Min läslista

Din läslista är tom.

50
Delningar
Lägg i läslista
Embodiment / Hälsa

Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning

1 Dec 2021
Text: Carolina Lunde, docent i psykologi, Göteborgs universitet

Idrottsrörelsen har en särställning i att hjälpa barn och unga att utveckla ett positivt förhållningssätt till kroppen. Utifrån forskning om positiv kroppsuppfattning ges i denna artikel fyra konkreta tips för hur idrottsorganisationer kan skapa ett tillåtande och kroppsvänligt klimat för sina barn och unga.

Genom sin betoning på kroppens funktion har idrotten stor potential att vara en positiv motkraft till en samtid som ibland verkar lägga betydligt större vikt vid kroppens yta än dess förmågor.

Om Kroppsuppfattning

En persons kroppsuppfattning består av de tankar, känslor, attityder och beteenden som har både med kroppens utseende och funktion att göra.

Sammanställningar har visat att ungefär var tredje ung kvinna och var fjärde ung man upplever en kroppsuppfattings-problematik, t ex kroppsmissnöje, kroppsskam, problematiska ät- och träningsbeteenden, självövervakning eller självobjektifiering (1).

Den här artikeln syftar till att sammanfatta vad idrottsrörelsen kan göra för att faktiskt vara den positiva kraft för ungas kroppsuppfattning som den har möjlighet att vara. Genom att ta avstamp i begreppet embodiment, och forskningsstudier kring fysisk aktivitet, idrott och positiv kroppsuppfattning, mynnar artikeln ut i fyra konkreta och forskningsbaserade tips (se slutet av artikeln) för att skapa ett kroppsvänligt klimat inom idrotten. Något som i sin tur kan hjälpa unga att utveckla positiva förhållningssätt till kroppen.

Samtidigt är frågorna inte okomplicerade och terrängen för idrottsrörelsen kan vara snårig. De snäva utseendeideal som finns i samhället i stort finns förstås också inom idrotten, där de förmedlas och vidmakthålls av både ledare, utövare och åskådare. Olika idrotter ställer olika fysiska krav, vilket kan leda till föreställningar inom vissa idrotter om hur den presterande kroppen bör vara och se ut. Det kan också finnas en oro för att tala om känsliga frågor som rör kropp, träning och ätande, eller att tala om dem på fel sätt, med unga i känsliga åldrar.

Med tanke på detta och med tanke på den stora betydelse som ungas kroppsuppfattning faktiskt har för deras välmående och hälsa, är det viktigt att man inom idrottsrörelsen utvecklar goda kunskaper, ett empatiskt förhållningsätt, och en beredskap att möta unga i frågor som rör kropp, utseende och prestation.

Läs också:

Kroppsuppfattningen är central för välmående

Under många år har forskningen inom området fokuserat på ungas negativa kroppsuppfattning (t ex missnöje, kroppsskam och problematiska ät- och träningsbeteenden), men under senare år har flera studier också sökt besvara vad det är som gör att människor faktiskt tycker om och är nöjda med sina kroppar (2).

Under senare år har flera studier undersökt vad det är som gör att människor faktiskt tycker om och är nöjda med sina kroppar

Idag vet vi att en positiv kroppsuppfattning inte bara är en motpol till kroppsmissnöje, utan ett begrepp i sin egen rätt. Detta bekräftas bland annat i studier som konstaterat att det är möjligt att stärka positiv kroppsuppfattning, samtidigt som ett visst missnöje med kroppen kan kvarstå (3).

Att ha en positiv kroppsuppfattning är också en skyddande faktor för såväl fysisk som psykisk hälsa (4). Dessa nya kunskaper är viktiga, bland annat för att de lett till en förståelse för att vi bör arbeta för att stärka ungas positiva kroppsuppfattning. Men vi behöver också utforma insatser för att förebygga och hantera kroppsuppfattningsproblematik inom olika grupper.

Olika erfarenheter

Många studier pekar på att det finns samband mellan att utöva idrott (eller fysisk aktivitet mer generellt) och mer positiva förhållningssätt till kropp och utseende. I metaanalyser (större sammanställningar av befintlig forskningskunskap) har man funnit att personer som idrottar eller tränar har en mer positiv kroppsuppfattning än de som inte gör det, samt att träningsinterventioner leder till förbättrad kroppsuppfattning (5,6). Resultaten gällde oavsett vilken idrott deltagarna i studierna ägnade sig åt.

Även om det bör noteras att effekterna är små, så finns det flera förklaringar till de samband som studierna funnit. En sådan förklaring är att de upplevda (snarare än faktiska) förändringar som kommer med att vara fysiskt aktiv påverkar kroppsuppfattningen på ett positivt sätt. En annan är att det är en ökande tilltro till kroppens fysiska förmågor som driver effekterna.

Till dessa positiva upplevelser finns förstås också kontrasterande upplevelser inom idrotten. Objektifierande aspekter av idrottsutövande (som fokus på vikt, smalhet eller objektifierande kläder), sexistiska och sexualiserande erfarenheter, och motsägelsefulla normer kring mat, träning och ätande är några sådana exempel.

I en fokusgruppstudie med idrottande tonårsflickor framkom ambivalenta erfarenheter av av att befinna sig i en skärningspunkt mellan en utseende- versus funktionsmässig syn på kroppen (7). Å ena sidan beskrev deltagarna en stark självkänsla kopplad till sin idrottsmässiga identitet och en uppskattning av kroppens funktion. Å andra sidan beskrev de hur samma kropp ibland gick stick i stäv med utseendeideal, hur de fick förhålla sig till idéer om hur tjejer bör äta (hur mycket och vad), och hur idrottskvinnor och deras kroppar ibland stigmatiseras och förlöjligas (för muskulösa, för okvinnliga, etc).

Unga idrottsutövare kan alltså befinna sig i ett slags ständig balansakt mellan motstridiga uppfattningar om den presterande och sociala kroppen.

Embodiment versus disembodiment

Ett viktigt teoretiskt begrepp kring frågor som rör positiv kroppsuppfattning är embodiment (8). En förenklad förklaring av begreppet embodiment är att det representerar en positiv och integrerad upplevelse av kroppen – att man känner sig bekväm i kroppen, känner tillit till den, och att kroppen är förtjänt av omsorg och respekt. Kroppen uppfattas som central för ens varande i världen, och som en oskiljaktig del av ens relationer, tillhörighet, kompetens, självrepresentation och välbefinnande.

En känsla av embodiment anses därför vara viktigt för människors positiva kroppsuppfattning.

I kontrast till embodiment kan man ställa begreppet disembodiment, vilket uppstår när individer förlorar sin känsla av identifikation med kroppen. Disembodiment kan ta sig i uttryck av att man betraktar den utifrån – som ett objekt snarare än ett subjekt (sk självobjektifiering), att man ignorerar kroppsliga koder (t ex av hunger eller trötthet), att kräva att kroppen ska prestera även när man är skadad eller sjuk, att svälta sig eller att överträna (9).

Andra populära artiklar:

Medan barndomen tenderar att vara kantad av ”embodied experiences of engaging in the world in a positive manner” (10), så riskerar olika slags erfarenheter leda till att upplevelsen av kroppen blir alltmer ”disembodied”. I synnerhet gäller detta flickor som socialiseras till att betrakta sin sig själva och sin kropp som ett objekt som ska övervakas, kontrolleras och anpassas till snäva kropps- och utseendenormer (11).

En konsekvens av disembodiment är att kroppen blir en obekväm och främmande plats. Disembodiment och självobjektifiering innebär att leva i ett mellanland av att vara sin kropp, men utan att äga den. Embodiment, å andra sidan, innebär en subjektiv känsla av agentskap: att vara i sin kropp – och att äga den (12).

Idrottande och embodiment

Begreppen embodiment och disembodiment illustrerar två motpoler som kan beskriva vår relation till kroppen. Idrottandets potential är att ge ökade möjligheter till ”embodied experiences” och därigenom bidra till ungas positiva kroppsuppfattning.

Idrottsupplevelser som är särskilt relevanta inkluderar exempelvis en stark känsla av att kropp och själ är integrerade genom att känna flow och att vara ”in the zone”, en ökad kroppslig medvetenhet, en ökad förmåga att känna av och svara på kroppsliga signaler, en känsla av fysiskt agentskap, och en känsla av fysisk kompetens (13).

Behovet omfattar alla idrotter, inte bara de som ibland lyfts fram som särskilt riskutsatta

Samtidigt måste de som är engagerande inom idrott ha kunskaper och strategier för att förebygga, upptäcka och hantera kroppsuppfattningsproblematik. Här bör betonas att behovet omfattar alla idrotter, inte bara de som ibland lyfts fram som särskilt riskutsatta då det gäller ohälsosamma synsätt på kropp, utseende och prestation. Störst antal unga idrottsutövare finns ju inom de idrotter som inte pekats ut som extra riskutsatta, och med tanke på hur utbredd kroppsuppfattingsproblematik är bland unga idag så finns problemet i alla miljöer.

Utifrån tankegångarna i embodiment-teorin, samt forskningsbaserade kunskaper om vad som främjar ungas positiva kroppsuppfattning, formuleras avslutningsvis fyra råd till idrottsrörelsen. Några råd är mer generella, och några är mer specifika – men de syftar alla ytterst till att skapa ett tillåtande, inkluderande och kroppsvänligt klimat.

Fyra tips för att skapa ett kroppsvänligt klimat

1. Uppmuntra unga att uppskatta kroppen utifrån funktion och hälsa.
Det finns ett gott vetenskapligt stöd för att fokus på funktion är positivt för kroppsuppfattningen. Funktion är inte att likställa med prestation eller normativt fungerande, utan innefattar allt som våra kroppar möjliggör (som att idrotta, umgås med människor vi tycker om, lyssna på musik, känna solens värme, äta god mat). Inom idrotten kan man göra unga särskilt uppmärksamma på hur kroppen känns i olika situationer, upplevelser av flow, att lära känna och svara an på kroppsliga signaler, och att sätta ord på upplevelser och känslor.

2. Uppmuntra kroppsacceptans.
En annan viktig aspekt av positiv kroppsuppfattning är att acceptera sin kropp för vad den är, att inte döma sin kropp, och att acceptera sin kropps unika egenskaper. Kroppsacceptans innebär också att fokusera på sin kropps tillgångar istället för ouppnåeliga kroppsideal, likväl som att vara accepterande och tillåtande gentemot andras kroppar. I intervjuer med idrottande tonårstjejer lyftes exempelvis hur kroppsliga olikheter kommer till sin rätt på olika sätt inom idrotten – och deltagarna förmedlade en bild av att det finns en plats för alla. Att det finns ett brett och inkluderande perspektiv på kroppen öppnar också upp för ungas kroppsacceptans.

3. Skyddande filtrering av kroppsbudskap.
Att filtrera information på ett sätt som skyddar kroppsuppfattningen är något som utmärker unga med en positiv kroppsuppfattning. Filtrering kan handla om att undvika jämförelser med orealistiska kroppsideal. Att hjälpa unga att förhålla sig kritiska till kropps- och utseendebudskap i exempelvis sociala medier är också ett vanligt inslag i forskningsbaserade preventiva insatser.

Här är intressant att notera att, jämfört med mer traditionella utseendebilder, så verkar vi faktiskt sämre rustade att vara kritiska mot bilder som används för att förmedla hälso- och träningsideal (sk fitspiration). Samtidigt har denna typ av bilder en direkt negativ effekt på kroppsuppfattningen (14). Idrottsrörelsen bör ha en medvetenhet om vilka kropp- och utseendebudskap unga idrottare möter och att uppmuntra dem till att anta ett kritiskt förhållningssätt till dessa. En annan rekommendation kan vara att faktiskt uppmuntra unga till att avfölja innehåll (t ex på Instagram) som får dem att må dåligt.

4. Utbilda ledare och andra vuxna i frågor som rör kroppsuppfattning och kroppsuppfattningsproblematik.  
Tränare och ledare har en viktig roll att fylla, inte minst när det gäller tidig identifikation av problem. Vuxna inom idrotten bör förmedla sunda matvanor och betydelsen av att äta bra och tillräckligt för att kunna prestera. Vuxna bör vara noga med att inte kommentera vikt och kroppsform, eller att uppmuntra unga till viktnedgång. Det är också betydelsefullt att uppmärksamma samtalsklimatet när det rör kropp, utseende och prestation unga idrottsutövare emellan.

Och slutligen, om man misstänker att en ung person har problem med kropp, mat, ätande eller träning – våga fråga hur hen mår! En ätstörning orsakar stort lidande, men det går att bli helt frisk och det finns god hjälp att få. Det är bättre att våga fråga än att inte fråga alls.

Referenser

1. Frisén, A., Holmqvist Gattario, K., & Lunde, C (2014). Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Natur & Kultur: Stockholm.
2. Holmqvist Gattario, K. H., & Frisén, A. (2019). From negative to positive body image: Men’s and women’s journeys from early adolescence to emerging adulthood. Body Image, 28, 53-65.
3. Swami, V. (2017). Sketching people: Prospective investigations of the impact of life drawing on body image. Body Image, 20, 65-73.
4. Tylka, T. L., & Wood-Barcalow, N. (2015). What is and what is not positive body image? conceptual foundations and construct definition. Body Image, 14, 118-129. doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.bodyim.2015.04.001.
5. Hausenblas, H. A., & Fallon, E. A. (2006). Exercise and body image: A meta-analysis. Psychology & Health, 21(1), 33-47.
6. Hausenblas, H. A., & Symons Downs, D. (2001). Comparison of body image between athletes and nonathletes: A meta-analytic review. Journal of Applied Sport Psychology, 13(3), 323-339.
7. Lunde, C., & Gattario, K. H. (2017). Performance or appearance? Young female sport participants’ body negotiations. Body Image, 21, 81-89.
8. Piran, N. (2017). Journeys of embodiment at the intersection of body and culture: The developmental theory of embodiment. Elsevier Academic Press, San Diego, CA.
9. Tylka, T. L., & Augustus-Horvath, C. (2011). Fighting self-objectification in prevention and intervention contexts. I R. M. Calogero, S. Tantleff-Dunn & J. K. Thompson (Red:er.), Self-objectification in women: Causes, consequences, and counteractions; self-objectification in women: Causes, consequences, and counteractions (s. 187-214) American Psychological Association, Washington, DC. doi:http://dx.doi.org/10.1037/12304-009.
10. Cook-Cottone, C. (2018). Mindful self-care and positive body image: Mindfulness, yoga, and actionable tools for positive embodiment. I E. A. Daniels, M. M. Gillen & C. H. Markey (Red:er.), Body positive: Understanding and improving body image in science and practice; body positive: Understanding and improving body image in science and practice (s. 135-159) Cambridge University Press, New York, NY.
11.  Fredrickson, B. L., & Roberts, T. (1997). Objectification theory: Toward understanding women’s lived experiences and mental health risks. Psychology of Women Quarterly, 21(2), 173-206.
12. Österholm, M. M., Törnros, L., Repka, A., Kaj Olsson, K., & Lönn, M. (2012). Ätstört : en antologi om ätstörningar, fett, mat och makt. Bokförlaget ETC: Stockholm.
13. Menzel, J. E., & Levine, M. P. (2011). Embodying experiences and the promotion of positive body image: The example of competitive athletics. I R. M. Calogero, S. Tantleff-Dunn & J. K. Thompson (Red:er.), Self-objectification in women: Causes, consequences, and counteractions; self-objectification in women: Causes, consequences, and counteractions (s. 163-186) American Psychological Association, Washington, DC.
14. Tiggemann, M., & Zaccardo, M. (2015). “Exercise to be fit, not skinny”: The effect of fitspiration imagery on women’s body image. Body Image, 15, 61-67.

1 Dec 2021
Text: Carolina Lunde, docent i psykologi, Göteborgs universitet

1 kommentar

  1. Kristina 3 December 2021 / 07:04 2021-12-03 / 07:04

    Hej. Jag har inte läst hela inlägget men vill bara ge en kommentar på något som slog mig direkt när jag läste överskrift och såg bilden med flickorna. Det börjar redan här. Min första tanke, åter undersökningar om hur vi ska få en sund kroppsuppfattning och till det en bild med vältrimmade flickor. Jag förstår att problemen finns där också bland de vältrimmade . Jag tycker att det är viktigt att man tänker till både med bilder och text. För mig gav bild och text ihop att det åter förmedlar hur man ska se ut även om tanken med texten är en annan. Har du hela ditt liv försökt vara någotsånär i rätt form så blev reaktionen ” å nej inte en till pekpinne på hur du ska vara”. Jag förstår att avsikten är en annan och att bilden passar vid viss problematik inom dans. Men den som inte dansar alls för att den inte tar sig in i den gruppen alls pga av ”fel” form på kroppen blir det ytterligare en bild på hur du ska se ut för att passa in. Bara en tanke. Kristina

Läs mer om:

Ätstörningar
barn- och ungdomsidrott
Carolina Lunde
trygg idrott
ungas hälsa

Tema: Så kan idrottsrörelsen främja ungas positiva kroppsuppfattning (7 artiklar)

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

Trygg idrott Jonas Stier går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt ger konkreta tips på åtgärder som främjar en god idrottskultur.

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg idrott

Regeringsrapport Idrotten i Sverige behöver styrsystem som inte kan missbrukas. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

Så kan idrotten främja ungas positiva kroppsuppfattning

Embodiment Idrottsrörelsen har en särställning i att hjälpa barn och unga att utveckla ett positivt förhållningssätt till kroppen. I denna artikel ges fyra konkreta tips för hur idrottsorganisationer kan skapa ett tillåtande och kroppsvänligt idrottsklimat.

Problemet större än enstaka rötägg och pedofiler

Sexuella övergrepp Den dominerande bilden av sexuella övergrepp inom idrotten idag är snedvriden och därmed kontraproduktiv för att skapa systematisk förändring, skriver Susanne Johansson, GIH.

Hur kunde det gå så snett för svensk konståkning?

Otrygga idrottsmiljöer De senaste åren har allvarliga missförhållanden inklusive emotionella, fysiska och sexuella övergrepp framkommit inom svensk konståkning. Tyvärr är problem som dessa inte isolerade till konståkning utan liknande utmaningar finns inom andra idrotter i Sverige.

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

Hållbar gymnastik Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna.

Utsatt situation för unga domare

Trygg idrott Unga domare påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för när de dömer. Det visar en ny studie där unga domare inom fotboll och innebandy intervjuats. De värsta emotionella övergreppen sker i samband med pojk- och herrlagsmatcher.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se