Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå avgör barnens livsstil. Ny studie i Malmö visar stora skillnader mellan de aktiva och de inaktiva.
– Bilden är entydig. Ju högre socioekonomisk grupp desto mer deltar man i idrottsförening, säger Ulf Blomdahl, forskningsledare.
Avståndet mellan det rikaste och fattigaste bostadsområdet i Malmö är inte särskilt långt. I plånboken är skillnaden enorm. Bland vuxna 35-64 år är medelinkomsten närmare 200 000 kronor lägre i Rosengård än i det mer välmående och välutbildade Limhamn-Bunkeflo.
De inaktiva – artikelserie om unga som rör sig minst
Ett par elever i varje svensk skolklass lever fysiskt inaktiva liv. De idrottar och motionerar nästan aldrig. Det visar De aktiva och De inaktiva, en färsk rapport från Centrum för idrottsforskning.
Vi har tittat närmare på några av de grupper som rör sig minst.
Del 1. Funktionsnedsättningar
Del 2. Socioekonomi
Del 3. Flickor med utländsk bakgrund
Att ekonomi och utbildningsnivå hänger intimt samman med ungas idrottande har forskning visat tidigare.
De socioekonomiska effekterna bekräftas i de allra senaste resultaten från forskningsprojektet Ung livsstil, som presenteras i sin helhet senare i juni. I Limhamn-Bunkeflo föreningsidrottar 60 procent av flickorna på högstadiet. I Rosengård 12 procent.
– Extrema skillnader, säger forskningsledaren Ulf Blomdahl.

Ung livsstil har studerat villkoren för unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Totalt har över 120 000 elever i mellan-, högstadiet och gymnasiet svarat enkätfrågor om bland annat sin familjebakgrund, fritidsvanor och fysiska aktivitet. Många av undersökningarna är gjorda i Stockholmsområdet. Andra i till exempel Linköping, Kalmar, Sävsjö och nu senast i Malmö.
De nya resultaten går i linje med flera ännu inte publicerade studier, från bland annat Helsingborg, Jönköping och Stockholm, och överraskar inte Ulf Blomdahl.
– Bilden är entydig. Ju högre socioekonomisk grupp desto mer deltar man i idrottsförening, säger han.
Mindre idrott i fattiga kommuner
Socioekonomins betydelse går att spåra även på andra håll. En indikator är fördelningen av det lokala aktivitetsstödet (LOK) till landets idrottsföreningar. Bidraget delas ut enligt principen – de som idrottar mest får mest pengar.
Mest stöd går till medelstora och välmående städer och förortskommuner med högre utbildningsnivå, särskilt i Stockholms- och Skåneregionen. Lägst stöd hamnar i små och socioekonomiskt svagare kommuner i landsbygd eller glesbygd. Det berättar Johan R Norberg som ansvarar för Centrum för idrottsforsknings årliga uppföljning av statens stöd till idrotten.
I vissa livsstilar ingår idrott. I andra ingår det inte.
Mellan toppen och botten i kommunligan skiljer det så mycket som 669 kronor per ungdom och år, visar den senaste uppföljningen.
– Sambandet mellan ungas föreningsidrottande och föräldrarnas utbildningsnivå är starkt. Vi kan se att idrottslivet är mer aktivt i kommuner där många invånare har eftergymnasial utbildning. När det gäller medianinkomst kan vi se statistiskt säkerställda men något svagare samband, säger Johan R Norberg.
Delade stadsdelar
Inkomstklyftorna i Sverige har vuxit snabbare än i något annat västland under senare år, enligt organisationen OECD. Det innebär att skillnaderna mellan bostadsområden med hög och låg status blivit större.
Fakta Ung livsstil Malmö
Undersökningen genomfördes på 42 högstadieskolor i Malmö. Över 2 000 elever svarade på frågor om t.ex. vad de gör på sin fritid, vad de skulle vilja göra och om de är med i en förening. Svarsfrekvensen var 87 procent.
Men analysen riskerar att bli förenklad. En nyhet i Ung livsstils kommande rapport är att fysisk aktivitet, inklusive deltagande i förening, hänger samman med boendeform. Den socioekonomiska dimensionen slår igenom tydligt inom respektive bostadsområde, påpekar Ulf Blomdahl.
– Även i resurssvaga områden kan vi se en uppdelning beroende på resurser. I varje stadsdel finns inre selektion. De som bor i villa, bostadsrätt eller radhus är i mycket högre grad med i idrottsförening än de som bor i hyreshus.
Mindre motion på egen hand
Idrottsforskare studerar i första hand idrott i förening. Mindre privilegierade barn och ungdomar kanske rör sig mycket på egen hand istället. Hittar vi dem i löparspåret, på gymmet eller med en boll på gården med kompisgänget?
Det är det svårt att hitta belägg för det i forskningen. Idrottsintresse är något som tycks smitta av sig på all fritid. Unga som idrottar i förening är mer fysiskt aktiva totalt sett, sitter mindre stilla och ägnar mindre tid åt att surfa på nätet. Det visar en färsk och mycket uppmärksammad studie gjord med rörelsemätare, som presenteras i Centrum för idrottsforsknings rapport De aktiva och De inaktiva.
Lägst stöd hamnar i små och socioekonomiskt svagare kommuner i landsbygd eller glesbygd.
Att benägenheten att idrotta på egen hand minskar i takt med lägre utbildningsnivå och ekonomiska resurser framkommer även i en doktorsavhandling från 2008 av idrottsforskaren Bengt Larsson. Tidigare årgångar av Ung livsstil visar också att unga som bor i områden med låg status motionerar mindre på egen hand.
Bilden förstärks dessutom av aktuell statistik från Ungdomsbarometern 2016. Intresset för att motionera och träna ökar med familjens inkomst. Och de som sällan eller aldrig motionerar har i lägre utsträckning akademisk bakgrund.
Mer stöd hemifrån
Hur ska man då förstå de starka sambanden mellan socioekonomi och fysisk aktivitet?
Fakta Ungdomsbarometern
Ungdomar 15-24 år som sällan eller aldrig tränar och motionerar
- Har det sämre ekonomiskt ställt
- Har i lägre utsträckning akademisk bakgrund
- Har oftare utländsk bakgrund
- Bor i högre utsträckning i storstadsområden
- Gruppen innehåller lika stor andel flickor och pojkar
Källa: Ungdomsbarometern 2016
Föräldrarnas stöd och uppmuntran är en förklaring, enligt Ulf Blomdahl. Högutbildade föräldrar med bra ekonomi tenderar att engagera sig mer och stimulera sina barn till fysisk aktivitet – och till att delta i föreningar. De har också själva i högre grad erfarenhet av föreningsliv.
Brist på pengar till dyra aktiviteter kan vara en annan. Kostnaderna för till exempel medlems- och träningsavgifter har ökat och påverkar möjligheterna att delta, enligt en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.
Bostadsområdet har också betydelse, visar Ung livsstil. Många med låg socioekonomi bor helt enkelt på platser där utbudet på föreningar är lågt.
Livsstilen avgör
Bengt Larsson, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan, har studerat frågan länge. Bland annat i avhandlingen Ungdomarna och idrotten.
– De nya siffrorna från Malmö förvånar mig inte ett dugg, säger han.
Livsstilen är nyckeln till att förstå fenomenet på djupet, anser Bengt Larsson. Inom en samhällsgrupp finns en strävan att tillhöra andra med samma socioekonomiska resurser – och att särskilja sig från andra grupper. Där ingår ett paket av beteenden och konsumtionsval. Särskilt tydligt märks det bland välutbildade. Ulf Blomdahls studier visar också att unga i högstatusområden tycker att det är fritiden som ger livet mening.
– I vissa livsstilar ingår idrott. I andra ingår det inte. I samhällsgrupper med hög utbildningsnivå ingår idrott i livsstilen i mycket högre utsträckning än i andra grupper, säger Bengt Larsson.
Personer med lägre utbildning har dessutom svårare att göra medvetna val.
Utbildningsnivån är särskilt avgörande, menar han.
– Utbildning ger ett högre förklaringsvärde än ekonomi. Är man flicka och bor i Stockholms södra förorter och har lågutbildade föräldrar är 17 procent med i en idrottsförening. Bland pojkar med högutbildade föräldrar i Luleå är 80 procent med i en idrottsförening.
Personer med lägre utbildning har dessutom svårare att göra medvetna val. Tidigare forskning visar också att unga, främst pojkar, från hem med låg utbildning kan skrämmas bort av en uppstyrd, teoretiserad och alltför skollik idrott.
– De är inte intresserade instruktioner och löpvägar. De vill spela, säger Bengt Larsson.
Klass eller utländsk bakgrund
Tillbaka till exemplet Malmö och stadsdelarna Rosengård och Limhamn-Bunkeflo. Där är den etniska segregationen minst lika stor som den socioekonomiska. Men den kulturella bakgrunden är inget som kan ersätta socioekonomi som huvudförklaring till de stora skillnaderna i ungas idrottande i Malmö, enligt Ulf Blomdahl.
– Vi ser väldigt tydligt att det inte enbart är någon invandrarfråga. Även bland de som är födda i Sverige med svenska föräldrar är det stora klasskillnader som påverkar idrottandet.
Personer med utländsk bakgrund är klart överrepresenterade bland de med låg inkomst, låg utbildning och hög arbetslöshet. De är också mindre fysiskt aktiva. Det gäller i särskilt hög grad flickor och kvinnor. I kommande rapporter ska Ung livsstil gräva djupare för att bena ut vad som är en effekt av klass och vad som är en effekt av utländsk bakgrund.
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.
Källor till artikeln
- Blomdahl, U. m.fl. Segrar föreningslivet? I Fokus 14. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2014.
- Elofsson, S. m.fl. Ungas livsstil i Låg och högstatusområden. I Fokus 14. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2014.
- Centrum för idrottsforskning. Statens stöd till idrotten – uppföljning 2016. 2017.
- Centrum för idrottsforskning. Statens stöd till idrotten – uppföljning 2014. 2015.
- Centrum för idrottsforskning. De aktiva och De inaktiva. 2017.
- Larsson, B. Ungdomarna och idrotten. 2008.
- Ungdomsbarometern 2016.
- Ung livsstils facebooksida.