Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Petter Arvidson, Bildbyrån

1
Delningar
Lägg i läslista
Ny regeringsrapport / Samhälle & Historia

Idrotten är ojämlik – stora skillnader mellan unga visar rapport

13 maj 2019
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Bostadsort, kön och bakgrund samt föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå avgör hur mycket barn och ungdomar föreningsidrottar. Det visar en rapport från Centrum för idrottsforskning (CIF). Ojämlikheten är oförenlig med idrottsrörelsens egen värdegrund om en idrott för alla, konstaterar CIF.

Flera forskningsstudier ingår i CIF:s rapport. De visar att andelen unga som föreningsidrottar är högst i socioekonomiskt starka grupper och lägst i svaga. Ojämlikheten är större bland flickor än bland pojkar.

Endast 30 procent av ungdomarna från hem med både låg utbildning och låga inkomster är medlemmar i en idrottsförening

– De nya studierna både bekräftar och förstärker bilden av att barn- och ungdomsidrotten inte är lika tillgänglig för alla, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.

Ojämlikheten minskar inte

Endast 30 procent av de ungdomar som kommer från hem med både låg utbildning och låga inkomster är medlemmar i en idrottsförening, visar en av studierna gjord av Bengt Larsson, Gymnastik- och idrottshögskolan.

Andelen medlemmar i idrottsförening bland 15-ringar, 2018. Källa: Statens stöd till idrotten – uppföljning 2018

I hem med hög utbildningsnivå och höga inkomster är siffran 80 procent. Drygt 1 000 femtonåriga pojkar och flickor från olika delar av landet ingick i undersökningen.

Ojämlikheten har funnits under lång tid, visar en studie i rapporten av forskargruppen Ung livsstil. Och inget tyder på att den har minskat på senare år. Snarare tvärtom.

Idrottsrörelsens svåra dubbla uppdrag

Ojämlik idrott är oförenlig med idrottsrörelsens egen värdegrund. Men mycket görs för att minska ojämlikheten – inte minst inom ramen för det så kallade Idrottslyftet och idrottsrörelsens särskilda satsning på idrott för nyanlända och asylsökande. Samtidigt visar CIF:s rapport att det finns hinder på vägen, menar Johan R Norberg.

Läs mer

Mer om årets uppföljning av statens stöd till idrotten hittar du på CIF:s webbplats. Här kan du även läsa rapporten i sin helhet.

– En stor utmaning är att idrottsrörelsen måste balansera två delvis oförenliga uppdrag: att verka i de egna medlemmarnas och i samhällets intresse. Det skapar svåra avvägningsfrågor. Ska exempelvis resurser och stöd riktas till områden där idrottslivet är svagt – eller ska alla behandlas lika? Idrottsrörelsen består av många och skilda föreningar och förbund. Det saknas för närvarande samsyn i dessa frågor, säger han.

Stora geografiska variationer

Mest aktiva i föreningsidrotten är barn och ungdomar i medelstora och välmående städer och förortskommuner med hög utbildningsnivå, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Minst aktiva är unga i landsbygdskommuner. CIF:s rapport indikerar också att föreningsidrottandet är lägre i storstädernas centrala delar.

Idrottsstatistik.se

Läs mer om utvecklingen i din kommun på Idrottsstatistik.se

Johan Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning, om resultaten i rapporten.

13 maj 2019
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Vad tycker du?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se