Min läslista

Din läslista är tom.

22
Delningar
Lägg i läslista
Hållbar gymnastik / Ledarskap

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

12 Feb 2021
Text: Natalie Barker-Ruchti, docent i idrottsvetenskap, Örebro universitet

Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna. Nu har en grupp internationella forskare skapat ett manifest med syfte att förändra sporten i grunden och skapa en hållbar gymnastik.

I juni 2020 publicerade Netflix dokumentären Athlete A som handlade om mycket allvarliga och utbredda missförhållanden inom kvinnlig artistisk gymnastik i USA inklusive sexuellt utnyttjande och trakasserier av gymnaster på allra högsta nivå. Dokumentären fick en enorm uppmärksamhet och upprörde allmänheten.

TEMA: Vägen till en tryggare idrott

Detta är andra artikeln i temat “Vägen till en tryggare idrott“. Den första artikeln handlade om svensk konståkning och de allvarliga och omfattande missförhållanden som framkommit inom sporten de senaste åren.

Den fick också många andra kvinnliga gymnaster runtom i världen att träda fram – en skakad gymnastikvärld såg på medan gymnast efter gymnast berättade om systematiskt utnyttjande och trakasserier från ledare och tränare under karriären.

Under hashtaggen #gymnastalliance vittnade aktiva och före detta aktiva gymnaster om åratal av fysiskt, psykologiskt och sexuellt utnyttjande inklusive kroppsskamning (body shaming), trakasserier, hot, rasism, överträning och till och med våldtäkter. Andra vanliga trakasserier från ledare var övervakning av matvanor, kostrestriktioner, påtvingad träning och tävling samt utebliven medicinsk behandling trots skador och sjukdomstillstånd. Många hade fått svåra men för livet, både fysiska och psykiska.

Tre teman som bidragit till trakasserier

Den akademiska världen var inte lika överraskade när bubblan kring kvinnlig artistisk gymnastik brast eftersom forskare från ett stort antal områden som biomekanik, medicin, psykologi och sociologi länge pekat på riskerna med hur idrotten bedrivs och hur de aktiva behandlas.

Forskningen visar samstämmigt att gymnaster löper ökad risk för allvarliga negativa effekter på såväl hälsa och välbefinnande som nedsatt prestationsförmåga och långvariga skador. Tidigare forskning och vittnesmålen i #gymnastalliance har pekat ut tre centrala teman som bidrar till att utnyttjande och trakasserier av aktiva förekommer inom kvinnlig artistisk gymnastik.

1. Objekt som ska vinna till varje pris

Kulturen att vinna till vilket pris som helst – även på bekostnad av idrottarnas rättigheter, hälsa och välbefinnande – är något som kvinnliga gymnaster vittnat om som ett centralt tema inom sporten (1). De ofta mycket unga idrottarna (i många fall barn) ses och behandlas som idrottsobjekt, inte som personer/individer med eget människovärde och egen vilja.

2. Småflicksidealet

Detta tema uppstod på 1970-talet när allt yngre och docklika gymnaster började dominera tävlingarna och verksamheterna (2). Småflicksidealet främjade verksamheter med tidig hård träning, tidig specialisering och korta gymnastikkarriärer. Selektering av flickor med omogen fysik och sen pubertet prioriterades då dessa antogs ha bättre förutsättningar att lära sig att bemästra komplexa färdigheter och moment i gymnastiken (3). Yngre aktiva var också mindre benägna att opponera sig mot oetiska ledare och träningsmetoder. I en sådan modell var det för många tränare naturligt att använda sig av trakasserier såsom kostrestriktioner, överträning och uppskjuten medicinsk behandling vid skador för att uppnå snabba resultat, enligt gymnasternas vittnesmål.

3. Auktoritärt ledarskap

Kvinnlig artistisk gymnastik har länge förknippats med auktoritära ledare och tränare. Det auktoritära ledarskapet skapar en ojämlik balans mellan tränare och aktiva vilket förhindrar gymnaster från att vara självständiga och ha en ”egen röst” (4, 5, 6). Gymnasternas unga ålder förstärker den ojämlika balansen. Att de flesta av de utsatta gymnasterna har hållit tyst om trakasserierna i alla år visar tydligt på den ojämlika relationen och statusen mellan tränare och aktiva inom sporten.

Ett manifest för hållbar gymnastik

Gymnasterna som nu trätt fram offentligt har avslöjat sportens försåtliga utnyttjande av flickor och kvinnor och de negativa konsekvenser och lidande som detta medfört på både kort och lång sikt.

Deras vittnesmål visar hur kvinnlig artistisk gymnastik konsekvent har brutit mot den etiska koden och policyer inom idrottsrörelsen och den egna sporten, såväl som mot mänskliga rättigheter och barnkonventionens principer om barns rättigheter (eftersom många aktiva var barn).

Vittnesmålen har också lett till starka krav på förändring av sporten. En del i det förändringsarbetet är det manifest som tagits fram av medlemmarna i International Socio-Cultural research group on Women’s Artistic Gymnastics (förkortat ISCWAG).

Det internationella forskningsnätverket ISCWAG (medlemmarna i nätverket presenteras i faktaruta nedan) etablerades 2016 vid konferensen The Future of Women’s Artistic Gymnastics och bedriver tvärvetenskaplig forskning för att skapa en mer hållbar verksamhet inom kvinnlig artistisk gymnastik. ISCWAG och många andra akademiker inom området välkomnar förändring och reformer inom gymnastiken.

För att stödja reformarbetet har ISCWAG skapat ett manifest med åtta åtgärder för att ge direktiv till organisationer inom sporten. Manifestet baserar sig på internationell forskning om kvinnlig artistisk gymnastik och är ett internationellt dokument vilket även kan användas och ge stöd nationellt.

De föreslagna åtgärderna kan med fördel även användas för att komma tillrätta med problem inom andra gymnastikdiscipliner och andra så kallade artistiska idrotter.

1. Inled oberoende granskningar

Vittnesmålen om utnyttjanden och trakasserier mot aktiva finns idag från ett stort antal länder och inom organisationer på olika nivåer. Detta visar att problemet är utbrett och kräver oberoende granskningar. Oberoende utredningar av anklagelser om utnyttjande och trakasserier är nödvändiga för att överkomma intressekonflikter och skapa förtroende gentemot utsatta idrottare och deras familjer, framtida gymnaster och allmänheten (7). Utredningarna behöver göras utifrån ett människorättsperspektiv, vilket betyder att de drabbade ska vara involverade i hur utredningarna genomförs. Under utredningarna måste de drabbade även erbjudas professionellt stöd.

2. Erkänn att fel har begåtts

Organisationer inom kvinnlig artistisk gymnastik måste erkänna att fel har begåtts. Att offentligt erkänna missförhållanden och att fel har begåtts inom sporten skapar förutsättningar för framtida försoning och en möjlighet till att bygga upp förtroendet igen. Det hjälper även utsatta aktiva att påbörja läkningen av sina sår. Organisationer inom sporten bör offentligt erkänna fel och be om ursäkt till varje gymnast som utsatts för trakasserier genom åren.

3. Prioritera idrottarnas rättigheter

Kvinnlig artistisk gymnastik måste i framtiden bygga på en modell där idrottarnas rättigheter är i centrum och prioriteras. En stor majoritet av aktiva inom sporten är unga flickor vars rättigheter behöver skyddas (8). Dessa aktiva måste ges förutsättningar att själva påverka och styra sina idrottskarriärer.

Organisationer inom sporten behöver utvärdera sina nuvarande policyer och verksamheter: Vilka regelverk saknas idag för att skydda gymnasternas rättigheter? Hur kan idrottarnas delaktighet och inflytande i verksamheterna garanteras och främjas? Hur kan organisationerna säkerställa följsamhet till de nya reglerna? Vilka nationella och/eller internationella register över förövare krävs? Vilka konsekvenser ska utnyttjande och trakasserier leda till (förutom polisanmälan)?

4. Skapa system som skyddar idrottarnas hälsa och välbefinnande

Ett effektivt och opartiskt medicinskt och psykologiskt stöd är nödvändigt inom kvinnlig artistisk gymnastik för att skydda idrottarnas hälsa och välbefinnande och minska risken för skador och sjukdomstillstånd under och efter karriären (9).

Ett sådant system innefattar regelbunden medicinsk screening, sjukgymnastik, kostrådgivning och vägledning under och efter karriären. Systemet bör säkerställa en effektiv kommunikation mellan alla inblandade parter inklusive gymnast, familj, ledare, förening/förbund och vårdgivare. Systemet ska även utbilda gymnaster i vad som är en sund verksamhet och praktik samt hur du slår larm vid olika missförhållanden. Verksamheten bör granskas av en oberoende part som undersöker och följer upp missförhållanden och regelbrott.

5. Utbilda föräldrar, ledare och andra involverade

I nuvarande utbildningar inom kvinnlig artistisk gymnastik läggs mycket fokus på tekniska aspekter för att bedriva gymnastik och den vänder sig i praktiken enbart till tränare. Det finns ett stort behov av en ”bredare” utbildning som även inbegriper föräldrar, ledare och andra parter som på något sätt påverkar gymnastikverksamheten. Utbildningen bör innehålla element om hälsa och välbefinnande, barns utveckling, träning som vänder sig till barn och ungdomar, samt idrottares rättigheter och vad som klassas som utnyttjande och trakasserier i en verksamhet.

6. Förändra bilden av gymnastik och hur en gymnast ”ska” se ut

Organisationer inom sporten, traditionell media och sociala medier har alla bidragit till att sprida normen om hur en kvinnlig gymnast ska se ut, det vill säga, en småflicksliknande och smal kropp utan gängse kvinnliga former (10). Sportens organisationer och media har också bidragit till att sprida normen om gymnaster som utbytbara idrottsobjekt utan eget människovärde, med en mycket kort idrottskarriär.

Organisationer inom kvinnlig artistisk gymnastik kan aktivt bidra till att förändra bilden av hur en gymnast kan se ut och hur en förening/organisation kan bedriva gymnastik genom att framhäva betydelsen av att inkludera en mångfald av gymnaster i verksamheten vad gäller åldrar, ambition och kroppstyper, samt främja en långsiktigt hållbar verksamhet.

Aktörer inom sporten, journalister, fans och personer som använder sociala medier kan alla bidra till att kritisera den ohälsosamma och ohållbara småflicksnormen som traditionellt spridits i media. De kan också bidra till detta förändringsarbete genom att anmäla eller rapportera tränare, ledare och organisationer som begår regelbrott eller inte skyddar sina aktiva.

7. Främja en hållbar sponsring

Många sponsorer vill förknippas med gymnastik och organisationer inom sporten. Genom sponsring bidrar de i praktiken till att upprätthålla ohållbara verksamheter. ISCWAG:s vision är att framtida sponsorer tar ett större ansvar för att granska hur organisationer inom kvinnliga artistisk gymnastik skyddar sina aktiva och även ställer högre krav på att organisationerna bedriver en hållbar och hälsosam verksamhet (11). Om man misslyckas med att skydda sina aktiva bör sponsorer pausa eller upphöra med sitt stöd.

8. Genomför etiskt godtagbar forskning

Tidigare idrottsforskning har ofta accepterat och till och med stöttat normen om att kvinnliga gymnaster ska vara unga och se ut som tunna och omogna småflickor i kroppen, det vill säga bidragit till den rådande kroppsnormen inom sporten.

Vår vision är att framtida forskning inom kvinnlig artistisk gymnastik ägnas åt att utveckla en mer hälsosam och hållbar verksamhet med tydliga kriterier för gymnasters hälsa och välbefinnande i fokus. En mycket viktig roll i detta arbete har naturligtvis organisationer, råd och stiftelser som fördelar medel inom idrottsforskning.

Texten är urspungligen skriven på engelska. Översättning: Johan Faskunger och Johan Lundberg

Referenser

1. Walsh, A., & Giulianotti, R. (2006). Ethics, Money and Sport: This Sporting Mammon. London: Routledge.
2. Barker-Ruchti, N. (2009). Ballerinas and pixies: A genealogy of the changing female gymnastics body. The International Journal of the History of Sport, 26(1), 45-62.
3. Kerr, R., Barker-Ruchti, N., Schubring, A., Cervin, G., & Nunomura, M. (2019). Coming of age: Coaches transforming the pixie-style model of coaching in women’s artistic gymnastics. Sports Coaching Review, 8(1), 7-24.
4. Stirling, A. E., & Kerr, G. A. (2014). Initiating and sustaining emotional abuse in the coach–athlete relationship: An ecological transactional model of vulnerability. Journal of Aggression, Maltreatment & Trauma, 23(2), 116-135.
5. Jacobs, F., Smits, F., & Knoppers, A. (2017). ‘You don’t realize what you see!’: The institutional context of emotional abuse in elite youth sport. Sport in Society, 20(1), 126-143.
6. Pinheiro, M. C., Pimenta, N., Resende, R., & Malcolm, D. (2014). Gymnastics and child abuse: An analysis of former international Portuguese female artistic gymnasts. Sport, Education and Society, 19(4), 435-450.
7. Kerr, G., Kidd, B., & Donnelly, P. (2020). One Step Forward, Two Steps Back: The Struggle for Child Protection in Canadian Sport. Social Sciences, 9(5), 68.
8. Barker-Ruchti, N., Schubring, A., & Stewart, C. (2020). Gendered violence in women’s artistic gymnastics. In M. Lang (Ed.) Routledge Handbook of Athlete Welfare (pp. 57-69). London: Routledge.
9. Schubring, A., & Barker-Ruchti, N. (2020). Navigating sports medical practice in women’s artistic gymnastics. In R. Kerr, N. Barker-Ruchti, C. Stewart, & G. Kerr (Eds.) Women’s Artistic Gymnastics: Socio-cultural Perspectives (pp. 216-230). London: Routledge.
10. Weber, J., & Barker-Ruchti, N. (2012). Bending, flirting, floating, flying: A critical analysis of female figures in 1970s gymnastics photographs. Sociology of Sport Journal, 29(1), 22-41.
11. Camporesi, S., & Knuckles, J. A. (2014). Shifting the burden of proof in doping: Lessons from environmental sustainability applied to high-performance sport. Reflective Practice, 15(1), 106-118.

Medlemmar i ISCWAG

– Natalie Barker-Ruchti, Örebro universitet

– Elizabeth Booth, University of Greenwich Business School, Storbritannien

– Michele Viviene Carbinatto, University of São Paulo, Brasilien

– Francesca Cavallerio, Anglia Ruskin University, Storbritannien

– Georgia Cervin, University of Western Australia, Australien

– Peter Donnelly, University of Toronto, Kanada

– Frank Jacobs, The Hague University of Applied Sciences, Nederländerna

– Gretchen Kerr, University of Toronto, Kanada

– Roslyn Kerr, Lincoln University, Nya Zeeland

– Bruce Kidd, University of Toronto, Kanada

– Annelies Knoppers, Utrecht University, Nederländerna

– Melanie Lang, Edge Hill University, Storbritannien

– Rhiannon Lord, Abertay University, Storbritannien

– Aalaya Milne, University of Toronto, Kanada

– Myrian Nunomura, University of São Paulo, Brasilien

– Maria Claudia Brandão Pinheiro, University Institute of Maia – ISMAI, Portugal

– Mauricio Santos Oliveira, Federal University of Espírito Santo, Brasilien

– James Pope, Bournemouth University, Storbritannien

– Astrid Schubring, Göteborgs universitet

– Froukje Smits, Utrecht University of Applied Sciences, Nederländerna

– Carly Stewart, Bournemouth University, Storbritannien

– Ashley Stirling, University of Toronto, Kanada

– Erin Willson, University of Toronto, Kanada

Forskare

Natalie Barker-Ruchti
Docent i idrottsvetenskap
Associate professor
Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Läs mer om:

gymnastik
Idrottsledare
Idrottsskador
sexuella övergrepp
trygg idrott

Tema: Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik (6 artiklar)

Sverige på efterkälken i arbetet med trygg idrott

Regeringsrapport Idrotten i Sverige behöver styrsystem som inte kan missbrukas. Det är slutsatsen i regeringsrapporten ”Idrottens riskzoner – om vägar till trygg och trovärdig idrott”.

De sju största riskområdena inom barn och ungdomsidrotten

Trygg idrott Jonas Stier går igenom de sju största riskområdena inom barn- och ungdomsidrotten samt ger konkreta tips på åtgärder som främjar en god idrottskultur.

Åtta åtgärder som ska stoppa övergreppen inom kvinnlig gymnastik

Hållbar gymnastik Få idrotter kan trollbinda åskådarna så som kvinnlig artistisk gymnastik. Men de hänförande uppvisningarna har haft en mörk baksida i form av systematiska övergrepp och trakasserier av de unga utövarna.

Hur kunde det gå så snett för svensk konståkning?

Otrygga idrottsmiljöer I den första artikeln i temat "Vägen till en tryggare idrott" granskar vi svensk konståkning och de allvarliga missförhållanden som uppdagats inom sporten. Varför gick det så snett? Och vad kan andra idrotter lära av detta?

Problemet större än enstaka rötägg och pedofiler

Sexuella övergrepp Den dominerande bilden av sexuella övergrepp inom idrotten idag är snedvriden och därmed kontraproduktiv för att skapa systematisk förändring, skriver Susanne Johansson, GIH.

Utsatt situation för unga domare

Trygg idrott Unga domare påverkas starkt av den destruktiva kritik och de personangrepp som de utsätts för när de dömer. Det visar en ny studie där unga domare inom fotboll och innebandy intervjuats. De värsta emotionella övergreppen sker i samband med pojk- och herrlagsmatcher.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se