Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: LUDVIG THUNMAN, Bildbyrån
6
Delningar
Lägg i läslista
Idrottens kostnader / Idrott & samhälle

Medlemmarnas arbete oumbärligt för föreningar

1 jul 2015
Text: Karin Robertsson, Ersta Sköndal högskola
Ingår i temat: Föreningen och demokratin

Medlemmar och ideellt arbete är helt nödvändiga för att hålla kostnaderna nere, anser föreningsföreträdare. Samtidigt blir idrottsföreningar mer företagslika och barn- och ungdomsidrotten allt dyrare. En ny studie visar hur storstadsföreningar resonerar.

Ett väsentligt mål i idrottsrörelsens eget idéprogram Idrotten vill är allas rätt att delta i föreningsidrotten i Sverige.1 Men hur möjliggör idrottsföreningar för alla att utöva idrott på lika villkor? I en intervjustudie frågade vi hur företrädare för idrottsföreningar tänker och resonerar i frågor rörande kostnader, medlemskap och ideellt engagemang.

Tradition och marknad styr priset

I vår studie fick företrädare för 16 olika idrottsföreningar möjlighet att bland annat reflektera kring hur nivån på medlems- och träningsavgifterna fastställs och vilka omständigheter de anser att det då är viktigt att ta hänsyn till. Enligt svaren bygger avgiftsnivåerna på två huvudsakliga kriterier: föreningstradition och yttre samhälleliga förändringar i form av ett nytt ”marknadstryck”.

Det första kriteriet, föreningstraditionen, handlar om att i stort sett alla företrädare svarade att avgifterna i första hand baseras på att föreningen ska gå plus minus noll. De hänvisade till att de är ideella föreningar utan vinstintresse och att avgifterna hålls på en sådan nivå att de inte riskerar att utesluta grupper av utövare.

Det andra huvudsakliga kriteriet för valet av avgiftens nivå rör ett yttre marknadstryck på idrottsföreningarna. Det kan spåras till mer omfattande förändringar i omvärlden, exempelvis en ökad marknadisering av det civila samhället i stort. En utveckling som i sin tur kommer ur mer omfattande samhällsförändringar såsom en ökad tilltro till ett mer marknadsliberalt samhälle.2 Som en följd av det ser vi en ökad kommersialisering, professionalisering och akademisering av idrotten sedan 1960-talet.3

I våra intervjuer visar sig detta bland annat som att omkostnaderna för att driva en idrottsförening verkar ha ökat i takt med att det blivit vanligare med anställd och professionell personal i föreningarna. Det leder till att avgiftsnivåerna måste anpassas därefter. Ytterligare en dimension av detta kriterium kan beskrivas som en slags fingertoppskänsla från idrottsföreningarnas sida kring vad människor är beredda att betala för att utöva en viss idrott. Därför baseras deltagaravgifterna ofta på undersökningar av aktuella nivåer inom respektive idrott, samtidigt som det framstår som viktigt för föreningarna att balansera betalningsviljan med föreningstraditionen.

Ideellt arbete en förutsättning

Företrädarna menar att ideellt arbete utfört av ledare och förtroendevalda styrelseledamöter är en förutsättning för att kunna hålla avgifterna på en låg nivå och på så sätt erbjuda så många som möjligt tillgång till föreningsidrott. Utan dessa insatser menar flera företrädare att träningsavgifterna riskerar att stiga rejält och barn- och ungdomsidrott bli något för de mer resursstarka i samhället. En företrädare beskrev det målande som att ”hela Sveriges idrottsliga breddverksamhet i princip skulle falla samman över en natt utan ideellt engagerade.”

Fakta om studien

Totalt genomfördes 16 intervjuer med företrädare för olika idrottsföreningar i Stockholmsområdet: två hockeyklubbar, två fotbollsföreningar, tre gymnastik-
föreningar, tre simföreningar, två tennisklubbar, tre ridklubbar och en golfklubb. Alla föreningarna har en stor barn- och ungdomsverksamhet.

Intervjupersonerna är antingen förtroendevalda som ordförande eller styrelseledamöter, eller anställda som klubbchefer, verksamhetsansvariga eller föreningskonsulenter. Flera har en lång bakgrund inom idrottsrörelsen som utövare och tränare i flera olika idrotter, eller som förtroendevalda på regional och nationell nivå.

Grundat i våra intervjuer kan ideellt engagemang i idrottsföreningar till stor del likställas med ideella ledare och tränare inom ramen för breddidrotten. Riksidrottsförbundet räknar, med stöd av SCB:s undersökningar, att omkring 755 000 personer har ett uppdrag som ledare, tränare, funktionär/domare eller liknande i idrottsrörelsen i Sverige.4 I några av de föreningar representerade i vår studie är dessa uppdrag helt ideella, där typexemplet är att en förälder coachar ett fotbollslag. En majoritet av föreningarna betalar ut ett mindre symboliskt arvode vid terminslut eller så får ledarna exempelvis någon form av reseersättning för resorna till och från träningarna.

En annan viktig form av ideellt engagemang i idrottsföreningar är styrelseuppdrag. Att de förtroendevalda styrelseledamöterna sköter uppdraget ideellt framstår liksom ideella ledare som en förutsättning för att driva en idrottsförening. Heltidsarvodering eller löner för all den tid de lägger ner skulle snart bli väldigt dyrt för föreningarna. En företrädare menade även att styrelseledamöters ideella engagemang kan ge föreningen tillgång till kvalificerad kunskap och kompetens inom områden som exempelvis juridik eller ekonomi, som annars skulle vara mycket kostsamt för föreningen att tillförskaffa sig externt.

Engagemang i nya former

Samtidigt som det ideella engagemangets betydelse betonas starkt av många företrädare tycker sig några av dem som har varit engagerade i idrotten en lång tid se en generationsväxling, där främst ungdomar inte är beredda att engagera sig utan någon form av ersättning. Sådana uppfattningar kan dock ställas mot Ersta Sköndal högskolas befolkningsstudier om det ideella engagemanget över tid i Sverige, som pekar på att människors generella vilja att engagera sig ideellt är mycket stabil sett över tid. Bland gruppen ungdomar 16-18 år är andelen som gör ideella insatser mycket hög, 56 procent. Att det skett någon allmän nedgång i viljan att engagera sig ideellt bland ungdomar ger tidigare forskning såsom befolkningsstudierna alltså inget stöd för.5

En möjlig förklaring till företrädarnas uppfattning att det blir allt svårare att hitta ideella ledare kan vara att människors mer långsiktiga ideella engagemang har byts ut mot mer tidsbegränsade punktinsatser. En företrädare menar till exempel att ideellt engagemang visserligen är fortsatt bra och viktigt för idrottsföreningarna men att det måste vara tidsbegränsat för att vara hållbart i längden. Denne företrädare tror därmed inte att en långsiktig och stabil idrottsförening enbart kan byggas på ideella krafter i dag. Det är inte möjligt utan heltidsanställd personal.

Medlemskapets stora betydelse

En annan betydande del i föreningstraditionen är medlemskapet. För en inblick i vad medlemskapet och medlemmar egentligen betyder för idrottsföreningar i dag ställde vi bland annat frågor till företrädarna om de anser att det har någon betydelse att människor är just medlemmar, om de kan föreställa sig föreningen utan sådana samt hur deras verksamheter skulle se ut och fungera om det inte fanns några medlemmar.

I intervjuerna framkommer att medlemskapet utan överdrift har en stor betydelse och en hög status. I några fall blir detta särskilt tydligt, till exempel uttryckte en företrädare något självkritiskt att man överlag är dålig på att reflektera kring vad medlemskapet egentligen inbegriper, mer än det rent formella. Först vid uppmaningen att fundera och resonera kring om det spelar någon roll att de har medlemmar, och hur deras respektive föreningar och verksamheter skulle se ut och fungera utan dessa, började det framträda mer nyanserade tankegångar om medlemskapets betydelse.

Medlemskap har fler dimensioner

För att bättre förstå vad ett medlemskap i en idrottsförening är och betyder kan vi tänka oss dess innehåll som uppbyggt av olika dimensioner.6 Utifrån företrädarnas resonemang kan vi identifiera fyra sådana. Den första är den juridiska dimensionen. Den handlar om att medlemmarna är själva stommen kring vilken hela den svenska idrottsrörelsen står. Utan dem skulle föreningarna helt enkelt inte ha någon anledning att existera eller åtminstone bli något annat än ideella föreningar. Dimensionen inbegriper även medlemmarna som ägare av föreningen.

Den andra dimensionen är intäkter. Många företrädare anger medlemsavgiften som en betydande intäktskälla, och medlemskapet räknat i ideell arbetskraft som en stor tillgång. Det kan röra allt från föräldrar som turas om att sköta försäljningen av fika vid matcher till att agera publikvärdar vid större tävlingsevenemang eller liknande.

Som tredje dimension återfinns den demokratiska rättighet ett medlemskap medför och som möjliggör för den enskilda medlemmen att delta i och påverka idrottsföreningens inriktning och verksamhet genom den interna föreningsdemokratin. Den fjärde och sista dimensionen inbegriper sociala värden. Företrädarna beskrev hur medlemskapet i en idrottsförening ger en identitet och tillhörighet, men markerar också vem som hör till gemenskapen och därför får uttala sig eller agera i föreningens namn.

Som svar på frågan om hur idrottsföreningarnas verksamhet skulle se ut och fungera om det inte fanns några medlemmar antog de flesta företrädarna att deras föreningar helt enkelt skulle bli företag som erbjuder en tjänst – idrott – som kunderna sedan kan köpa. Även om flera företrädare tror att det mycket väl går att bedriva idrottsverksamhet enligt en företagsmodell är det inte något som de strävar efter. Det skulle medföra att de blev någonting annat än ideella föreningar.

Det ideella kan i sig vara en viktig anledning till att de lockar ett så stort antal utövare. En företrädare berättade till exempel att de har nästan 1 000 utövare på kö till sin verksamhet, något företrädaren menar beror på att de är en ideell förening med tradition och en gemensamhetskänsla där utövare börjar för att de exempelvis har föräldrar, syskon eller kompisar som gått eller går där.

Kund internt – medlem externt

En intressant aspekt är att några företrädare uttryckte att ideella föreningar, åtminstone i vissa avseenden, borde drivas mer som företag. För dessa företrädare verkar det innebära att i viss mån behandla sina medlemmar som om de vore kunder. En av dem menade till exempel att de som förening kan betrakta sina medlemmar som kunder internt utan att faktiskt kalla dem för det externt, eftersom kundbegreppet enligt företrädarens mening starkare betonar serviceaspekten gentemot medlemmarna.

I en annan företrädares resonemang illustrerades detta som att föreningen stod inför en större omorganisering där det i den nya organisationen skulle komma att inrättas flera nya tjänster, varav en som kund- och marknadschef. Samtidigt påpekade denna företrädare en fara med att gå för långt i att driva en ideell förening som ett företag och att inte involvera medlemmarna tillräckligt. En nyckel till att hitta en lämplig balans mellan förening och företag är enligt samma företrädare därför ett ideellt engagemang bland medlemmarna.

Vad är då skillnaden mellan medlem och kund och spelar det då någon roll vad idrottsföreningarna väljer att kalla sina medlemmar? Mot bakgrund av tidigare forskning om medlemskapets betydelse kan medlemskapet beskrivas mer som en flerdimensionell relation mellan individer och organisationer, då medlemmar formellt är ägare, beslutsfattare och ofta ideellt engagerade i föreningens verksamhet.7 Kund kan å andra sidan beskrivas som en mer ensidig relation mellan individ och organisation som går ut på att man köper en tjänst. Sedan kan man försvinna bort från föreningen utan några andra åtaganden än att faktiskt betala för tjänsten man köper.

Utifrån forskning som kritiskt tittar på relationen mellan ideella föreningar och marknaden kan skillnaden mellan medlem och kund sägas vara att begreppen kommer från olika logiker som värderas olika högt i samhället i dag. Ur ett sådant forskningsperspektiv värderas marknadslogiken med konkurrens, tillväxt, vinst och kundorientering högre än föreningslogiken, som istället betonar värden som delaktighet, demokrati och respekt för ideellt arbete.8

Slår mot ekonomiskt svaga

I ett försök att utmana företrädarna och därmed fördjupa deras resonemang frågade vi slutligen om avgifter verkligen måste tas ut eller om det går att tänka sig andra alternativ att organisera en idrottsförening. Vi fick svaret att vissa avgifter helt enkelt måste tas ut för att en idrottsförening ska gå runt, med kostnader för bland annat lokaler och utrustning, anställd personal, försäkrings- och medlemsavgifter till respektive specialidrottsförbund och viss arvodering av ledare.

Den dominerande uppfattningen bland idrottsföreträdarna i vår studie är dock att föreningstraditionen, med medlemskap och ideellt engagemang, är en grundläggande förutsättning för att hålla avgifterna på en relativt låg nivå och på så sätt erbjuda så många som möjligt ett tillfälle att utöva idrott. En generell höjning av avgiftsnivåer tror många företrädare skulle leda till att grupper av människor inte har möjlighet att vara med i föreningsidrotten. Det är något företrädarna tror skulle slå särskilt hårt mot grupper eller områden som är socioekonomiskt svaga och där idrott kan utgöra en social gemenskap och spela en stor roll för inkluderingen i samhället.

Obs!

Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.

Referenser

  1. Riksidrottsförbundet. Idrotten vill. 2009.
  2. Eikenberry, A. M. mfl. Public Administration Review. 2004. 64:(2).
  3. Peterson, T. En allt allvarligare lek. I: Ett idrottssekel. 2002.
  4. Riksidrottsförbundet. Idrotten i siffror 2013.
  5. Svedberg, L. m.fl. Svenskarnas engagemang är större än någonsin. 2010.
  6. Hvenmark, J. Reconsidering Membership. 2008.
  7. Einarsson, T. Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. 2008.
  8. Fyrberg Yngfalk, A. m.fl. Vad händer med civilsamhället när staten gör som marknaden? 2014.

Forskare

Johan Hvenmark
Ekonomie doktor
Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap
Karin Robertsson
Forskningsassistent
Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
Ekonomi
ideellt arbete
Johan Hvenmark
Karin Robertsson

Tema: Medlemmarnas arbete oumbärligt för föreningar (4 artiklar)

Så stärker din förening det ideella engagemanget

Föreningsarbete Det ideella engagemanget är en idrottsförenings viktigaste resurs. Aron Schoug har skrivit boken Motivera ideella och ger här bra tips för hur man stärker det ideella engagemanget.

Idrotten har demokratiska utmaningar

CIF:s regeringsrapport Föreningsidrott är en skola i demokrati. Det är en spridd uppfattning och en utgångspunkt för statens stöd till idrotten. Centrum för idrottsforsknings regeringsrapport visar att det inte riktigt är så enkelt.

Kommersiella villkor utmanar idrottens demokrati

Förändrad folkrörelse Föreningsidrotten är en demokratisk folkrörelse. Men när idrotten blir en marknadsprodukt utmanas den svenska idrottsmodellen. Innebär det att föreningarna behöver organisera sig på ett annat sätt än tidigare?

Medlemmarnas arbete oumbärligt för föreningar

Idrottens kostnader Medlemmar och ideellt arbete är helt nödvändiga för att hålla kostnaderna nere. Samtidigt blir föreningarna mer lik företag och ungdomsidrotten allt dyrare.

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)