I en ny studie vittnar flickor och pojkar om hur emotionella övergrepp kommer till uttryck inom svensk barnidrott. Detta påverkar barnen negativt och strider mot såväl barnkonventionen som idrottens riktlinjer. En orsak är ett negativt prestationsinriktat förhållningssätt som normaliserar destruktiv kritik, orättvis behandling och mobbning.

Först på senare år har idrottsforskare börjat undersöka former av emotionella övergrepp inom barn- och ungdomsidrott (1, 2, 3, 4, 5). En brittisk studie med 6 000 unga idrottare visade att hela 75 procent blivit utsatta för emotionella övergrepp (6). I jämförelse hade tre procent erfarenhet av sexuella övergrepp.

Inga liknande studier har tidigare genomförts i Sverige. Den undersökning som presenteras här är den första. Syftet med studien var att undersöka förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och ungdomar i 12-18 års ålder inom svensk idrott.

Läs också:

Studien bygger på intervjuer med nio flickor och sex pojkar, 12-18 år, som utövade gymnastik, simning, innebandy, fotboll och volleyboll. De fick frågor om vilka beteenden hos tränare och andra barn inom idrotten som resulterat i negativa känslor och erfarenheter.

Fem former av emotionella övergrepp

Studien visar att beteenden som resulterar i känslomässigt negativa upplevelser och har potentialen att vara skadliga för barn- och ungdomar förekommer i alla undersökta idrotter. De emotionella övergreppen kan relateras till följande fem former:

(Citat från de intervjuade barnen anges i kursiverad stil.)

1) Personangrepp eller straff,

Personangrepp eller straff kan riktas mot ett barn eller en grupp av barn. Exempelvis kan det vara att ett barn blir utskälld av en tränare.

”Min tränare stannade typ spelet helt och skällde ut mig för att jag gjorde ett fel. Först blev jag jävligt arg och sa åt honom, man gör inte såhär”

2) Destruktiv kritik,

Destruktiv kritik kan komma från tränare enligt barnen.

”När man fått mycket negativ kritik. När en tränare kanske sagt något elakt, eller inte elakt… men liksom dålig kritik helt enkelt. Att vi gör det här fel, men inte säger vad man ska förbättra”.

Det kan också förekomma destruktiv kritik från de andra barnen.

När man slår felpass och folk suckar eller ger en blickar, eller säger ’hur kunde du slå den där passningen, vad dåligt’. Såhär negativ anda typ”

3) Mobbning/att retas,

Ett annat område handlar om att retas, bli exkluderad eller förlöjligad. ”Det är inte kul när någon skrattar åt en, då känner man ’jaha vad gjorde jag för fel nu. Ganska illa när man skrattar…”.

Barn kan retas för exempelvis sin utrustning eller sitt utseende. ”Du har den klubban, den är billig och skräpig, hur man ser ut eller något som det oftast är nuförtiden”.

4) Bristande uppmärksamhet, försummelse och orättvis behandling,

Emotionella övergrepp handlar också om att barn inte ges lika uppmärksamhet, att de blir försummade eller orättvist behandlade. Det sker oftast av tränare.

”Ja, vissa kan få mer uppmärksamhet om man är bättre på någonting. Det känns väl sådär, om man vill bli bättre själv när man inte är bra, då kanske man vill ha uppmärksamhet och inte att bara att de som redan är bra får det”.

5) Aggressivt beteende eller uttryck av besvikelse.

En tränare som beter sig aggressivt eller uttrycker besvikelse mot barn resulterar i emotionella övergrepp. Studien indikerar att en stark och negativ prestationsinriktning är en tydlig orsak bakom de beteenden som resulterar i emotionella övergrepp.

”När man spelar är det ofta de blir arga. Typ för att vi spelar dåligt. Alltså det har hänt jättemånga gånger att dom blir arga för att dom tycker vi är dåliga”.

Här förstärks bilden av att det ofta handlar om emotionella övergrepp i relation till värdering av barns idrottsliga prestationer.

Andra populära artiklar:

Flera negativa effekter av emotionella övergrepp

Effekterna av dessa beteenden som påverkar barnens känslor negativt är många. Emotionella övergrepp leder till att barnet till exempel kan känna sig ledsen, besviken, otrygg, orättvist behandlad, exkluderad, otillräcklig, upprörd med mera. Detta kan ge barn och unga en långtgående känsla av misslyckande.

”Man känner sig inte tillräcklig, inte behövd heller. Det gör så att man känner sig otrygg i laget, att man inte vågar vara sig själv. Det har verkligen blivit så att jag har fått mycket sämre självförtroende.”

Barnen upplever att de inte räcker till i förhållande till de prestations- och resultatinriktade förväntningarna. ”När det kommer sådana kommentarer då kan man känna ’men gud, jag räcker inte till, någon annan kanske ska göra det här istället’. ”

Genom studien blir barnens berättelser om emotionella övergrepp inom idrotten synliggjorda. Dessa beteenden gör att barn och unga exempelvis upplever att de blir omotiverade, mindre koncentrerade och att de känner sig dåliga. Negativa tankar följer även dem till andra delar av livet. Ett barn förklarar den potentiellt skadliga effekten som att ”det fastnar i din hjärna”.

De emotionella övergreppen får även en negativ inverkan på sammanhållningen och atmosfären i idrottsgruppen och risken finns att barnen slutar då idrotten inte upplevs rolig eller positiv längre.

Barn och unga vill ha förändring

Att hantera problemen med emotionella övergrepp är mycket angeläget enligt barnen. De tycker att det är ”jätteviktigt” att förändra och att det egentligen är ”självklart att det inte borde finnas alls”.

De finns barn i studien som förklarar att tränarna är medvetna om dessa negativa beteenden, men att de låter det fortgå. Detta kan ses som en indikation på att emotionella övergrepp är accepterade och möjligen en norm inom barn- och ungdomsidrott. Risken finns därmed att dessa potentiellt skadliga beteenden bagatelliseras.

Den svenska barn och ungdomsidrotten ska utgå från ett ”uttalat barnrättsperspektiv, med FN:s Barnkonvention som grund” (9). Ett barnrättsperspektiv handlar bland annat om att förhindra övergrepp och se till barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn (10).

Idrottsverksamheter där emotionella övergrepp sker strider mot den svenska idrottsrörelsens idéprogram (11) och även mot de regler som finns för statens stöd till idrottsverksamhet (12). Här har vuxna inom idrotten ett stort ansvar för att skapa förändring så att idrotten bedrivs i linje med ett barnrättsperspektiv. Men även barnen behöver involveras i arbetet då de också orsakar och tillåts att bidra till att andra barn utsätts för emotionella övergrepp.

Så kan emotionella övergrepp undvikas

I intervjuerna ger barnen en bild av en värdegrund där det nästan uteslutet ges ett positivt bemötande när barnen presterar bra, men negativt när de presterar sämre i idrotten. När resultatet av barns idrottsliga prestationer får stor betydelse i en idrottsverksamhet verkar risken att utsättas för emotionella övergrepp öka.

Ett sätt är att förhindra emotionella övergrepp är att tona ner fokuseringen på barnens idrottsliga prestationer

Ett sätt är att förhindra emotionella övergrepp är därför att tona ner fokuseringen på barnens idrottsliga prestationer då det kan leda till ett negativt prestationsinriktat beteende och förhållningssätt. Det finns risker för emotionella övergrepp när barn jämförs och värderas utifrån utvecklingsnivå och idrottslig prestationsförmåga, särskilt när de dessutom behandlas olika utifrån en sådan bedömning. För att undvika emotionella övergrepp kan man vidare arbeta för nolltolerans mot att kritisera barn negativt för deras idrottsliga prestationer.

Ytterligare ett sätt att förebygga emotionella övergrepp är att följa barnkonventionen. Denna innebär att alla barn ska betraktas som lika värdefulla, att alla barn ska skyddas från alla former av övergrepp och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Om föreningsledare och tränare gör barnkonsekvensanalyser i relation till alla barns bästa för varje beslut som tas och därefter handlar i linje med barnkonventionen, kan ett stärkt skydd mot övergrepp möjliggöras.

Barnens berättelser visar således på ett behov av förebyggande arbete mot emotionella övergrepp och att det är viktigt att skapa en mer positiv idrottsmiljö och kultur som leder till att alla barn trivs, känner sig trygga, att de utvecklas och får positiva upplevelser oavsett prestationsförmåga.

En av barnens röster får avsluta artikeln:

”Det är roligt att gå på träningen när det är positiv energi från både tränare och spelare, på övningar och på matcher.”

Om man vill undvika emotionella övergrepp – låt det alltid vara så.