Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Daniel Nilsson, Bildbyrån

89
Delningar
Lägg i läslista
Integration / Samhälle & Historia

Idrott för integration – så blir satsningen hållbar

25 Okt 2018
Text: David Ekholm & Stefan Holmlid, Linköpings universitet

Idrott används allt oftare som verktyg för integration och mot utanförskap. Midnattsfotboll är ett exempel. Hur organiserar man en sådan verksamhet och vad är avgörande för att den ska fungera långsiktigt?

Det blir allt vanligare att använda idrott som ett verktyg för sociala ändamål, både internationellt och i Sverige. Ofta sker det i samverkan mellan kommuner och idrottsföreningar.

Vi studerar två fall av så kallad Midnattsfotboll i två svenska städer. Verksamheten arrangeras i samverkan mellan en nationell stiftelse, lokala idrottsföreningar, kommun och sponsorer. Vi tittar på hur man går tillväga för att etablera respektive verksamhet, för att identifiera vad som är viktigt för att de ska överleva och bli långsiktiga.

Organiserad spontanidrott

Midnattsfotboll är en organiserad form av spontan inomhusfotboll. De verksamheter vi undersöker vänder sig till unga mellan 12 och 25 år och bedrivs på lördagskvällar fram till midnatt, i stadsdelar som kan betraktas som socioekonomiskt underprivilegierade.

Aktiviteterna leds av lokala idrottsföreningar med särskilt ansvariga ledare. Respektive kommuner bidrar med ekonomiskt stöd och subventionerad tillgång till lokaler. Dessutom får verksamheterna stöd av lokala sponsorer.

Stiftelsen, som initierat liknande aktiviteter i flera svenska städer, ser Midnattsfotboll som ett sätt att bidra till integration och motverka utanförskap. Tanken är att skapa mötesplatser där unga kan mötas och lära sig att ta ansvar och bygga självkänsla. Eftersom det här är ambitioner som går i linje med kommunernas intressen går det att förstå de lokala politikernas intresse för verksamheten.

Midnattsfotboll startades ungefär samtidigt i de båda städerna, men har utvecklats på olika sätt. I den ena är verksamheten svagt formaliserad. Den lokala föreningsledningen där försöker hitta en form för att engagera ledare, hitta finansiering och även att få tillgång till lokal.

Tanken är att skapa mötesplatser där unga kan mötas och lära sig att ta ansvar och bygga självkänsla.

I den andra staden är verksamheten mer etablerad. Den bedrivs regelbundet med återkommande och avlönade ledare. Nästa steg är att utveckla särskilda aktiviteter för flickor och för nyanlända – två grupper som annars är underrepresenterade – samt att starta verksamhet i fler stadsdelar.

Forskare som studerar hur idrott används för sociala insatser betonar ofta värdet av strategiska, organisatoriska och relationella förmågor hos de samverkande aktörerna för att kunna etablera långsiktiga verksamheter (1,3). Det innebär att man, utöver att organisera fotbollsspel, även bör ha förmågan att vara strategisk i att organisera verksamheten tillsammans med andra. Det gäller till exempel styrning eftersom syftet dels är att styra någon slags social förändring.

Två städer – två former för samverkan

De organisatoriska förutsättningarna för att långsiktigt bedriva Midnattsfotboll ser helt olika ut i de bägge städerna.

I den ena ”västra staden” sköts verksamheten av en förening som startats just för att bedriva Midnattsfotboll. För föreningen har relationen till kommunen präglats av bristande kommunikation och en rad formella svårigheter.

Kommunen stödjer verksamheten med framför allt föreningsbidrag och med subventionerad hyresavgift. Föreningen har försökt få ökat kommunalt stöd, med argumentet att de bidrar till samhällsnytta genom att vara ett alternativ till brottslighet och droger. Dialogen har framför allt skett med högt uppsatta kommunpolitiker, men även med riksdagspolitiker, vilka har uttalat sitt stöd. Men utan framgång.

Representanter för kommunen menar att dialogen istället borde föras med kultur- och fritidsförvaltningen. Men förvaltningen anser att de bara kan ge bidrag till idrottsföreningar. Verksamheter som vill göra social nytta ligger utanför deras ansvar. Det har även visat sig svårt för den lokala ledningen för Midnattfotbollen att etablera kontakter med andra förvaltningar i kommunen.

Stiftelsen utformar själva fotbollsaktiviteten och bidrar med ett pedagogiskt upplägg. Enligt den lokala föreningsledningen är det största behovet nu att utveckla den lokala organisationen med att rekrytera ledare och söka finansiering. Verksamheten har flera olika sponsorer som bidrar med pengar och några hjälper även till i kontakterna med kommunen – framför allt med politiker – vilket ytterligare förstärker fokus på relationer till just politikerna.

Andra förutsättningar i öster

I den andra ”östra staden” bedrivs verksamheten av en förening som varit lokalt verksam i över 30 år. Där finns former för att tillsammans med kommunen etablera ömsesidighet ifråga om mål och villkor för verksamheten. Kommunen bidrar med ekonomiskt stöd och med hela lokalkostnaden.

Viktigt för framgångsrik etablering av Midnattsfotboll

  • Använd etablerade föreningar och organisationer.
  • Fördela arbetsuppgifterna internt med särskilt ansvariga för ekonomiska och organisatoriska frågor.
  • Fördela externa arbetsuppgifter mellan samverkande aktörer, där olika aktörer får bidra med det som de är bra på och engagerade i.
  • Etablera former för regelbunden kontakt och dialog med viktiga aktörer, exempelvis den kommunala förvaltningen.
Expandera

En av ledarna ansvarar för frågor om samverkan och organisering, och har sedan tidigare stor erfarenhet av sådant arbete. Hos kommunen sköts kontakten av en särskild tjänsteperson, som beskriver sig själv som en ingång till den kommunala organisationen. Det är en person som kan guida och hjälpa den lokala ledningen i kontakt med politiker och med kommunal förvaltning.

Kultur- och fritidsnämnden har dessutom bedömt att verksamheten på ett tydligt sätt bidrar till kommunens politiska mål. Midnattsfotbollen får därför ett mer långsiktigt formaliserat stöd.

Den ansvariga föreningsledningen pekar på att stiftelsens bidrag framför allt är att utforma själva fotbollsaktiviteten. I dag är Midnattsfotbollen så etablerad att stiftelsen inte har så stor roll i planerna på att till exempel utöka verksamheten. Ledningen har också samverkat med en lokal elitidrottsförening som hjälpt till att locka sponsorer. Detta har skapat en form för att komma i kontakt med sponsorer och för att ordna den delen av verksamhetens ekonomiska administration.

Brist på styrning

Genom den här kartläggningen vill vi lyfta fram att midnattsfotboll är en verksamhet som består av en lång rad olika delar:

  • Praktiken – det vill säga själva fotbollsspelet och det pedagogiska upplägget.
  • Programmet – rekryteringen av ledare, intern arbetsdelning, ekonomisk administration, rutiner för samverkan med andra aktörer samt rutiner för att söka ekonomiskt stöd.
  • Förutsättningarna – de lokala villkor som framför allt präglar uppstarten, till exempel om det finns befintliga föreningar att verka genom eller hur de politiska och förvaltningsadministrativa möjligheterna ser ut.

På praktiknivån förefaller det finnas en etablerad form som även andra städer kan använda sig av. Denna strategiska styrning saknas dock när det gäller till exempel rekrytering av ledare, det vill säga på programnivån. Det utvecklas istället lokala rutiner. Hur de ser ut och fungerar beror på vilka personer som finns i den lokala ledningen och på lokala förutsättningar, som till exempel föreningsstruktur och politikernas inställning till den här typen av verksamhet.

För att hantera bristen på strategisk styrning av programnivån har ledningen för Midnattsfotbollen i de bägge städerna försökt kalibrera verksamhetens former och målsättningar med samverkande aktörer. Det kräver stort engagemang, men även resurser och utvecklade förmågor, för att navigera i ett komplext samverkanslandskap.

Aktörer inom offentlig förvaltning, civilsamhälle och privata aktörer har förväntningar på att idrott kan användas som verktyg för bland annat integration och minskat utanförskap. För att långsiktigt lyckas etablera den här typen av social idrottsverksamhet i en kommun är det särskilt viktigt att det finns en fungerande styrning av rutiner på programnivå. Det bör också finnas strategier som tar hänsyn till de lokala förutsättningarna, som kan se väldigt olika ut (2,4,5).

Forskare

David Ekholm

Filosofie doktor
Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK)

Stefan Holmlid

Professor
Linköpings universitet, institutionen för datavetenskap (IDA)

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se