Centrum för idrottsforsknings granskning av öppenheten inom svensk idrottsrörelse visar brister. Få förbund lever upp till idrottsrörelsens egen etiska kod. Två tredjedelar saknar öppen redovisning av styrelseledamöters arvoden.
– Det pågår ett viktigt arbete inom idrottsrörelsen för ökad transparens. Det främjar demokratiska beslutsprocesser och stärker trovärdigheten. Studien visar att vissa förbund har kommit längre än andra, säger Lina Wahlgren, utredare på CIF.
År 2021 beslutade Riksidrottsstyrelsen att införa en etisk kod för demokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar. En viktig aspekt var transparens och öppenhet.
Regeringsuppdrag
Redan 2020 gav regeringen Centrum för idrottsforskning i uppdrag att analysera hur idrottsrörelsen kan arbeta för att förbättra sin styrning, öppenhet och demokratiska funktionssätt. Läs mer i rapporten Idrottens riskzoner. Den nya studien Hur öppen är idrottsrörelsen? är en uppföljning.
Enligt koden ska vem som helst kunna hämta information om Riksidrottsförbundets, specialidrottsförbundens och distriktsförbundens (RF-SISU distrikt) verksamhet på deras respektive webbplatser.
Det handlar om totalt elva områden, till exempel årsredovisning, årsmötesprotokoll och ersättningar till styrelseledamöter.
Centrum för idrottsforskning har nu granskat i vilken utsträckning som specialidrotts- och distriktsförbund levt upp till dessa krav. Undersökningen gjordes under våren 2023.
Brister i ekonomiska redovisningar
Granskningen visar att endast 4 av 90 undersökta förbund (71 specialidrottsförbund och 19 distrikt) redovisar information inom samtliga elva områden. Ytterligare 20 förbund når tio områden. Uppgifter om ersättning till styrelseledamöter saknas i 15 av 19 distrikt och 45 av 71 specialidrottsförbund.
Om idrottsrörelsens etiska kod
Riksidrottsstyrelsen inrättade en etisk kod för demokratisk styrning av idrottsförbund och föreningar 2021. Enligt koden ska det på förbundens webbplatser bland annat finnas information om:
- styrelseledamöter samt eventuell ersättning för uppdraget
- verksamhetschef/generalsekreterare
- årsredovisning alternativt årsbokslut
- uppgifter om revisor samt revisionsrapport
- organisationsskiss
- stadgar
- årsmötesprotokoll
- verksamhetsberättelse
- verksamhetsinriktning
Koden var aktuell till och med våren 2023. Efter kritik på Riksidrottsmötet beslutades att den ska ses över. Ett nytt förslag ska presenteras för Riksidrottsmötet 2025.
– Detta trots att vi varit tillåtande i vår granskning av ersättning. Vi har även godkänt de fall där styrelsens arvoden endast finns angivna som en totalsumma, säger utredaren Lina Wahlgren.
Inte heller Riksidrottsförbundet redovisar ersättning eller lön till generalsekreterare och styrelseledamöter. Däremot redovisas en totalsumma för dessa utgifter i årsredovisningen.
– Många förbund redovisar uppgifter som är grundläggande och statiska, såsom stadgar och information om styrelsers sammansättning. Arvoden framstår däremot som ett känsligt område.
Svagt samband mellan storlek och öppenhet
Skillnaden i transparens är stor. Enligt Lina Wahlgren hade man kunnat anta att stora förbund skulle vara mer transparanta än små. De har större ekonomiska muskler och fler anställda som kan arbeta med att redovisa information.
– Men det stämmer inte riktigt. Många förbund med låg ekonomisk omsättning uppnår hög transparens. Samtidigt finns det förbund med hög omsättning, men med lägre måluppfyllelse. Varför det ser ut som det gör behöver undersökas i fortsatta studier, säger hon.
Ett första steg är inte tillräckligt
Att arbeta aktivt för att stärka den demokratiska styrningen och öka insynen i förbundens verksamhet är viktigt för att förebygga risken för oegentligheter såsom maktmissbruk och korruption. Good governance är det begrepp som används för att beskriva ett sådant arbete. Engagemanget var länge måttligt inom den svenska idrottsrörelsen, konstaterar Lina Wahlgren.
– En vanlig åsikt var att problemen låg hos internationella idrottsförbund och elitklubbar. Diskussionen i Sverige handlade snarare om hur vi med vår starka folkrörelsetradition kunde inspirera och stötta den internationella idrotten.
På senare år har dock idrottsrörelsens ambitioner att stärka den egna demokratiska styrningen ökat. Den etiska koden var ett viktigt steg i den riktningen, anser Lina Wahlgren.
– Samtidigt finns det en risk att organisationer först inleder ett arbete för goda styrningsformer, och att engagemanget därefter minskar. Ett första steg kan aldrig vara nog. Arbetet för goda styrningsformer måste alltid pågå, säger hon.
