Min läslista

Din läslista är tom.

42
Delningar
Lägg i läslista
Coronaeffekter / Idrott & samhälle

Kampsporter drabbades mest – men fick minst pengar

21 Apr 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Pandemin drabbade kampsporterna allra värst, totalt hade dessa sporter en nedgång på 33 procent i antal deltagartillfällen under 2020. I praktiken fick dock dessa sporter en mycket liten del av de 3,5 miljarder som staten gav i kris- och stimulansstöd. Pengarna gick främst till kommersiell elitidrott inom ishockey och fotboll.

Centrum för idrottsforskning (CIF) har på regeringens uppdrag analyserat coronapandemins inverkan på barn- och ungdomsidrotten samt effekten av det statliga kris- och stimulansstödet till idrotten under 2020–2021.

Rapporten. som publicerades 21 april, visar att det totala antalet deltagartillfällen i åldersgruppen 7–20 år minskade med tio procent mellan 2019 och pandemiåret 2020.

– Nedgången är den största sedan vi påbörjade vår uppföljning för drygt tio år sedan. Men till skillnad från många andra länder uppmuntrades Sveriges idrottsföreningar att fortsätta bedriva barn- och ungdomsträning, fast utan tävlingar och resor för att minska risken för smittspridning. En fullständig timeout hade givetvis resulterat i en betydligt kraftigare nedgång, säger Johan R Norberg, utredare på CIF.

Stora skillnader mellan inomhus- och utomhusidrotter

Nedgången var relativt jämnt fördelad mellan kön och åldersgrupper bland unga 7–20 år. Samtliga kategoriers deltagartillfällen minskade med 9–12 procent. Undantaget är pojkar 17–20 år, där nedgången var något större – 16 procent.

Bild 1. Aktivitetsnivån i barn- och ungdomsidrotten 2010–2020 fördelad på pojkar och flickor i respektive åldersgrupper (antal deltagartillfällen per capita och år). Källa: Riksidrottsförbundet
Tabell 1. De tio förbund med flest antal deltagartillfällen för 2020 samt procentuell förändring jämfört med 2019. Källa: Riksidrottsförbundet

Centrum för idrottsforsknings rapport visar däremot stora skillnader mellan idrotter. Pandemin påverkade framför allt inomhusidrotter negativt, till exempel de stora barn- och ungdomsidrotterna gymnastik, handboll och innebandy. Här låg nedgången på mellan 20-25 procent. Allra värst drabbades dock kampsporterna, som totalt hade en nedgång på 33 procent.

Utomhusidrotter klarade sig betydligt bättre. Fotboll – den överlägset största barn- och ungdomsidrotten – ökade till och med antalet aktiviteter något under 2020.

– Den viktigaste förklaringen är att Folkhälsomyndigheten uppmuntrade idrottsrörelsen att bedriva barn- och ungdomsverksamhet utomhus. De stora utomhusidrotterna, såsom fotboll, kunde därmed både fortsätta bedriva träning under pandemin och dessutom ta emot unga som tidigare idrottat inomhus, säger Johan R Norberg.

Miljardstödet gick till främst kommersiell elitidrott

Tappet under pandemiåret 2020 kan också sättas i ett större sammanhang. I tidigare rapporter har Centrum för idrottsforskning visat minskande aktivitetsnivåer i föreningsidrotten.

– Sedan drygt tio år tillbaka kan vi se en stadig nedgång i alla åldersgrupper. Minskningen under pandemin kan därför också ses i ljuset av en pågående negativ trend, säger Johan R Norberg.

För att hjälpa idrottsrörelsen under pandemin beviljade regeringen ett kris- och stimulansstöd på närmare 3,5 miljarder kronor under 2020–2021, utöver det det ordinarie statsanslaget till idrotten. Syftet med stödet var att mildra de ekonomiska konsekvenserna av pandemin, underlätta en återstart av verksamheten och bidra till en jämställd och jämlik idrottsverksamhet. Riksidrottsförbundet svarade för krisstödets fördelning inom svensk idrott.

Tabell 2. Utdelat kompensationsstöd via specialidrottsförbunden april 2020–2021. Stöd till de idrottsverksamheter som vanligtvis har störst kommersiella intäkter. Fördelat på de tio förbund som fick mest pengar. Totalbelopp 1675 miljoner kr. Källa: Riksidrottsförbundet

Den största delen av regeringens kris- och stimulansstöd (sammanlagt 1675 miljoner kronor) valde Riksidrottsförbundet att dela ut som kompensationsstöd till de idrottsverksamheter som vanligtvis har störst kommersiella intäkter, såsom seriespel i publikstarka lagidrotter, nationella mästerskap och stora motionsidrottsevenemang.

I denna kategori gick störst stöd, totalt 557 miljoner kronor, till Svenska Ishockeyförbundet, merparten som ekonomisk kompensation till dess elitklubbar. Denna summa kan jämföras med att drygt 20 förbund fick mindre än en miljon kronor vardera. Allra minst fick Svenska Styrkelyftförbundet med 6 000 kronor.

23 förbund blev helt utan stöd från dessa 1675 miljoner, framför allt små förbund men även medelstora kampsportsförbund som boxning och taekwondo. Utmärkande för just kampsporter är att de drabbades hårt av pandemin i form av minskade aktiviteter, och att de samtidigt har små kommersiella intäkter.

– Kris- och stimulansstödet har i praktiken upprätthållit snarare än motverkat ojämlikheter i svensk idrott. Den kommersiella idrotten är starkt mansdominerad, därför blir ett stöd som främst gått till att kompensera ekonomiskt bortfall, också extremt inriktat på manlig idrott, elit och de stora publikdragande lagidrotterna, säger Johan R Norberg.

De flesta lokala föreningar blev utan stöd

Den resterande delen av regeringens kris- och stimulansstöd till idrotten (1435 miljoner) delade Riksidrottsförbundet ut som ett kompensationsstöd till lokala idrottsföreningar, samt som ett återstartsstöd. Här dominerade Fotbollförbundet som sammanlagt fick 240 miljoner, eller 19 procent av det totala belopp som delats ut till föreningar och förbund. Detta trots att fotbollen samtidigt ökat sina deltagartillfällen under 2020.

Sammanlagt beviljades 5 436 lokala föreningar stöd. Enligt Riksidrottsförbundet finns det uppskattningsvis 19 000 föreningar inom den egna rörelsen. Detta betyder att en majoritet av landets lokala idrottsföreningar – uppemot 73 procent – alltså inte fick något kompensationsstöd, eftersom de antingen nekats bidrag eller saknat förlorade intäkter som kunde kompenseras.

– Om kompensationsstödet även inkluderat aktivitetsbortfall, hade bidragsfördelningen rimligtvis sett annorlunda ut, säger Johan R Norberg.

21 Apr 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör

Läs mer om:

CIF:s regeringsrapporter
Corona
Ekonomi

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kontakta oss

Utges av

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se