Idrottandet minskar i åldern 7 till 12 år. Nedgången är särskilt stor bland pojkar. Det visar Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens idrottsstöd. 
– Det är en ny och oroväckande trend, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

Gruppen pojkar 7–12 år sticker ut i Centrum för idrottsforsknings analys av utvecklingen inom barn- och ungdomsidrotten. Det är den yngsta ålderskategorin och vanligtvis mycket idrottsaktiv.

Minskningen i antalet träningstillfällen per person och år i den gruppen var hela tolv procent mellan 2012 och 2017. För flickorna i samma ålder var motsvarande minskning drygt fem procent.

Statistiken bygger på Riksidrottsförbundets redovisning av Statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK).

– Det finns ännu inga svar på varför föreningsidrottandet minskar bland de allra yngsta. Däremot vet vi att många unga redan i dag rör sig för lite. På sikt kan minskningen bli ett problem både för svensk idrottsrörelse och för folkhälsan. Om trenden håller i sig finns det skäl att vara orolig, säger Johan R Norberg.

Minskar mest på landsbygden

Pojkarnas föreningsidrottande minskar i 233 av landets 290 kommuner. Nedgången sker i alla typer av kommuner, inte minst på landsbygden. Mest minskar aktivitetsnivån på små orter i exempelvis Västerbottens, Värmlands, Dalarnas och Jämtlands län.

– Vi har tidigare sett att idrottandet är särskilt starkt i rika kommuner, men svagare på platser där inkomsterna och utbildningsnivån är lägre. Utvecklingen speglar det förhållandet, säger Johan R Norberg.

Nedgång i hela barn- och ungdomsidrotten

Centrum för idrottsforskning gör varje år en uppföljning av statens stöd till idrotten. I tidigare rapporter har CIF visat att aktivitetsnivån har minskat i barn- och ungdomsidrotten totalt sett det senaste decenniet. Nedgången har varit särskilt stor bland äldre tonåringar, inte minst flickor. Den minskningen har dock avstannat under senare år.