En ny regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning konstaterar att det saknas en samlad nationell strategi för framtidens anläggningar för idrott och motion.
– Enda sättet att komma vidare är att samla olika aktörer, dela med sig av kunskap och försöka hitta lösningar där olika intressen kan tillgodoses på samma gång. Det kan handla om samarbeten över kommungränserna eller mellan staten och föreningslivet, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Det saknas en nationell anläggningspolitik och en samlad strategi för att främja anläggningar och ytor för idrott och fysisk aktivitet. Det är en viktig slutsats i Centrum för idrottsforsknings rapport som offentliggjordes den 21 april.

I Sverige är idrottsanläggningar huvudsakligen ett kommunalt ansvar, men kommunerna som bygger och driver de flesta anläggningarna har en svår balansakt att hantera, visar rapporten. Många kommuninvånare idrottar i dag utanför föreningsidrotten och använder kommunens anläggningar i liten grad.
En första avvägning står mellan att främja anläggningar och ytor för den organiserade idrottsrörelsen eller för motionsaktiviteter utanför föreningslivet.

Olika behov

– Man måste fråga sig för vem och för vad man bygger en anläggning. Det kommer alltid att finnas ett behov och en spänning mellan olika intressen, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Olika idrotter har också olika anläggningsbehov – behov som dessutom tenderar att bli alltmer idrottsspecifika, enligt Johan R Norberg.

– Om allt fler idrotter kräver egna anläggningar som bara överensstämmer med just deras behov och krav, desto svårare blir det för landets kommuner att tillhandahålla anläggningar för alla. Frågan blir då vilka idrotter som ska prioriteras före andra. Är det vettigast att satsa på sådant som är mest efterfrågat, eller att öppna upp för nya grupper och aktiviteter?

Andra populära artiklar:

Rapporten visar vidare att det idag saknas kunskap om vilka anläggningar som finns och hur de används. Enligt rapporten bör en del av strategin framåt vara att stärka kunskapen och forskningen om platser för idrott i relation till medborgarnas idrotts- och motionsvanor. En andra del av strategin bör vara att stärka samverkan och dialogen mellan olika parter.

– Frågorna är alltför komplicerade för att varje kommun själv ska behöva uppfinna hjulet varje gång, säger Johan R Norberg, utredare på Centrum för idrottsforskning.

Ny kunskapsplattform

I samband med att rapporten presenterades den 21 april fick Centrum för idrottsforskning uppdraget av regeringen att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Plattformen ska utveckla, samla och förmedla kunskap för att samhället ska nå såväl breda som nya grupper av idrotts-, motions- och friluftslivsutövare.

– Vi behöver fler och bättre idrottsanläggningar för att fler ska kunna idrotta och leva ett fysiskt aktivt liv. Med det här uppdraget tar staten ett större ansvar i det arbetet, säger idrottsminister Anders Ygeman.

Uppdraget ska genomföras i samråd med bland andra Arvsfondsdelegationen, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges Kommuner och Regioner.

– Vi är mycket positiva till att vi får detta viktiga uppdrag av regeringen. Vi vill nu börja med att bjuda in olika aktörer och inleda en dialog om hur vi kan utveckla och bygga upp en plattform tillsammans och vad den ska innehålla, säger Christine Dartsch Nilsson, föreståndare för Centrum för idrottsforskning.

Filmat frukostseminarium

Den 29 april anordnade Centrum för idrottsforskning frukostseminariet “Idrottsanläggningar – i dag och i morgon”. I panelen fanns forskare och företrädare från idrottsrörelsen och Sveriges kommuner. I spelaren ovan kan du se inledningen av seminariet, där CIF:s utredare sammanfattar resultaten i en ny anläggningsrapport. Se hela sändningen i en otextad version.