Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån
105
Delningar
Lägg i läslista
Trygg idrott / Ledarskap

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

19 Apr 2021
Text: Jonas Stier, professor, Mälardalens högskola

Även om barn- och ungdomsidrotten för det mesta förknippas med positiva upplevelser och erfarenheter speglar den också samhället i övrigt, med dess brister, problem och missförhållanden. Jonas Stier, forskare vid Mälardalen högskola, går i denna text igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt vad som går att tänka på och göra inom respektive riskområde för att främja en god idrottskultur.

Texten som går att läsa som ett pdf-dokument här, är skriven för och ingår som ett kapitel i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”. Kapitlet bygger på den forskning Jonas Stier bedrivit inom området under många år, samt på arbete som utförts under 2020, vilket omfattat intervjuer, en genomgång av idrottens styrdokument jämte en kartläggning av forskningsläget i Sverige och resten av världen.

Läs också:

Sju riskområden

Jonas Steir identifierar i texten sju viktiga riskområden inom barn- och ungdomsidrott. Dessa är:

  • Slutna och täta idrottsmiljöer
  • Ledare och personkult
  • Mat och vikt
  • Skador, sjukdom och smärta
  • Relationen till kroppen
  • Relationen mellan ledare och barn och ungdomar
  • Kommunikation

I texten ges tips på vad som går att tänka på och göra inom respektive riskområde för att främja en god idrottskultur.

Målet med texten är att ledare, föräldrar och andra personer som på olika sätt deltar i barn och ungas idrottande ska bli bättre på att få syn på, förstå, förändra och förebygga osunda idrottsmiljöer (”de fyra f:en”) och därmed i förlängningen kunna motverka dessa och i stället främja sunda miljöer.

Eftersom texten är en betydligt längre än vad artiklarna normalt är på Idrottsforskning.se presenteras den istället som ett pdf-dokument. Även fast artikeln är lång rekommenderar vi alla som är engagerade i barn- och ungdomsidrott att läsa igenom den då den innehåller många viktiga och användbara råd.

Nedan följer textens viktigaste slutsatser och lärdomar:

Idrottsmiljöer för barn och ungdomar

  • finns i samhällsstrukturella, idrottsorganisatoriska, föreningsspecifika, interpersonella samt individuella sammanhang
  • innebär alltid ett makt- och statusöverläge för de vuxna
  • innebär vissa risker, vilka bör föranleda överväganden och förhållningssätt hos föreningar, ledare och vårdnadshavare
  • blir mer riskfyllda ju slutnare och tätare de är
  • blir mer riskfyllda i elitinriktade miljöer med en utbredd personkult och där ledare, föreningar och vårdnadshavare har mycket att förlora på kritik och negativ publicitet
  • innebär risker kopplade till synen på kroppen, mat och vikt, skador, sjukdom och smärta
  • innebär risker kopplade till kommunikationen och relationerna mellan vuxna och barn eller ungdomar
  • verkar ibland i en etisk gråzon och kan bli osunda och direkt ohälsosamma
  • inrymmer i vissa fall ledare som agerar olämpligt och i strid med Barnkonventionen.

Föreningar, förbund och kommuner bör verka för att

  • idrottsmiljöer för barn och ungdomar fungerar i enlighet med idrottens värdegrund, Barnkonventionen och annan lagstiftning
  • erbjuda fortsatta utbildningsinsatser samt att verksamheter drar nytta av befintlig forskning
  • kritik och larm om missförhållanden bemöts med respekt samt värderas sakligt och med ett öppet sinne
  • i högre grad än i dag ta den utsattes position vid misstanke om missförhållanden
  • ta sitt ansvar i fråga om skyldigheten att vidta åtgärder om en ledare uppträder olämpligt eller en idrottsmiljö är osund.

Vårdnadshavare bör

  • inte utgå ifrån att barn och ungdomar berättar om något är fel
  • vara vaksamma på personkulter, restriktioner gällande kommunikation med ledare, skador, sjukdom samt kost, inklusive ”pratet om maten”
  • kräva mer insyn i sina barn och ungdomars idrottande
  • stå upp för alla barn och ungdomar som far illa.

Andra populära artiklar:

Forskare

Jonas Stier
Professor i socialt arbete
Avdelningen för samhällsvetenskap, Mälardalens högskola

1 kommentar

  1. Marie 22 April 2021 / 19:41 2021-04-22 / 19:41

    Mamma till två aktiva barn inom fotboll och hockey. Äntligen en viktig rapport. Inte en dag förtidigt. Har på nära håll stött på ledare som är ute på hal is. Säger man något kan man räkna med utfrysning och i värsta fall repressalier som drabbar det aktiva barnet.

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
CIF:s regeringsrapporter
jonas stier
Ledarskap
trygg idrott

Tema: De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten (6 artiklar)

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg idrott

Regeringsrapport Idrotten i Sverige behöver styrsystem som inte kan missbrukas. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

Trygg idrott Jonas Stier går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt ger konkreta tips på åtgärder som främjar en god idrottskultur.

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

Hållbar gymnastik Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna.

Hur kunde det gå så snett för svensk konståkning?

Otrygga idrottsmiljöer I den första artikeln i temat "Vägen till en tryggare idrott" granskar vi svensk konståkning och de allvarliga missförhållanden som uppdagats inom sporten. Varför gick det så snett? Och vad kan andra idrotter lära av detta?

Problemet större än enstaka rötägg och pedofiler

Sexuella övergrepp Den dominerande bilden av sexuella övergrepp inom idrotten idag är snedvriden och därmed kontraproduktiv för att skapa systematisk förändring, skriver Susanne Johansson, GIH.

Utsatt situation för unga domare

Trygg idrott Unga domare påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för när de dömer. Det visar en ny studie där unga domare inom fotboll och innebandy intervjuats. De värsta emotionella övergreppen sker i samband med pojk- och herrlagsmatcher.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se