Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

558
Delningar
Lägg i läslista
Prestationshets / Träning & Tävling

Barns upplevelser av emotionella övergrepp inom idrott

16 Okt 2018
Text: Inger Eliasson och Louise Lindkvist, Idrottshögskolan, Umeå universitet

I en ny studie vittnar flickor och pojkar om hur emotionella övergrepp kommer till uttryck inom svensk barnidrott. Detta påverkar barnen negativt och strider mot såväl barnkonventionen som idrottens riktlinjer. En orsak är ett negativt prestationsinriktat förhållningssätt som normaliserar destruktiv kritik, orättvis behandling och mobbning.

Först på senare år har idrottsforskare börjat undersöka former av emotionella övergrepp inom barn- och ungdomsidrott (1, 2, 3, 4, 5). En brittisk studie med 6 000 unga idrottare visade att hela 75 procent blivit utsatta för emotionella övergrepp (6). I jämförelse hade tre procent erfarenhet av sexuella övergrepp.

Vad är emotionella övergrepp?

Emotionella övergrepp definieras som ett mönster av avsiktligt icke fysiskt övergrepp av en person i en nära relation som resulterar i känslomässigt negativa upplevelser och har potentialen att vara skadligt.

Definitionen inkluderar verbala och icke verbala beteenden som leder till känslomässigt negativa upplevelser, men också handlingar och icke-handlingar som innebär upplevelser av negligering eller brist på uppmärksamhet och stöd. Samma definition används i studier från Storbritannien (7).

Expandera

Inga liknande studier har tidigare genomförts i Sverige. Den undersökning som presenteras här är den första. Syftet med studien var att undersöka förekomst, erfarenheter och effekter av emotionella övergrepp bland barn och ungdomar i 12-18 års ålder inom svensk idrott.

Studien bygger på intervjuer med nio flickor och sex pojkar, 12-18 år, som utövade gymnastik, simning, innebandy, fotboll och volleyboll. De fick frågor om vilka beteenden hos tränare och andra barn inom idrotten som resulterat i negativa känslor och erfarenheter.

Fem former av emotionella övergrepp

Studien visar att beteenden som resulterar i känslomässigt negativa upplevelser och har potentialen att vara skadliga för barn- och ungdomar förekommer i alla undersökta idrotter. De emotionella övergreppen kan relateras till följande fem former:

(Citat från de intervjuade barnen anges i kursiverad stil.)

1) Personangrepp eller straff,

Personangrepp eller straff kan riktas mot ett barn eller en grupp av barn. Exempelvis kan det vara att ett barn blir utskälld av en tränare.

”Min tränare stannade typ spelet helt och skällde ut mig för att jag gjorde ett fel. Först blev jag jävligt arg och sa åt honom, man gör inte såhär”

2) Destruktiv kritik,

Destruktiv kritik kan komma från tränare enligt barnen.

När man fått mycket negativ kritik. När en tränare kanske sagt något elakt, eller inte elakt… men liksom dålig kritik helt enkelt. Att vi gör det här fel, men inte säger vad man ska förbättra”.

Det kan också förekomma destruktiv kritik från de andra barnen.

När man slår felpass och folk suckar eller ger en blickar, eller säger ’hur kunde du slå den där passningen, vad dåligt’. Såhär negativ anda typ”

3) Mobbning/att retas,

Ett annat område handlar om att retas, bli exkluderad eller förlöjligad. ”Det är inte kul när någon skrattar åt en, då känner man ’jaha vad gjorde jag för fel nu. Ganska illa när man skrattar…”.

Barn kan retas för exempelvis sin utrustning eller sitt utseende. ”Du har den klubban, den är billig och skräpig, hur man ser ut eller något som det oftast är nuförtiden”.

4) Bristande uppmärksamhet, försummelse och orättvis behandling,

Emotionella övergrepp handlar också om att barn inte ges lika uppmärksamhet, att de blir försummade eller orättvist behandlade. Det sker oftast av tränare.

Ja, vissa kan få mer uppmärksamhet om man är bättre på någonting. Det känns väl sådär, om man vill bli bättre själv när man inte är bra, då kanske man vill ha uppmärksamhet och inte att bara att de som redan är bra får det”.

5) Aggressivt beteende eller uttryck av besvikelse.

En tränare som beter sig aggressivt eller uttrycker besvikelse mot barn resulterar i emotionella övergrepp. Studien indikerar att en stark och negativ prestationsinriktning är en tydlig orsak bakom de beteenden som resulterar i emotionella övergrepp.

När man spelar är det ofta de blir arga. Typ för att vi spelar dåligt. Alltså det har hänt jättemånga gånger att dom blir arga för att dom tycker vi är dåliga”.

Här förstärks bilden av att det ofta handlar om emotionella övergrepp i relation till värdering av barns idrottsliga prestationer.

Flera negativa effekter av emotionella övergrepp

Effekterna av dessa beteenden som påverkar barnens känslor negativt är många. Emotionella övergrepp leder till att barnet till exempel kan känna sig ledsen, besviken, otrygg, orättvist behandlad, exkluderad, otillräcklig, upprörd med mera. Detta kan ge barn och unga en långtgående känsla av misslyckande.

Emotionella övergrepp sker på fyra sätt

I studien visas att emotionella övergrepp kommer till uttryck på följande sätt:

  • Genom negativ verbal kommunikation – utskällning, negativ kritik eller genom skämt.
  • Genom negativ icke-verbal kommunikation – kroppsspråk, blickar, suckar och skratt.
  • Genom försummelse, ignorering eller exkludering – brist på uppmärksamhet eller att tränare negligerar andras negativa beteende eller mobbning.
  • Genom ett negativt prestationsinriktat beteende och förhållningssätt – leder till orättvis behandling, favorisering, negligering, mobbning, personliga angrepp, hot m.m. 
Expandera

”Man känner sig inte tillräcklig, inte behövd heller. Det gör så att man känner sig otrygg i laget, att man inte vågar vara sig själv. Det har verkligen blivit så att jag har fått mycket sämre självförtroende.”

Barnen upplever att de inte räcker till i förhållande till de prestations- och resultatinriktade förväntningarna. ”När det kommer sådana kommentarer då kan man känna ’men gud, jag räcker inte till, någon annan kanske ska göra det här istället’.

Genom studien blir barnens berättelser om emotionella övergrepp inom idrotten synliggjorda. Dessa beteenden gör att barn och unga exempelvis upplever att de blir omotiverade, mindre koncentrerade och att de känner sig dåliga. Negativa tankar följer även dem till andra delar av livet. Ett barn förklarar den potentiellt skadliga effekten som att ”det fastnar i din hjärna”.

De emotionella övergreppen får även en negativ inverkan på sammanhållningen och atmosfären i idrottsgruppen och risken finns att barnen slutar då idrotten inte upplevs rolig eller positiv längre.

Barn och unga vill ha förändring

Att hantera problemen med emotionella övergrepp är mycket angeläget enligt barnen. De tycker att det är ”jätteviktigt” att förändra och att det egentligen är ”självklart att det inte borde finnas alls”.

De finns barn i studien som förklarar att tränarna är medvetna om dessa negativa beteenden, men att de låter det fortgå. Detta kan ses som en indikation på att emotionella övergrepp är accepterade och möjligen en norm inom barn- och ungdomsidrott. Risken finns därmed att dessa potentiellt skadliga beteenden bagatelliseras.

Den svenska barn och ungdomsidrotten ska utgå från ett ”uttalat barnrättsperspektiv, med FN:s Barnkonvention som grund” (9). Ett barnrättsperspektiv handlar bland annat om att förhindra övergrepp och se till barnets bästa vid alla åtgärder som rör barn (10).

Idrottsverksamheter där emotionella övergrepp sker strider mot den svenska idrottsrörelsens idéprogram (11) och även mot de regler som finns för statens stöd till idrottsverksamhet (12). Här har vuxna inom idrotten ett stort ansvar för att skapa förändring så att idrotten bedrivs i linje med ett barnrättsperspektiv. Men även barnen behöver involveras i arbetet då de också orsakar och tillåts att bidra till att andra barn utsätts för emotionella övergrepp.

Så kan emotionella övergrepp undvikas

I intervjuerna ger barnen en bild av en värdegrund där det nästan uteslutet ges ett positivt bemötande när barnen presterar bra, men negativt när de presterar sämre i idrotten. När resultatet av barns idrottsliga prestationer får stor betydelse i en idrottsverksamhet verkar risken att utsättas för emotionella övergrepp öka.

Ett sätt är att förhindra emotionella övergrepp är att tona ner fokuseringen på barnens idrottsliga prestationer

Ett sätt är att förhindra emotionella övergrepp är därför att tona ner fokuseringen på barnens idrottsliga prestationer då det kan leda till ett negativt prestationsinriktat beteende och förhållningssätt. Det finns risker för emotionella övergrepp när barn jämförs och värderas utifrån utvecklingsnivå och idrottslig prestationsförmåga, särskilt när de dessutom behandlas olika utifrån en sådan bedömning. För att undvika emotionella övergrepp kan man vidare arbeta för nolltolerans mot att kritisera barn negativt för deras idrottsliga prestationer.

Ytterligare ett sätt att förebygga emotionella övergrepp är att följa barnkonventionen. Denna innebär att alla barn ska betraktas som lika värdefulla, att alla barn ska skyddas från alla former av övergrepp och att barnets bästa ska sättas i främsta rummet. Om föreningsledare och tränare gör barnkonsekvensanalyser i relation till alla barns bästa för varje beslut som tas och därefter handlar i linje med barnkonventionen, kan ett stärkt skydd mot övergrepp möjliggöras.

Barnens berättelser visar således på ett behov av förebyggande arbete mot emotionella övergrepp och att det är viktigt att skapa en mer positiv idrottsmiljö och kultur som leder till att alla barn trivs, känner sig trygga, att de utvecklas och får positiva upplevelser oavsett prestationsförmåga.

En av barnens röster får avsluta artikeln:

Det är roligt att gå på träningen när det är positiv energi från både tränare och spelare, på övningar och på matcher.”

Om man vill undvika emotionella övergrepp – låt det alltid vara så.

Referenser

  1. Alexander KA, Stafford S and Lewis R (2011). Main Report. The Experiences of Children’s Participation in Organised Sport in the UK. Edinburgh: University of Edinburgh/NSPCC Centre for UK-wide Learning in Child Protection
  2. Kavanagh, E., Brown, L., & Jones, I. (2017). Elite Athletes’ Experience of Coping With Emotional Abuse in the Coach–Athlete Relationship, Journal of Applied Sport Psychology, 29(4), 402-417, DOI: 10.1080/10413200.2017.1298165
  3. Kerr, G., A. & Stirling, A., E. (2012). Parents’ Reflections on their Child’s Experiences of Emotionally Abusive Coaching Practices. Journal of Applied Sport Psychology, 24(2), 191-206, DOI: 10.1080/10413200.2011.608413.
  1. Stafford, A., Alexander, K., & Fry, D. (2015). There was something that wasn’t right because that was the only place I ever got treated like that’: Children and young people’s experiences of emotional harm in sport. Childhood, 22(1) 121–137
  2. Stirling A. E., & Kerr, G., A. (2013). The perceived effects of elite athletes’ experiences of emotional abuse in the coach–athlete relationship. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 11(1), 87–100, DOI: 10.1080/1612197X.2013.752173
  3. Alexander KA, Stafford S and Lewis R (2011). Main Report. The Experiences of Children’s Participation in Organised Sport in the UK. Edinburgh: University of Edinburgh/NSPCC Centre for UK-wide Learning in Child Protection
  4. Stirling, A. E., & Kerr. G., A. (2008). Defining and Categorizing Emotional Abuse in Sport. European Journal of Sport Science 8 (4): 173–181.
  5. FN:s bankonvention om barnets rättigheter (1989). UNICEF Sverige. Hämtad 2018-09-01 från www.unicef.se/barnkonventionen.
  1. Riksidrottsförbundet (2009). Idrotten vill. Idrottsrörelsens idéprogram. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
  2. FN:s bankonvention om barnets rättigheter (1989). UNICEF Sverige. Hämtad 2018-09-01 från www.unicef.se/barnkonventionen.
  1. SFS (2012) Om statsbidrag till idrottsverksamhet 1999:1177. Stockholm: Svenska regeringen. Tillgänglig på http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Forordning19991177-om-stat_sfs-1999-1177/
  2. Barnkonventionens väg mot svensk lag. Hämtad 180915 på https://www.regeringen.se/regeringens-politik/barnkonventionens-vag-mot-svensk-lag/
Expandera

Forskare

Inger Eliasson

Docent i pedagogik
Pedagogiska institutionen, Idrottshögskolan, Umeå universitet

Louise Lindkvist

Doktorand i pedagogik
Pedagogiska institutionen, Idrottshögskolan, Umeå universitet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se