Min läslista

Din läslista är tom.

262
Delningar
Lägg i läslista
Ledarskap / Träning & Tävling

De bästa idrottscoacherna är bra pedagoger

14 Nov 2017

Forskningen inom coaching har i stor utsträckning haft sin teoretiska grund inom psykologin men våra resultat visar på behovet av att framhålla de pedagogiska dimensionerna, även i elitcoachens roll.
Det skriver PG Fahlström och Susanne Linnér vid Linnéuniversitetet.

I litteratur och utbildningar förknippas ofta coaching med områden som fysiologi, psykologi och biomekanik medan pedagogiska perspektiv inte behandlas i samma omfattning.

Detta har dock alltmer ifrågasatts av forskare som pekat på lärandets betydelse i coachingprocessen (1), särskilt när det handlar om komplexa ledare-följare situationer. Andra rapporter framhåller betydelsen av coachernas kompetens och arbetssätt, inte bara för träningens genomförande, utan för hela utvecklingsmiljön (2).

En framtida svensk coachutbildning bör innehålla både idrottslig och pedagogisk spetskompetens.

Formell utbildning saknas

För att bli ledare inom svensk friidrott krävs idag ingen formell utbildning, det finns heller ingen certifiering av tränare på elitnivå. Men vad är egentligen viktigt att kunna som friidrottscoach? Hur ser svenska friidrottscoacher på sitt uppdrag? Vilken kompetens har man idag? Och vilken skulle man behöva?

Fakta: Om studien

De tolv personer som intervjuades i studien representerade olika friidrottsdicipliner och bestod av en kvinnlig och elva manliga coacher i åldersspannet 28 till 68 år. Coacherna var inte utvalda som ett representativt utan ett strategiskt urval för att, utifrån projektets syfte, kunna ge så mycket relevant information som möjligt.

Studien är gjord inom ramen för projektet ”Coachteamet” och är ett samarbete mellan Svenska Friidrottsförbundet och Linnéuniversitetet.

Expandera

I en studie som gjorts i samarbete mellan Linnéuniversitetet och Svenska Friidrottsförbundet har vi intervjuat tolv friidrottscoacher för att studera detta. Coacherna hade erfarenhet av friidrottsträning på ”alla” nivåer från barn- och ungdomsträning till nationell seniorelitnivå.

Syftet med projektet var att studera kompetenser och kunnande som coacherna gav uttryck för i relation till den dagliga träningssituationen. Projektet studerade både faktisk och önskvärd kompetens, samt hur coacherna såg på denna kompetens i förhållande till den kompetens som krävs i tävlingssituationen.

Fick beskriva sin roll

När de tolv coacherna fick beskriva sin roll under träning så använde de ofta ord som engagemang, närvaro, stödjande och noggrannhet. Många av coacherna betonade personkännedom och att kunna avläsa de aktivas tillstånd genom kroppsspråk eller till och med genom ett handslag. Coacherna menade att bristande uppmärksamhet kan leda till att de aktiva oftare är skadade eller brister i motivation då det kan tyckas som om coacherna inte bryr sig.

Flera av dem menade också att rollen och relationerna förändras. När utövarna är yngre fungerar coachen mer som en instruktör eller lärare medan man oftare får en kompisrelation med de äldre.

De intervjuade coacherna talade ofta i termer av att skapa lärandemiljöer och att få de aktiva att lära och utvecklas mot uppsatta mål. Coachen måste kunna inta olika roller på träningen och efter träningen genom att vara stödjande och instruerande för att få de aktiva att uppnå de mål som är satta för träningen för att sedan inta en kompisroll efter träningen.

Olika krav på kompetens

I coachernas beskrivning av sitt uppdrag och vardagliga arbete så framträder bilden av en undervisande roll där uppdraget innebär att få människor att lära och utvecklas. Coacherna beskriver på olika sätt sin roll som att påverka, utveckla och förbättra utövarnas prestationer genom sitt agerande och sätt att vara och förhålla sig.

I studien framträder även tydligt att mästerskapssituationen och den dagliga träningssituationen ställer olika krav på kompetens. Mästerskapet kräver enligt coacherna mer managementorienterade kompetenser som samarbete med massmedia och andra coacher, organisationsförmåga och språkkunskaper.

Beträffande träningssituationen så poängterades helt andra kompetenser. Här framhölls goda detaljkunskaper i fysiologi, biomekanik, motorik, träningsplanering men också frågor om bemötande och lärande.

I coachernas beskrivning av sitt uppdrag och vardagliga arbete så framträder bilden av en undervisande roll där uppdraget innebär att få människor att lära och utvecklas.

Lärande och utveckling

Forskningen inom coaching har i stor utsträckning haft sin teoretiska grund inom psykologin men våra resultat visar på behovet av att framhålla de pedagogiska dimensionerna, även i elitcoachens roll.

Den allra största delen av coachernas tid ägnas åt träning av aktiva, vilket i många delar handlar om lärande och utveckling. Trots detta har alltså pedagogiska aspekter på coaching en mycket undanskymd plats i coachutbildningarna (3).

Om coachutbildningarna hämtade mer näring från pedagogiken och pedagogisk forskning än vad som gjorts tidigare, skulle det kunna medföra mer utrymme för att utveckla både den pedagogiska och didaktiska förmågan.

Trots olikheterna mellan skolan och idrotten så är uppdraget tämligen likartat. Det gäller att utgå från de förutsättningar som unga människor har och skapa förutsättningar och utmaningar så att de ska kunna utvecklas optimalt (2).

Pedagogik i fokus

Om coacher skulle se sig som lärare och om de skulle se uppdraget helt som utbildning och lärande skulle förmodligen pedagogiken komma mer i fokus. De skulle då vara inriktade mer på långsiktiga, holistiska utvecklingsmål och därigenom stimulera en god utvecklande träning (4).

Med inspiration hämtad från beskrivning av expertlärare (6), menar vi att coachens uppdrag kräver en ”praktisk pedagogisk” kompetens (3).
Det handlar om gedigna idrottskunskaper vad gäller den aktuella idrottens kultur, regelverk, tekniska färdigheter och tävlingssammanhang. Det innebär också att vara förtrogen med och ha praktisk kunskap om taktik och utövande samt en gedigen kunskap och erfarenhet i praktisk träning.

Men det handlar också om en grundlig pedagogisk kompetens, det vill säga en förståelse för och förmåga att anpassa och modifiera målen utifrån de aktivas nivå, samt en god förmåga att improvisera och utnyttja händelser som grund för träningen.

Vidare är det viktigt att coacherna kan utmana sina aktiva och skapa ett kreativt utvecklingsklimat. Det gäller att kunna välja innehåll och arbetsformer med tanke på uppsatta mål och skapa delaktighet och ett fungerande samarbetsklimat.

Framtida svensk coachutbildning

Avslutningsvis finns det anledning för idrotten att uppmärksamma skillnaderna mellan innehållet i coachutbildningarna och hur vardagen ser ut i den verksamhet som de faktiskt ska utbildas för.

Det finns stora möjligheter att utveckla utbildningarnas innehåll vad gäller pedagogisk träningskompetens. Har tränarna den kompetens som krävs för att driva en god utvecklingsmiljö? Utvecklar de denna kompetens genom befintliga utbildningar?

I andra länder i Norden genomförs högre utbildningar i till exempel pedagogik, ledarskap och sport management i samarbete mellan idrottsförbunden och universitet och högskolor (5).

En framtida svensk coachutbildning bör införliva spetskunskaper både vad gäller coachernas idrottsliga och pedagogiska kompetens, samt kompetens inom organisationsledning.

Referenser

  1. Jones, R. L. (2006) How can educational concepts inform sports coaching?, in: R. L. Jones (Ed.) The sports coach as educator. London, Routledge).
  2. Fahlström PG. & Knutsson J. (2012). Kartläggning av elittränarutbildningar i Sverige i Norberg Johan R. (red) För framtids segrar. En analys av det svenska elitidrottssystemet. Centrum för idrottsforskning, 2012.
  3. Fahlström PG., Glemne M. & Linnér S. (2016) Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. RF FoU-rapport 2016:6, 2016.
  4. Cassidy, T., Jones, R. & Potrac, P. (2009) Understanding sports coaching, (London, Routledge).
  5. Fahlström, PG. & Glemne, M. (2016) Idrottens tränarutbildningar – kartläggning och analys. Huvudrapport. Växjö: Linnéuniversitetet, 2016.
  6. Alexander, R. (2010). Children, their world and education. Final report and recommendations of the Cambridge primary review. Oxford: Routledge.
Expandera

Forskare

Per Göran Fahlström

Lektor
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Susanne Linnér

Lektor
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap