Det finns ingen motsättning mellan ungas intresse för idrott och kultur. Viljan att idrotta i en förening går snarare hand i hand med lusten att till exempel besöka bibliotek eller spela ett instrument, enligt en studie av skolelever i Malmö.
– Det är en myt att idrottsungdomar saknar kulturintresse, säger Karolina Bergmark från forskningsgruppen Ung livstil.
Forskningsgruppen Ung livsstil har frågat drygt 6 000 elever på mellan- och högstadiet och gymnasiet i Malmö om sådant som rör deras liv och villkor. De har bland annat undersökt ungas intresse av att regelbundet delta i olika fritids- och kulturaktiviteter. Eleverna har fått ta ställning till en rad förslag på aktiviteter, till exempel läsa böcker, gå på föreställning, besöka museum och ägna sig åt idrott.
Ung livsstil
Forskningsgruppen Ung livsstil studerar frågor om idrott, kultur, fritid och hälsa bland barn och ungdomar. Den här studien bygger på undersökningar i friskolor och kommunala skolor i Malmö 2019 och 2020.
Resultaten presenteras i rapporten Ung livsstil Malmö 2021, och i kortrapporterna Idrott och kultur samt Kultur och idrott. Materialet omfattar 2 634 svarande i mellanstadiet, 2 237 i högstadiet och 1 511 i gymnasiet. Svarsfrekvensen var 87 procent i mellanstadiet, 81 procent i högstadiet och 70 procent i gymnasiet.
Resultatet visar att de som är intresserade av att vara med i en idrottsförening har ett betydligt större engagemang för kulturaktiviteter, än de som inte vill idrotta. Det gäller generellt sett både pojkar och flickor i alla åldrar.
Även det omvända är ett faktum, enligt studien. Elever med särskilt stort kulturintresse vill idrotta mer än andra.
– De som är intresserade av idrottsföreningar har en väldigt stor intressebredd. De vill generellt sett gärna ta del av den verksamhet som finns på till exempel fritidsgårdar, bibliotek och inom kulturskolan, säger Karolina Bergmark, en av rapportförfattarna.
Myten om idrottskillen
I rapporten skriver Ung livsstil att det länge funnits en föreställning i samhället om att idrottsintresserade unga, speciellt pojkar, inte bryr sig om kultur. Läsvanorna har fått särskilt fokus. Det finns också uppmärksammade exempel där idrottsrörelsen gjort satsningar mot att öka bokläsningen bland idrottskillar.
Läs också:
Men att pojkar med idrottsintresse skulle vara mindre villiga att läsa böcker än andra pojkar saknar stöd i den här studien från Malmö. Bilden är snarare den omvända, åtminstone bland äldre barn i högstadiet och gymnasiet.
Andra skiljelinjer
Den totala avsaknaden av motsättningar mellan idrott och kultur förvånar Karolina Bergmark, med tanke på de föreställningar som ändå finns.
– Det är överraskande att sambandet mellan idrottsintresse och kulturintresse är så starkt. Det breda intresset visar på en enorm potential för fritids- och kulturlivet för barn och unga i en stad, säger hon.
Andra populära artiklar:
Skiljelinjen tycks snarare gå mellan de som är öppna för att delta i både idrotts- och kulturverksamheter, och de som inte har det intresset.
Tidigare rapporter om deltagande i kultur- och idrottslivet i Malmö, liksom i andra kommuner, visar stora skillnader utifrån klass, kön, bostadsområde och ålder, enligt Karolina Bergmark. Att vara aktiv i idrottsförening är till exempel betydligt vanligare bland barn och ungdomar från hem med hög socioekonomi. Däremot når biblioteksverksamheten i Malmö i störst utsträckning unga med låg socioekonomi.
– Kommunens största utmaning nu är att arbeta med de stora klasskillnaderna som finns när det gäller deltagande i idrottsförening.