Flera uppmärksammade studier visar att många barn och ungdomar rör sig för lite. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland unga. Nu startar Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) en studie om hur skolelevers motions- och matvanor påverkar hjärnan.

Hallå där Håkan Larsson, forskningsledare för projektet!
Vad är det ni ska undersöka?

– Det är en studie i flera delar. Först kartlägger vi elevernas hälsa och välbefinnande. Det handlar om att mäta fysisk aktivitet, undersöka matvanor och deras övriga livssituation. Cirka 1 000 elever ingår i kartläggningen.

– I nästa steg testar vi hur olika sorters fysisk aktivitet påverkar hjärnans minnes- och beslutsförmåga. Närmare ett hundratal elever får göra uthållighets- och kognitionstester i vårt labb. Vi mäter också blodflödet i hjärnbarken.

Ni vill också studera hur skolan är organiserad, eller hur?

– Ja, förutom mätning och tester ska vi även studera skolkulturer. Vad kan man göra för att öka den vardagliga fysiska aktiviteten även utanför idrottslektionerna? Och vad krävs för att skolorna ska klara av det?

Skolorna har haft uppdraget att iscensätta fysisk aktivitet i 15 års tid. Men det händer inget.

– Skolorna har haft uppdraget att iscensätta fysisk aktivitet i 15 års tid. Men det händer inget. Vi vill därför rekrytera 5-6 skolor som vill ta sig an utmaningen att förändra skolkulturen så att fysisk aktivitet blir ett stående inslag i skolmiljön.

Varför gör ni studien?

– Vi vill ta reda på vilka aktivitetsformer som är de mest gynnsamma för hjärnfunktionen. Ska aktiviteten till exempel ske innan, under eller efter en lektion? Ska den vara högintensiv eller lågintensiv? Ibland låter det som om vi forskare redan vet en hel del om det. Men så är det inte riktigt.

Ni vill ta fram ett ”recept” till skolorna. Vad betyder det?

– Det ska vara ett slags recept på gynnsam fysisk aktivitet och hur det kan iscensättas i skolorna. Aktiviteten kan vara både spontan och organiserad och komma i olika former. Det kan också handla om mat – ska man satsa på frukost eller mellanmål till exempel? Och att förändra den fysiska skolmiljön, skolans organisation eller hur olika professioner används.

Vad innebär det här för skolorna?

– Det behövs ett stort engagemang. Det kräver att man är villig att förändra skolan från skolledningsnivå. Man får inte tänka att det här ska bli idrottslärarnas uppgift. Vi tror att det finns ett intresse och flera skolor har redan hört av sig till oss. Det finns en oro för att den psykiska ohälsan ökar på skolorna. Det vill man göra något åt.