Idrotten behöver jobba med att öka ungas delaktighet och inflytande. Ett arbete som inte måste vara särskilt komplicerat eller svårt, visar erfarenheter från olika idrotter.
– Det är en ödesfråga för idrottsrörelsen, säger Karin Redelius, professor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Unga idrottare trivs i idrottsrörelsen. De allra flesta känner sig trygga och gillar att vara med sina lag- och träningskompisar. Den bilden framkommer i en studie som presenterades på Centrum för idrottsforsknings seminarium om delaktighet.
Fakta om studien
Rapporten ”Vår idrott – eller deras?” bygger på en webbenkät med 426 idrottare, 15–17 år.
Idrotterna fotboll, gymnastik, innebandy och ishockey fanns representerade i studien.
– Många känner det vi kallar social delaktighet. Gemenskapen är en stark drivkraft till att fortsätta idrotta, säger Karin Redelius, professor i pedagogik vid Gymnastik- och idrottshögskolan och en av forskarna bakom rapporten ”Vår idrott – eller deras?”.
Däremot har unga lågt inflytande över sitt eget idrottande, visar samma studie. Det är i mycket hög grad tränaren som ensam bestämmer hur laget ska spela, träningens innehåll, vem som ska vara med på matcher och hur ofta man ska träna.
Mest inflytande har de ungdomar som klassar sig själva som duktiga på sin idrott. Ingen av dem som tycker att de tillhör de sämsta i sitt lag eller grupp upplevde stort inflytande, enligt studien.
Många vinster
Ungas rätt till delaktighet ingår i både i Barnkonventionen (som är lag i Sverige) och i Riksidrottsförbundets riktlinjer. Vinsterna med delaktighet är många, visar forskning. Mer inflytande ger ett större engagemang för sin idrott. Det gör att fler unga stannar längre. Det ökar också lärandet och leder till bättre idrottare.
Ur Riksidrottsförbundet riktlinje om delaktighet
”Alla barn och ungdomar inom idrottsrörelsen ska ges möjlighet att uttrycka sin mening och få den respekterad. Det gäller särskilt i frågor som rör det enskilda barnet eller ungdomen.
För att bli verkligt delaktig behöver varje barn och ungdom, utifrån ålder och mognad, få möjlighet att vara med och forma och ta ansvar för den verksamhet det är en del av.”
– Om vi vill skapa en så bra utvecklingsmiljö som möjligt är det viktigt att tänka på att delaktighet främjar lärande. Alla moderna lärandeteorier idag menar att lärande är något aktivt, säger Karin Redelius.
Idrottsrörelsen kämpar för att bryta trenden med tidiga avhopp. För att lyckas behöver den bli bättre på att följa de riktlinjer som Riksidrottsförbundet har för barn- och ungdomsidrott, där delaktighet är en av fem punkter, anser Karin Redelius.
– Delaktigheten behöver öka. Det är klart att unga har massor att bidra med om de får chansen. Det är en ödesfråga för idrottsrörelsen, särskilt om man ska nå de stolta målen om att fler ska fortsätta längre upp i åldrarna, säger hon.
Börja tidigt
Med på seminariet fanns också representanter från idrottsförbund och föreningar som framgångsrikt arbetar med att öka sina medlemmars delaktighet. De delade med sig av många erfarenheter, tips och råd utifrån sina respektive idrotters förutsättningar.
Delaktighet i praktiken behöver inte vara svårt. Men det är viktigt att arbetet är genomtänkt och förankrat, enligt seminariepanelen.
5 tips för ökad delaktighet
1. Börja träna på delaktighet från när barnen är små
2. Fråga barn och unga vad de vill vara med och påverka
3. Ställ frågor i lärandesituationer – istället för att bara instruera eller tillrättavisa
4. Uppmuntra till ökat ansvarstagande – för fler framtida ledare
5. Delaktighet handlar inte om att barn ska bestämma allt, eller alltid vet bäst. I slutändan fattar vuxna besluten – utifrån barnets bästa.
Mady Mahdy, barn- och ungdomsansvarig på Alvik basket påpekade att det är viktigt att börja i tidig ålder.
– Det är svårt för äldre tonåringar att börja fatta egna beslut och vara delaktiga om de inte tränats i detta tidigare.
Jonathan Wik, sportchef Spårvägen simförening och ordförande i Svensk elitsimning, var inne på samma spår. En så enkel sak som att låta de yngsta barnen välja sida på simplattan, den röda eller den blå, kan vara en start. Därefter bör man ge mer ansvar och inflytande ju äldre barnen blir.
– Det handlar om att skapa förutsättningar för delaktighet upp i ålder. Alltså att lära dem att kunna vara delaktiga.
Större valfrihet
Forskningrapporten ”Vår idrott – eller deras?” visar också att idrott tar mycket tid från annat i livet. Det är det sämsta med idrotten, enligt ungdomarna i studien. Valfriheten i många föreningar är begränsad när det kommer till hur mycket man vill träna och tävla till exempel.
Undvik att selektera barn och ungdomar. Låt dem i stället själva välja ambitionsnivå, mängden träningar och matcher, var budskapet från seminariepanelen.
– De kan då kombinera flera olika idrotter samtidigt. Det tycker vi har varit ett bra recept till att fler fortsätter, enligt Mady Mahdy från Alvik basket.
Lärande i ledarskap
Delaktighet kan som nämnts handla om att få vara med och påverka sin träning. Men en ökad delaktighet för unga kan också handla om lärande i ledarskap och inflytande i demokratiska processer. Och därmed bidra till den viktiga framtida ledarrekrytering inom idrotten.
Susanne Maarup, förbundschef på Svenska orienteringsförbundet, berättade att orienteringen har genomfört flera satsningar mot ökad delaktighet. Ett exempel är Ungoteket. En utbildning på klubbnivå där unga från 14 år får lära sig att skapa och leda orientering.
– Man får lära sig hur man arrangerar en tävling, hur man lägger banor, hur föreningen fungerar, om information, kommunikation och kartritning. De få komma med egna idéer och få dem att bli verklighet, säger Susanne Maarup.