Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån
20
Delningar
Lägg i läslista
Regeringsrapport / Idrott & samhälle

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg och trovärdig idrott

19 apr 2021
Text: Johan Lundberg, chefredaktör

Idrotten i Sverige behöver förbättra sin styrning, öppenhet och demokratiska funktionssätt. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott” som offentliggörs den 19 april.
– Svensk idrott borde vara i frontlinjen i dessa frågor, men vi har snarare hamnat på efterkälken, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

I kölvattnet av korruptions- och dopingskandaler har den internationella idrottens aktörer på senare år tvingats att ompröva sina arbetsformer för att möta dessa avarter och därmed rädda idrottens anseende och legitimitet.

Att även den svenska idrotten behöver öka sitt engagemang i dessa frågor är ett av budskapen i rapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

– Internationellt diskuteras idag nya principer för bättre styrning. Liknande samtal behöver även föras inom svensk idrott. Kriminalitet, fusk, övergrepp och tystnadskulturer är problem här liksom i resten av världen, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Lyssna på Johan R Norberg berätta mer om bakgrunden till rapporten samt dess viktigaste budskap.

Utmaningar med mjuk styrning

I den svenska idrottsmodellen, där ideella idrottsföreningar utgör basen, dominerar så kallad mjuk styrning. Föreningar och idrottsförbund uppmuntras att själva välja att göra rätt genom värdegrundsdiskussioner, information, utvecklingsprojekt och eget ansvarstagande.

Problemet med mjuk styrning, menar Johan R Norberg, är att det ofta ger utrymme för mindre godräknade att missbruka systemen, speciellt när allvarliga påföljder för överträdelser saknas.

– Det finns en lite naiv bild inom idrotten att alla vill göra rätt och följa riktlinjer. Men problemen i den internationella idrotten har tydligt visat att system som kan missbrukas, förr eller senare även kommer att missbrukas.

I en svensk idrottskontext kan sådana problem handla om allt från osunda elitsatsningar i barn- och ungdomsidrotten, till fusk och kriminalitet inom elitidrotten och bristande etik i idrottsrörelsens demokratiska processer.

– Det behövs bra utformade regler för ansvarutkrävande och sanktioner som inte möjliggör jäv, korruption eller intressekonflikter. Trovärdig styrning inom idrotten handlar om att skapa styrsystemen som inte kan missbrukas. Egentligen är det inget konstigt, liknande principer tillämpas ju i den offentliga sektorn och inom företagsvärlden sedan länge, säger Johan R Norberg.

Experter ger konkreta råd

I rapporten medverkar experter, forskare och sakkunniga från Polismyndigheten, BRÅ och Riksidrottsförbundet. Tillsammans analyserar de olika aspekter av idrottsrörelsens verksamhet och ger konkreta råd för vad idrottsrörelsen kan göra för att hantera och förebygga olika risker och problem.

– Flera av de medverkande i årets rapport pekar på att idrotten ofta har svårt att hantera problem och konflikter och är känslig för kritik. Allt detta ger upphov till tystnadskulturer. Ett första viktigt steg mot stärkt styrning är att bryta dessa tystnadskulturer. Idrottens aktörer måste bli bättre på att erkänna och diskutera de utmaningar och riskzoner som faktiskt finns, säger Johan R Norberg.

En annan viktig del handlar om att lägga till mer kraftfulla inslag i styrningen, som komplement till dagens mjuka styrning. Det kan handla om bättre uppföljningar, kraftigare sanktioner och skarpare regler.

– Budskapet i rapporten är att ökad styrning inte begränsar idrottens självbestämmande, utan tvärtom är en förutsättning för att idrotten behöver ska behålla dagens starka självständighet och trovärdighet, säger Johan R Norberg.

 


Mer om rapporten

Rapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott” är en del av 2020 års uppföljning av statens stöd till idrotten och består av tio bidrag skrivna av olika författare.
Texterna berör olika delområden och kan läsas var för sig – eller tillsammans som en helhet.

Exempel på några av texterna i rapporter är:

Good Governance – Vad är det, vad är det bra för och hur kommer vi dit?
Andreas Bågenholm, Göteborgs universitet

Achieving good governance in international sport organisations
Arnout Geeraert, Utrecht University

Att förstå sårbara och osunda idrottsmiljöer inom barn- och ungdomsidrotten
Jonas Stier, Mälardalens högskola

Idrottens åtgärder mot sexuella övergrepp och gråzoner
Susanne Johansson, Gymnastik- och idrottshögskolan

Otillåten påverkan inom idrotten
Anna Jonsson och Karolina Hurve, Brottsförebyggande rådet

Läs rapporten

Ladda ned och läs rapporten i sin helhet (pdf) [Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott]

Ladda ned 2020 års uppföljning av staten stöd till idrotten (pdf) [Statens stöd till idrotten – uppföljning 2020]

 

 

19 apr 2021
Text: Johan Lundberg, chefredaktör

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
Dopning
Elitidrott
regeringsrapport
styrning
trygg idrott

Tema: Sverige på efterkälken i arbetet med trygg och trovärdig idrott (5 artiklar)

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg idrott

Regeringsrapport Idrotten i Sverige behöver styrsystem som inte kan missbrukas. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

Trygg idrott Jonas Stier går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt ger konkreta tips på åtgärder som främjar en god idrottskultur.

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

Hållbar gymnastik Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna.

Hur kunde det gå så snett för svensk konståkning?

Otrygga idrottsmiljöer I den första artikeln i temat "Vägen till en tryggare idrott" granskar vi svensk konståkning och de allvarliga missförhållanden som uppdagats inom sporten. Varför gick det så snett? Och vad kan andra idrotter lära av detta?

Problemet större än enstaka rötägg och pedofiler

Sexuella övergrepp Den dominerande bilden av sexuella övergrepp inom idrotten idag är snedvriden och därmed kontraproduktiv för att skapa systematisk förändring, skriver Susanne Johansson, GIH.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se