Min läslista

Din läslista är tom.

129
Delningar
Lägg i läslista
Trygg idrott / Idrott & samhälle / Övrig forskning

Utsatt situation för unga domare

19 May 2021
Text: Inger Eliasson, universitetslektor, Umeå universitet

Unga domare påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för när de dömer. Det visar en ny studie där unga domare inom fotboll och innebandy intervjuats. De värsta emotionella övergreppen sker i samband med pojk- och herrlagsmatcher och problemet ges idag inte tillräcklig uppmärksamhet av ansvariga idrottsorganisationer.

Media rapporterar kontinuerligt om hur unga domare får stå ut med kränkande behandling från omgivningen. Negativa beteenden gentemot unga domare är ett allvarligt övergrepp och i strid med barnkonventionen. Dessutom utgör det hinder för rekrytering och återväxten av domare inom barn- och ungdomsidrott men också inom vuxenidrott.

Läs också:

I värsta fall kan emotionella övergrepp skada de unga domarna för lång tid framöver. Enligt artikel 19 i FN:s barnkonvention ska alla barn skyddas från alla former av våld (1). Det gäller även unga domare i den svenska idrottsrörelsen.

Om emotionella övergrepp

Emotionella övergrepp är enligt Stirling och Kerr (10) ett mönster av en medveten icke fysisk handling av en person, inom en kritisk relation, som kan vara skadliga.

Dessa handlingar kan vara skadliga för individens beteendemässiga, affektiva, kognitiva och fysiska välmående (11).

Ett stort antal unga rekryteras till domarrollen inom idrott (2). Trots att unga domare rapporteras få utstå påhopp av olika slag, så finns nästan ingen forskning om unga domares erfarenheter av problematiken. Det innebär att det saknas kunskap om situationen, och om vilka åtgärder som ska vidtas för att komma till rätta med problemen.

Syftet med denna studie var därför att undersöka unga aktiva domares erfarenheter av emotionella övergrepp inom lagidrotterna fotboll och innebandy och förstå hur upplevelserna påverkar unga flickor och pojkar.

Studien besvarar frågor om hur emotionella övergrepp kommer till uttryck i domarpraktiken, och på vilka sätt unga domare hanterar situationen. Studiens resultat baseras på intervjuer med 13 unga domare, sju flickor och sex pojkar, som var aktiva domare i fotboll och innebandy. Domarna var mellan 15 och 18 år gamla.

Omfattande problem

Det är relativt nytt att studera relationella former av övergrepp inom idrott (3, 4). Detta är den första studien som handlar om unga domare. Studien visar att emotionella övergrepp förekommer mot unga domare i fotboll och innebandy i en problematisk omfattning.

Alla intervjuade domare har erfarenheter av emotionella övergrepp. Unga domare upplever klagomål från spelare, tränare och publik som det sämsta med att döma matcher. Domarna får i princip kritik i någon form under varje match de dömer:

Det händer ju alltid, det händer ju ungefär varje match att dom blir arg på saker och ting”.

De unga domarnas berättelser vittnar om att det finns ett mönster av medvetna icke fysiska handlingar som kan vara skadliga för dem och därför kan det tolkas som emotionella övergrepp.

Övergreppen kommer till uttryck på flera olika sätt. Vanligast är en negativ verbal kommunikation.  De unga domarna beskriver situationer där de utsätts för direkta personangrepp, en destruktiv kritik och aggressivt beteende. Domarna får höra uttryck som:

“Ser du ingenting domaren”; “du måste ju vakna”; “han är ju för ung för att döma”; “domarjävel”; “visst vet du att vi kör med offside”; “värsta niomannadomaren vi haft”; “vafan håller du på med”; “är du blind”; “du är på så jävla dålig nivå”, “världens sämsta domare” med mera.

Övergreppen förekommer också genom icke verbal kommunikation genom t ex blickar, eller med fysiska inslag som spottande. Ytterligare ett sätt som emotionella övergrepp kommer tilluttryck är att de upplever fördomsfulla beteenden mot kvinnor:

En domare säger, ”Vissa ledare blir som ’aha’ det är en kvinna, och så får man liksom en suck.

Värst att döma killar

Studien visar att de värsta övergreppen nästan uteslutande sker när de dömer pojk-, herrjunior- och herrlag. I matcher med flick- och damlag förekommer det inte så allvarlig kritik mot domarna som bland pojk- och herrspelare, men det kan förekomma, men där kommer kritik oftast från tränare eller publik och inte från spelare.

Från spelarna kommer de negativa kommentarerna till domaren oftast från pojkar eller män. En domare säger att ”det är jättestor, jättestor skillnad. Killar kan vara kaxigare, aggressivare, tuffare medan tjejer är oftast lugna och kan säga ’det var ju hörna’ men sen bara ’nähä okej’ lite mer sådär. Att döma en killmatch kan vara mycket svårare än att döma en tjejmatch, just för att dom klagar mycket mer”.

Studien indikerar att emotionella övergrepp också handlar om att dessa negativa mönster av handlingar inte ges tillräcklig uppmärksamhet av ansvariga idrottsorganisationer som inte adresserar problemen för att förhindra dem.

Unga domare kan sägas negligeras och studien visar att de kan känna sig mycket ensamma med ansvaret. En domare jämför det med ett jobb då de får ekonomisk ersättning för sin insats men säger samtidigt ”vem går till ett jobb med ångest och stress. Alltså man mår så dåligt innan matcher”.

Så påverkas unga domare

Studien visar att de flesta av domarna påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för. En domare säger “När jag ska döma på kvällen, blir det en liten klump i magen“.

Både flickor och pojkar berättar om hur upplevelserna ger dem ångest, stress, skakningar, rädsla och sämre självförtroende. Upplevelserna kan få långtgående konsekvenser för vissa domare då de menar att det negativa kan sitta kvar länge (hela veckan till nästa match), att de känner sig obekväma, omotiverade eller att de överväger att sluta döma.

Känslan som en ung domare på väg att döma en fotbollsmatch är inte positiv: ”Klumpen i magen… den försvinner ju efter ett tag, men när jag cyklar dit så känner jag att jag lika gärna skulle kunna vara hemma och se på en film kanske.

En annan säger: ”Alltså problemet är att man oftast när man dömt en match så skakar man efter det”.

Unga flickor och pojkar jämför sina upplevelser i idrottsmiljön med ’hat’: ”Om hatet blir mindre mot domarna, då tror jag fler kommer våga döma” förklarar en domare.

Domarna beskriver hur de försöker hantera situationerna som blir för hatiska. Exempelvis genom att blåsa av matcher, prata med tränarna, visa ut spelare eller tränare, ta hjälp av en domarcoach eller domarkollega, anmäla vederbörande spelare eller tränare till disciplinnämnder och välja bort att döma pojkar och herrar där de flesta och mest allvarliga övergreppen sker, om de kan.

Flera unga domare vittnar om att deras disciplinanmälningar inte lett till någon åtgärd och menar att ’hårda tag’ från domare inte hjälper dem. En annan strategi är att försöka att inte ta åt sig av övergreppen, att sätt ’stänga ute’ dessa händelser och att ignorera åskådare vilket för vissa av dessa ungdomar är svårt.

Enstaka domare säger att de inte bryr sig och att det ingår. Att vara ung domare i fotboll och innebandy är bevisligen ett utsatt jobb.

Orsaker bakom

Flera orsaker ser ut att bidra till att unga domare utsätts för emotionella övergrepp. En orsak är att vikten av att vinna över sina motståndare prioriteras till priset av att utsätta domare för påtryckningar och personangrepp (5).

Andra populära artiklar:

Cuskelly & Hoye (2) menar att kvinnliga domare kan utsättas för mer offensiva och personliga påhopp än män. Men det finns flera sätt att förstå hur exempelvis vuxna kan utsätta ungdomar för emotionella övergrepp när fotbolls- och innebandymatcher spelas.

Studien visar på att det saknas brist på respekt för individen samtidigt som det finns en okunskap om, och en bristande acceptans för, domarens situation och förutsättningar. Att vara domare är ett komplext uppdrag och det är lätt att göra ”misstag”, för vilka domare kan kritiseras enligt Anderson och Pierce (6).

De unga domarna förklarar vad dömandet innebär; att beslut ska tas mycket snabbt, att domare omöjligen kan se allt, att det finns en oundviklig osäkerhet i beslut, samt att de sätts i svåra situationer när de ska döma ensam i fotboll (särskilt i matcher med 11 spelare mot 11).

Iwaniec (7) menar att verbal fientlighet, orealistiska förväntningar och ångest på grund av hot eller av att någon har överdriven makt över ett barn kan leda till emotionell skada, vilket stämmer väl med situationen för flera av de domare som intervjuats.

Dessutom kan beteenden med emotionella övergrepp ibland grundas i förutfattade negativa meningar om unga individer, särskilt unga kvinnor, inte skulle klara eller vara lämpliga som domare. En orsak kan också vara att det görs för lite för att uppmärksamma och förebygga problemen.

Emotionella övergrepp mot unga domare kan därmed uppfattas som normaliserat och accepterat, särskilt på pojk- och herrsidan. De unga domarna lyfter fram damjuniorer som goda förebilder, medan motbilden är herrjuniorer. Det är pojkar mellan 16 och 18 år som har ett mycket negativt uttryck mot unga domare. När det gäller spelares beteenden behövs därför särskilt förändringar på pojk- och herrsidan.

Satsas för lite

Tydligt är att det verkar satsas för lite på unga domare, där utbildningar inte ser ut att tillräckligt behandla den beskrivna problematiken. De unga domarna i denna studie har viss tillgång till mentorer eller domarcoacher samt att de oftast går en domarutbildning per år vilket de uppskattar mycket, men få satsningar görs som leder till förändrat beteende gentemot unga domare av omgivningen.

Barn har rätt att skyddas från alla former av våld i form enligt FN:s barnkonvention varför mer kunskap och konkreta åtgärder skyndsamt behöver utvecklas för att förhindra de allvarliga kränkande beteenden som ungdomarna utsätts för.

En domare förklarar: ”Ansvaret ska ju inte läggas på domarna själva för att dom behandlas dåligt”.

En slutsats är att det rimliga är att individen som kränker andra emotionellt bär ett stort ansvar för sitt beteende, men att det också vilar ett stort ansvar på idrottens organisationer och alla inblandade som anlitar unga domare att förhindra emotionella övergrepp.

Flera av domarna har funderat på att sluta, men de beskriver samtidigt hur detta skulle vara ”mångas drömjobb… ifall det inte kom sådana kommentarer”.

I forskning om domare såväl som om barns rättigheter inom idrott verkar unga domare ha glömts bort. Detta faktum tillsammans med forskning som visat en brist på förebyggande arbete inom idrotten för att skydda barn i enlighet med barnkonventionen, kan risken vara stor att unga domare inte inkluderas i första hand (8,9)

För att möta problemen med emotionella övergrepp gentemot unga domare kan studiens resultat användas som underlag för utveckling av policy, handlingsplaner och utbildning för att förhindra övergreppen, men också för att utveckla relevant skydd och stöd till unga domare.

Studien har visat att fenomenet med övergrepp mot domare är mest vanliga och mer allvarliga i pojk- och herrlag men det behövs mer forskning för att förstå orsaken bakom det. Vidare behövs kunskap om vilka åtgärder som kan ha bäst effekt för att förhindra emotionella övergrepp och skydda unga domare och därmed bidra till en konstruktiv och positiv domarmiljö. De har unga domare rätt till.

Referenser

  1. United Nations (UN) (1989). Convention on the Rights of the Child.
  2. Cuskelly, G., and Hoye, R. (2004). Problems and issues in the recruitment and retention of sports officials. Australian Sports Commission. Brisbane: Griffith university.
  3. Alexander KA, Stafford S & Lewis R (2011). Main Report. The Experiences of Children’s Participation in Organised Sport in the UK. Edinburgh: University of Edinburgh NSPCC, London;
  4. Kavanagh, E., Brown, L., & Jones, I. (2017). Elite Athletes’ Experience of Coping With Emotional Abuse in the Coach–Athlete Relationship. Journal of Applied Sport Psychology, 29(4), 402-417, DOI:10.1080/10413200.2017.1298165
  5. Guillén, F. och Feltz, D. L. (2011). A Conceptual Model of Referee Efficacy. Frontiers in Psychology, https://doi.org/10.3389/fpsyg.2011.00025
  6. Anderson K. J., and Pierce D. A. (2009). Officiating bias: the effect of foul differential on foul calls in NCAA basketball. Journal of Sports Sciences. 27, p. 687–694.
  7. Iwaniec, D. (2003). Identifying and dealing with emotional abuse and neglect. Child Care in Practice, 9(1), s. 49–61.
  8. Eliasson (2015). The gap between formalised children’s rights and children’s real lives in sport. International Review for the Sociology of Sport. 52(4) p. 470–496 DOI: 10.1177/1012690215608516.
  9. Eliasson, I, Karp, S., & Wickman K. (2017). Developing Sports With a Children’s Rights Perspective? Intentions, Methods, and Priorities of Development Projects in Local Swedish Sports Clubs. European Journal for Sport in Society 17(3), s. 244–264.
  10. Stirling, A. E. och Kerr. G. A (2008) Defining and categorizing emotional abuse in sport, European Journal of Sport Sciences, 8(4), s. 173–181.
  11. Stirling, A. E. och Kerr. G. A (2015) Safeguarding athletes from emotional abuse. In: Lang and Hartill (eds.) Safeguarding, child protection and abuse in sport. Routledge., s. 143–152.

Forskare

Inger Eliasson
Docent i pedagogik
Pedagogiska institutionen, Idrottshögskolan, Umeå universitet

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
domare
Fotboll
Innebandy
trygg idrott

Tema: Utsatt situation för unga domare (7 artiklar)

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg idrott

Regeringsrapport Idrotten i Sverige behöver styrsystem som inte kan missbrukas. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

Trygg idrott Jonas Stier går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt ger konkreta tips på åtgärder som främjar en god idrottskultur.

Så kan idrotten främja ungas positiva kroppsuppfattning

Embodiment Idrottsrörelsen har en särställning i att hjälpa barn och unga att utveckla ett positivt förhållningssätt till kroppen. I denna artikel ges fyra konkreta tips för hur idrottsorganisationer kan skapa ett tillåtande och kroppsvänligt idrottsklimat.

Hur kunde det gå så snett för svensk konståkning?

Otrygga idrottsmiljöer I den första artikeln i temat "Vägen till en tryggare idrott" granskar vi svensk konståkning och de allvarliga missförhållanden som uppdagats inom sporten. Varför gick det så snett? Och vad kan andra idrotter lära av detta?

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

Hållbar gymnastik Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna.

Problemet större än enstaka rötägg och pedofiler

Sexuella övergrepp Den dominerande bilden av sexuella övergrepp inom idrotten idag är snedvriden och därmed kontraproduktiv för att skapa systematisk förändring, skriver Susanne Johansson, GIH.

Utsatt situation för unga domare

Trygg idrott Unga domare påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för när de dömer. Det visar en ny studie där unga domare inom fotboll och innebandy intervjuats. De värsta emotionella övergreppen sker i samband med pojk- och herrlagsmatcher.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se