Talang och hård träning är sällan tillräckligt för att lyckas. En klar majoritet av dagens landslagsidrottare är uppväxta i en villa med två svenskfödda föräldrar med god ekonomi och akademisk utbildning. Och föräldrarna har många gånger själva varit framgångsrika i samma sport.
Det pågår en diskussion om talangutveckling inom svensk idrott. En ständigt aktuell debatt om hur en liten idrottsnation som Sverige ska kunna mäta sig i den internationella konkurrensen. Vår studie visar att föräldrarnas engagemang, kulturella bakgrund och ekonomiska resurser har mycket stor betydelse för vilka som har möjligheten att elitsatsa.
Ett vanligt sätt att beskriva vägen från att man börjar idrotta till elitidrottsnivå är den så kallade pyramidmodellen.3-4 Modellen bygger på att ett förlopp där basen är bred med många utövare. De konkurrerar med varandra i takt med att träningen blir mer omfattande och allt mer avancerad och specialiserad.
Tanken är att denna process av konkurrens och sparring leder till att de bästa, mest talangfulla kan identifieras i toppen av pyramiden. Modellen brukar användas dels som argument för en bred bas där många tillåts vara med, dels som motiv för att man härigenom ges större möjlighet att finna och utveckla de bästa.
Resurser har stor betydelse
Idrottsforskarna David Kirk och Trish Gorely menar att pyramidmodellen är väl förankrad som en beskrivning av den idrottsliga utvecklingen och att den används i många länder.5-7 Under senare år har dock omgivningens betydelse och olika kulturella aspekter allt mer uppmärksammats. Kristoffer Henriksen har i sin doktorsavhandling visat hur olika ”resurser” utgör förutsättningar i talangutvecklingsmiljön: ekonomiska resurser, mänskliga resurser (till exempel tränare och andra kompetenta stödfunktioner) och materiella resurser (anläggningar, boende, utrustning och så vidare).8
Fakta om studien
328 svenska landslagsidrottare fick svara på en omfattande enkät. Cirka 60 procent var kvinnor och 40 procent män. Enkäten innehöll frågor om bland annat familjeförhållanden, utbildning, yrke och debutålder. Idrottarna representerar 53 idrottsgrenar och 39 specialidrottsförbund. Cirka 94 procent besvarade enkäten.
Resultaten i den här artikeln är en del av ett större projekt för att undersöka hur vägen fram till landslagsnivån ser ut och upplevs av svenska elitidrottare. Projektet finansieras av Riksidrottsförbundet. Läs mer i RF:s rapportserie Vägarna till landslaget.
Vidare har olika forskare framhållit familjens och framför allt föräldrarnas roll. Det finns en tämligen omfattande internationell forskning om såväl föräldrars, syskons som andra närmare släktingars och anhörigas betydelse för idrottskarriären.9,10
I ett svenskt sammanhang synliggör idrottsforskaren Tomas Peterson hur föräldrar i många delar varit den avgörande orsaken till att de ungdomar som hamnat utanför specifika talangsatsningar ändå fortsatt och fått en framgångsrik idrottskarriär.11 Däremot är föräldrarnas roll i svenska sammanhang och i relation till framväxande selektionssystem fortfarande relativt outforskat.
Kärnfamiljer med bra ekonomi
I vår studie ingick 328 landslagsidrottare, cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män. Nästan samtliga är födda i Sverige och cirka 90 procent av dem har föräldrar som båda är födda i Sverige. En övervägande del, 84 procent, bodde med båda sina föräldrar när de var 13-15 år.
De aktiva kommer oftast från kärnfamiljer med goda socioekonomiska villkor. I stor utsträckning kommer de från familjer som bodde i eget hus och ägde sitt boende. Drygt en tredjedel kommer från familjer där båda föräldrarna har akademisk utbildning. 59 procent anger att deras mamma har en högskoleutbildning, medan knappt 41 procent har en pappa med högskoleutbildning. Endast tolv procent anger att deras far enbart har en grundskoleutbildning och motsvarande siffra för mödrarna är fem procent.
Både mammorna och papporna i denna undersökning har i betydligt större utsträckning högre utbildning än genomsnittet i befolkningen. Det är fler av de kvinnliga landslagsutövarna än av de manliga som har föräldrar med akademisk utbildning.
Fram växer en bild där ekonomiska resurser och en stödjande familj tycks vara en nödvändighet för att kunna göra en idrottskarriär.
Även internationella studier visar att social bakgrund har stor betydelse och att barn från högre socioekonomiska skikt i samhället enklare får tillträde till det idrottsutbud som finns.1 Utländsk forskning visar också att familjer med högpresterande barn ofta är beredda att ändra sina levnadsvanor för att underlätta för barnen att utöva sin idrott, till exempel när det gäller närhet till och möjlighet till träning.12 Det handlar inte enbart om faktiska ekonomiska kostnader utan också om sociala kostnader, det vill säga möjligheten att avsätta tid för att stödja sitt barn.13
I föräldrarnas fotspår
Resultatet i vår studie visar vidare på ett tydligt samband mellan föräldrarnas idrottsbakgrund och landslagsutövarnas val av idrott. Särskilt tycks relationen mamma–dotter och pappa–son vara viktig. Drygt 30 procent av landslagutövarna har en mamma som har utövat samma idrott. Detta är vanligare bland de kvinnliga utövarna.
Pappor har i ännu större utsträckning varit aktiva i samma idrottsgren som sina barn. Cirka 36 procent av de kvinnliga utövarna och hela 54 procent av de manliga har en pappa som utövat samma idrott. Knappt hälften av de pappor som varit aktiva i sitt barns huvudidrott har utövat samma idrott på nationell eller internationell nivå. Av de föräldrar som varit aktiva i andra idrotter har 36 procent av mammorna och 51 procent av papporna tävlat på regional eller högre nivå i någon annan idrott.
Landslagsutövarna kommer alltså i stor utsträckning från familjer med erfarenhet av tävlingsidrott. Ofta har föräldrarna också tävlat i den idrott som barnen så småningom väljer att satsa på. Vår studie visar på ett tydligt samband mellan föräldrarnas idrottsbakgrund och landslagsutövarnas val av idrott. Föräldrarna har i stor utsträckning haft en betydelsefull roll som förebilder. Här finns en rätt tydlig genuskoppling. Pappan tycks varit den främste inspiratören för många manliga elitutövare, vilket även tidigare studier påvisat.14
Dock framgår det tydligt i studien att framför allt för kvinnliga utövare har mammans erfarenheter av idrott, engagemang och stöd haft väl så stor, eller i vissa fall till och med större, betydelse.
Mycket engagerade föräldrar
En stor del av de svarande, cirka 90 procent, uppger att föräldrarnas stöd varit mycket viktigt, inte bara i början utan under hela karriären. Cirka två tredjedelar anger att deras föräldrar även stöttat dem ekonomiskt.
En stor andel av idrottsutövarna uppger att de haft mycket intresserade föräldrar och att föräldrarna i hög grad varit aktiva i föreningen under den aktives karriär. Flertalet (cirka 75 procent) av både de manliga och kvinnliga utövarna uppger att deras föräldrar på något sätt varit engagerade i samband med träning eller match, som aktivitetsledare, åskådare eller chaufför. Där finns en viss variation så till vida att de kvinnliga utövarna i något högre grad upplevt engagemang från sin mamma.
Överlag bedöms fäderna som mera idrottskunniga än mödrarna. Bland de manliga utövarna är den skillnaden mer påtaglig. 40 procent av de kvinnliga idrottsutövarna uppger att de haft en idrottskunnig mor och 52 procent att de haft en idrottskunnig far. Motsvarande siffror för de manliga utövarna är: 17 procent idrottskunniga mödrar respektive 63 procent idrottskunniga fäder.
I studien framgår att de aktiva inom styrkelyft, boxning, basket, gymnastik och konståkning upplever sina föräldrar som mindre idrottskunniga än övriga. Det är en något större andel pappor som upplevs okunniga inom gymnastik, konståkning och ridsport samt något fler mammor inom styrkelyft och boxning. Detta är idrotter som också i mindre utsträckning tillåter eller har föräldrar som tränare.
Föräldrarna har enligt flera forskare också en betydande roll när det gäller psykologiskt stöd och uppmuntran.15,16 Ungefär 80 procent uppger att de haft stöd hemifrån i samband med motgångar. Stödet upplevs vara i det närmaste lika vanligt från moderns som från faderns sida.
Med tanke på att socioekonomisk bakgrund tycks vara så avgörande för vem som blir elitidrottare och vem som selekteras bort finns det anledning att ifrågasätta en del grundantaganden som den svenska modellen vilar på.
Våra resultat ger sammantaget en bild av mycket engagerade närstående, som på olika sätt och under lång tid bidragit till möjligheterna för utövaren att få utvecklas inom sin idrott. Detta inverkar förstås på familjens samlade livssituation.
Den stödjande rollen blir mer markant något senare i karriären, då föräldrarna ofta anpassar sina egna liv för att ge barnet eller barnen optimala utvecklingsmöjligheter.9,10 Det kan handla om att skjutsa till och från träningar, tävlingar och matcher, att planera arbetstider och semestrar utifrån barnens idrottsaktiviteter, att köpa utrustning och till och med häst för att ge sitt barn optimala möjligheter (2).
Socioekonomiskt glastak
Våra resultat visar, liksom annan forskning på området, att familjebakgrund och kulturellt kapital har en betydelsefull inverkan på individens idrottande och faktiskt också på beslutet att elitsatsa.
I en allt mer komplex familjestruktur, där allt fler barn och ungdomar växer upp i olika familjekonstruktioner, kan därför de mönster vi ser i dag behöva utmanas. Med tanke på att socioekonomisk bakgrund tycks vara så avgörande för vem som blir elitidrottare och vem som selekteras bort finns det anledning att ifrågasätta en del grundantaganden som den svenska modellen vilar på.
Utifrån våra resultat kan den generella giltigheten i den så kallade pyramidmodellen ifrågasättas. Den bygger på antagandet att en bred bas och en evolutionär process kommer att leda till en god spets. Pyramidmodellen tar för givet att avancemanget mot toppen uteslutande beror på idrottsutövarens egen förmåga och att det sker en rättvis identifiering och utsortering av de mest lämpade.17 Istället kan det vara så att det också handlar om en rad olika kulturella förutsättningar som spelar in i processen.
Den socioekonomiska bakgrunden och framför allt familjens engagemang och stöd tycks vara väsentlig för möjligheterna att bli och utvecklas som idrottare. Vi vill därför utifrån vår studie anknyta till de nyanseringar och invändningar som gjorts beträffande pyramidmodellen. Fram växer en bild där ekonomiska resurser och en stödjande familj tycks vara en nödvändighet för att kunna göra en idrottskarriär.
Föräldrarna ska tycka att barnens idrottande och elitsatsning är viktig, men de ska också ha faktisk möjlighet att stödja barnen ekonomiskt, tidsmässigt och så vidare. Det handlar i sådana fall om att födas med rätt föräldrar. Detta nyanserar också bilden av en ”rättvis” tävlan som ska visa vem som har mest talang och vem som blir bäst. Ibland används uttrycket glastak som metafor för ett osynligt hinder för att ta sig uppåt i karriären.
På liknande sätt skulle vi beträffande talangpyramiden kunna tala om ett socioekonomiskt glastak. God ekonomisk standard och engagerade och stödjande föräldrar är en förutsättning för att komma vidare upp i pyramiden. Glastaket kan även utgöra ett hinder för många ungdomar i landet som är födda utomlands.
Våra och andra studier föranleder en del funderingar och kritiska utvecklingsfrågor:
- Hur kan idrotten stödja ungdomar som inte har idrottsintresserade, insatta eller resursstarka föräldrar att kunna fortsätta idrotta och utveckla sin idrottsliga talang?
- Är det överhuvudtaget möjligt att nå absolut elitnivå utan att ha en familj som förmår stödja en elitsatsning med tid och resurser?
- Vilket ansvar och vilka möjligheter har idrotten och andra berörda på olika nivåer – alltifrån föreningar, kommuner, distriktsidrottsförbund, specialidrottsförbund till Riksidrottsförbundet och Sveriges Olympiska Kommitté?
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.
Referenser
- Kay, T. European Physical Education Review. 2000. 6(2):151–69.
- Fahlström, PG. m.fl. Vägarna till landslaget. 2015.
- Bailey, R. m.fl. Participant Development in Sport. 2010.
- Fahlström, PG. Att finna och att utveckla talang. 2011.
- Kirk, D. & Gorely, T. European Physical Education Review. 2000. 6 (2):119-34.
- Fisher, R.J. & Borms, J. The Search for Sporting Excellence. 1990.
- Houlihan, B. European Physical Education Review. 2000. 6(2):171-93.
- Henriksen, K. The Ecology of Talent Development in Sport. 2010.
- Côté, J. The Sport Psychologist. 1999. 13:395-417.
- Kay, T. The Family Factor in Sport. 2003. s. 37-58.
- Peterson, T. Talangutveckling eller talangavveckling?. 2011.
- Csikszentmihalyi, M. m.fl. Talented teenagers. 1993.
- Kirk, D. m.fl. Australian Journal of Science and Medicine in Sport. 1997. 29 (2):27-33.
- James, J. Leisure Sciences. 2001. 23 (4):233-61.
- Carr, S. m.fl. Journal of Sport Pedagogy. 2000. 6(2):34-55.
- Augustsson, C. Unga idrottares upplevelser av föräldrapress. 2007.
- Bailey, R. British Journal of Teaching Physical Education. 2005. 36 (3):23-26.
