Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

2458
Delningar
Lägg i läslista
Positivt tränarskap / Träning & Tävling

Ledarstilen som får ungdomar att växa

16 jan 2019
Text: Christian Carlsson och Johan Lundberg

Vad är viktigt att tänka på som tränare och ledare inom barn- och ungdomsidrott? Hur ska man agera och vad bör känneteckna ledarstilen? Den kanadensiske idrottsprofessorn Jean Côté menar att det finns en ledarskapsfilosofi som faktiskt är speciellt lämpad för barn- och ungdomsidrott.

Barn- och ungdomsidrott kan ha flera mål och olika betydelse för olika personer och föreningar. Men för många handlar det om att skapa en verksamhet där utövarna stannar kvar länge, och där barn och ungdomar har roligt och både kan utveckla sina idrottsliga färdigheter så väl som sociala förmågor och karaktär.

För att dessa värden ska kunna uppnås är ledarskapet hos ledare och tränare mycket viktigt. Jean Côté, professor and forskare inom coaching och barn- och ungdomsidrott, vid Queen’s University, Kanada, menar att Transformational leadership är en ledarskapsfilosofi särskilt lämpad för barn- och ungdomsidrott.

Vi träffade honom i samband med att han föreläste på konferensen Idrottsforskning 2018 och bad honom berätta om grunderna i Tranformational leadership och hur filosofin kan översättas till en praktisk idrottskontext.

Jean Coté föreläser på konferensen Idrottsforskning 2018.

Emotionellt involverad

En grundpelare inom Transformational leadership, berättar Jean Côté, är att först och främst se den man leder – i detta fall idrottsutövaren – som en människa. Ett citat från Theodore Roosevelt fångar dess anda i en mening: ”Nobody cares how much you know until they know how much you care”.

Transformational leadership

Det var sociologiprofessorn James Downton som 1973 först myntade begreppet Transformational leadership. En ledarskapsstil som kan ses som en reaktion på det traditionella Transactional leadership där de anställdas motivation mer hämtas ur modellen ”Straff eller belöning”.

I delar av affärsvärlden väcktes en nyfikenhet på filosofin där en grundtanke var att ge personal större manöverutrymme så att de kunde bli mer kreativa och självständiga istället för detaljstyrda.

Transformational leadership, eller transformativt ledarskap, utvecklades vidare av ledarskapsexperten James MacGregor Burns. Enligt Burns kan det transformativa ledarskapet ses när ledare och anhängare lyfter varandra till en högre nivå av moral och motivation.

Teorin bygger på att en ledare arbetar med grupper för att identifiera nödvändiga förändringar, därefter skapa en vision för att styra förändringarna genom att inspirera gruppen, samt slutligen genomför förändringarna tillsammans med gruppens medlemmar.

Transformativt ledarskap tjänar till att förbättra en organisations motivation, moral och arbetsprestation och få medlemmarna att arbeta för organisationens bästa.

Expandera

För att behålla ungdomar länge inom idrotten så behöver idrottsledare vara mer emotionellt involverade, visa att de bryr sig. Det tror jag är en nyckelfaktor. Coaching handlar om så mycket mer än bara ett utbyte av information mellan tränaren och utövaren, säger Jean Côté.

Jean Côté förklarar vidare att Transformational leadership kan brytas ned i fyra områden, som tillsammans skapar ett transformativt ledarskap. De fyra områdena – på engelska startar alla med bokstaven “i” – är Individual concideration, Intellectual stimulation, Idealised influence och Inspirational motivation.

Här berättar han hur man bäst kan förstå de fyra olika områdena.

1. Bry dig om hela människan

Individual concideration innebär att du som ledare
 bryr dig om hela människan.
 Coaching där idrottaren står i
 centrum är bra på många sätt – men då handlar allt fortfarande
 om idrottsutövaren. Här talar vi istället om ett individcentrerat ledarskap där man som tränare också bryr sig om andra saker i de aktivas liv som till exempel skola och vänner. Men det måste vara genuint, inte bara ”och hur var det i skolan i dag då?”. Så det är inte alltid så lätt och det tar tid. 

Det han talar om är alltså tränare som även har ett inflytande på idrottaren som person. Många gånger, betonar han, är det just den egenskapen hos idrottsledare som får unga människor att vilja fortsätta med en idrott, snarare än hur bra de är som instruktörer.

– En del tränare säger: ”Jag har inte den förmågan. Jag är inte så bra på ‘soft skills’”. Men det är faktiskt något som går att lära sig. Det är absolut så att vissa har det mer naturligt och i grunden är mer orienterade mot andra människor. Men det är fortfarande något du kan lära dig.

2. Ge intellektuell stimulans

Intellectual stimulation går som namnet antyder ut på att stimulera utövaren till att själv kunna hitta lösningar på olika problem. Något som till exempel kan uppnås genom att tränaren ställer olika frågor till idrottaren snarare än att hela tiden själv presentera ”de rätta svaren”.

En tränare ska, menar Jean Côté, försöka skapa en miljö där det är naturligt att man som idrottare ställer frågor. Tränarens roll blir då mer att fungera som ett stöd i den processen och att komma med reflektioner.

Transformativt tränarskap i praktiken – 11 exempel

  1. Diskutera och utforma sociala värderingar och beteenden
  2. Visa sårbarhet och ödmjukhet
  3. Diskutera mål och förväntningar
  4. Uttryck förtroende för idrottarens förmåga
  5. Genomför en kollektiv vision
  6. Ge meningsfulla och utmanande uppgifter
  7. Locka idrottaren att delta i processen
  8. Dela beslutsfattande och ledarskapsansvar
  9. Lägg tonvikt på inlärningsprocessen
  10. Visa intresse för idrottarens känslor och perspektiv
  11. Uppmuntra idrottarens prestationer och bidrag

Källa: Jean Côté, Queen’s University.

Lyssna på en längre intervju med Jean Coté om “Transformational coaching – sport as a vehicle for positive youth development” i podden Wag the Dog – avsnitt 12. 

 

Expandera

– Det kan även innefatta att inkludera de aktiva i att sätta upp kollektiva regler och att de medverkar i att skapa en lagkultur. Man kan också ställa frågan: ”Vad vill vi uppnå som lag?”. Att vara en del av något större än en själv kan vara väldigt motiverande. Men inom ungdomsidrotten är det viktigt att ge ansvar som är relaterat till barnen eller ungdomarnas ålder.

Att ibland låta ungdomarna själva få leda en övning kan vara ytterligare ett sätt att skapa en intellektuell stimulans – liksom att betona inlärningsprocessen mer än själva utfallet av övningen. Jean Côté och drar en liknelse hämtat från hans egen familj.

– Det är naturligtvis lättare att som vuxen själv laga pannkakor åt barnen. Men min dotter ville laga sina egna redan då hon var fem år. Och då blev det förstås ägg, socker och mjöl över hela köket… Men lita på att dom pannkakorna smakade bättre för henne och i dag vet hon hur man gör. Det är likadant i idrottssammanhang, om man involverar yngre människor finns en risk att det blir lite rörigt och du vet kanske inte alltid som ledare vad du ska svara på alla frågor. Men, det är lärorikt.

3. Var en positiv förebild

Begreppet Idealised influence innebär att tränaren blir en positiv förebild i den unge idrottarens liv. Vilket bland annat handlar om att leva som man lär. En tränare kan inte säga till sina adepter att de ska respektera domaren om han eller hon sedan står och vrålar ut sin ilska på linjen mot olika domslut. Barn genomskådar sådant, konstaterar Jean Côté.

– Ett sätt att bli en sådan positiv förebild är att man själv som tränare erkänner egna misstag. Kanske kan man till exempel säga att den här övningen fungerade mindre bra eftersom jag inte tänkt igenom den tillräckligt. På så sätt skapas en förlåtande kultur och ett klimat där det är okej att göra misstag.

4. Visa att du tror på gruppen

Det sista av de fyra engelska orden på “i” – Inspirational motivation – utgör ytterligare en viktig punkt i strävan efter att få fler unga att stanna längre inom idrotten och att även få en positiv utvecklingskurva. Ytterst, menar Jean Côté, handlar det här om att visa att man tror på individerna i gruppen. Exempelvis kan detta ske genom att berömma var och en för olika detaljer under träningen.

– Men då är det viktigt att berömmet verkligen är uppriktigt menat och detaljerat, inte bara ”bra jobbat” så där i största allmänhet. Säger man istället: ”Perfekt, där hade du exakt rätt avstånd till bollen” så upplevs berömmet sannolikt som mer äkta. Andra saker som är viktiga för att skapa inspiration och motivation är att sätta upp realistiska mål och att ibland låta ungdomarna komma med inspel till träningspasset.

Artikeln är en omarbetad version av en text från tidskriften Idrott & kunskap, nummer 6 2018.

16 jan 2019
Text: Christian Carlsson och Johan Lundberg

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se