Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Joel Marklund, Bildbyrån
10
Delningar
Lägg i läslista
Idrottens kostnader / Idrott & samhälle

Dyrare idrott för barn och ungdomar

1 Jul 2015
Text: Johan Pihlblad, redaktör
Ingår i temat:

Avgifterna stiger i barn- och ungdomsidrotten. Det är också tydligt att föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och val av bostadsort styr vem som föreningsidrottar – och vem som inte gör det.

Det visar Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.

När Centrum för idrottsforskning närmare undersökte hur det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK-stödet) fördelas över landet blev bilden tydlig. I kommuner nära större städer med en stor andel högutbildade föräldrar med välbetalda arbeten föreningsidrottar barn och ungdomar betydligt mycket mer än i glesbygdskommuner med sämre socioekonomi.

Många träningar och matcher innebär också mer statliga LOK-stödspengar som föreningarna kan använda för att ytterligare utveckla verksamheten.

Större krav

CIF kunde även konstatera att kostnaderna för att vara med i en idrottsförening stiger, särskilt i storstäderna. Ökade krav på föreningarna att vara mer professionella har gjort att de anställt till exempel kanslipersonal och utbildade tränare. Det driver upp kostnaderna för arbetsuppgifter som tidigare utfördes av ideellt arbetande medlemmar.

CIF:s regeringsrapport

Här kan du läsa rapporten “Idrottens pris – om idrottens kostnader och medlemskapets betydelse” i sin helhet.

Stefan Wagnsson och Christian Augustsson är idrottsforskare vid Karlstad universitet och kapitelförfattare till CIF:s delrapport Idrottens pris. De menar att kravet på professionalism och bättre förutsättningar också har sipprat ner i ungdomslagen. Förutom högre medlemsavgifter har det bland annat blivit dyrare att delta i cuper. Det handlar både om höjda cupavgifter och ökade kringkostnader i samband med matcher och resor.

Forskarna skriver att: ”Det gamla klassiska konceptet att sova på luftmadrass i skolsal under cuperna verkar vara på väg ut till förmån för hotellboende. Detta ihop med idrottens övriga kostnader som utrustning, kläder och material verkar utgöra en ansenlig del av familjens ekonomi, inte minst om det finns flera idrottande barn i familjen.”

Enligt forskarna är också många föräldrar beredda att betala sig fria från ideella arbetsinsatser som föreningen begär att de ska göra.

Förstärker skillnader

Centrum för idrottsforskning slår fast att ”den organiserade idrottsrörelsen utgör en imponerande kraft i det svenska samhället som engagerar och aktiverar miljontals människor.”

– Men möjligheterna att idrotta och motionera är inte är jämnt fördelade. En utveckling mot ökade kostnader inom idrotten kommer att förstärka dagens skillnader, säger CIF:s utredare Johan R Norberg. Både idrottsföräldrar och idrottsföreträdare beskriver de ökade kostnaderna som svåra att hejda och att de är en följd av ett ökat marknadstryck.

– Men då bortser de från att de själva är aktörer och delaktiga i att skapa de förändringar som marknadstrycket ger för svensk idrottsrörelse, säger Johan R Norberg.

Föreningarna bör byta strategi

Samtidigt har det blivit allt vanligare med kommersiell idrott. Företag, men även idrottsföreningar, anordnar till exempel särskilda sommarläger för talangfulla fotbollsspelare eller prova på-träningar för barn. Mot betalning.

Även den här utvecklingen betraktar både föreningsföreträdare och idrottsföräldrar som omöjlig att stoppa. Kommersialiseringen ser de som en naturlig samhällsutveckling. Det handlar om att anpassa sig.

CIF manar däremot till eftertanke. En utveckling där föreningarna möter en ökad konkurrens genom att själva utveckla företagslika strategier riskerar att underminera föreningsidrottens traditionella principer om öppenhet, frivilligt engagemang och medlemsinflytande.

Om målet är att vara ett alternativ till kommersiell idrott kan de välja en motsatt strategi, anser CIF och avslutar rapporten med att rikta en uppmaning till landets föreningar: ”Håll ner avgifterna istället för att höja dem, betona medlemskapets olika dimensioner snarare än att betrakta medlemmarna som kunder och betona de sociala värden och den gemenskap som skapas i ideella verksamheter.”

Enligt CIF skulle det gynna både idrottsrörelsens intresse – att ha en stor och engagerad medlemskår – och statens ambition att göra det möjligt för alla människor att utöva idrott och motion.

Forskare

Johan Pihlblad
Redaktör
Idrottsforskning.se
08-120 537 61

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
CIF:s regeringsrapporter
Ekonomi
jämlika förutsättningar
Johan R Norberg
kommersiella idrottsaktörer

Tema: Dyrare idrott för barn och ungdomar (2 artiklar)

Dyrare idrott för barn och ungdomar

Idrottens kostnader Föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå och val av bostadsort styr vem som föreningsidrottar – och vem som inte gör det. Det visar regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.

Kommersiell idrott ger föräldrar huvudbry

Idrottens kostnader Kommersiell barn- och ungdomsidrott växer. Föräldrarna ser flera fördelar. Men de är också oroliga för vad som händer med barn från ekonomiskt svaga familjer.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se