Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Malin Vinblad, Bildbyrån
22
Delningar
Lägg i läslista
Idrottens kostnader / Idrott & samhälle

Idrottsföreningar borde lära av fritidsbankerna

18 Apr 2023
Text: Redaktionen

Gratis utlåning av idrottsutrustning stärker ungas möjlighet till en rolig och fysiskt aktiv fritid – oavsett kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. Det visar en studie av Fritidsbankens verksamhet i ny regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.
– Jag hoppas att många idrottsföreningar inspireras av resultaten för att sänka trösklarna in i idrotten, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

Höga kostnader är ett av hindren för idrott och fysisk aktivitet. Verksamheter för gratis utlåning av idrotts- och friluftsutrustning finns därför i dag i många svenska kommuner.

Idrottsforskare från Karlstads universitet har kartlagt utlåningen i föreningen Fritidsbankens drygt 120 lokala banker. Studien visar vilka barn och ungdomar (7–25 år) som lånar, var de gör sina lån och vad utrustningen avvänds till. Resultatet presenteras i Centrum för idrottsforsknings rapport Idrott och segregation – om idrottens roll i ett ojämlikt samhälle.

Uppmuntrar till fysisk aktivitet

Intresset för att låna utrustning finns i alla åldrar, visar undersökningen. Låntagarna består av både flickor och pojkar från alla socioekonomiska skikt i samhället. Utrustningen används främst för lek och rekreation, tillsammans med kompisar eller på egen hand.

Ladda ner CIF:s rapporter

Studien om fritidsbankerna är en del av årets uppföljning av statens stöd till idrotten. Uppföljningen presenteras i två rapporter på Centrum för idrottsforsknings webbplats

– Enkätsvaren visar att utlåningsverksamheten berikar ungas fritidsliv och uppmuntrar till spontanidrott och fysisk aktivitet. Talande är att hälften svarar att de skulle ha struntat i aktiviteten, om de inte kunnat låna utrustning på en Fritidsbank, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.

Placeringen avgör

Fritidsbanken attraherar i huvudsak de barn och ungdomar som bor i närheten. Var man väljer att placera ett utlåningsställe är därför avgörande för vem som lånar och var utrustningen används, visar studien.

I dag finns ungefär en tredjedel av landets fritidsbanker i områden med socioekonomiska utmaningar. Övriga är utspridda i mer välmående stadsdelar, där alltså majoriteten av alla lån genomförs.

– Det är viktig kunskap till de kommuner och andra aktörer som planerar att starta utlåningsverksamhet. Om målet är att stimulera till idrott och fysisk aktivitet bland socioekonomiskt utsatta grupper, och i förlängningen minska segregationen i ungas idrottande, bör verksamheten främst riktas till bostadsområden där idrottsdeltagandet är lågt, säger Johan R Norberg.

Figur. Fördelning av låntagare på Fritidsbanken.
Fördelning av låntagare på Fritidsbanken (n = 427) och fördelning av populationen (barn och ungdomar 7–25 år) utifrån de socioekonomiska områdestyper de bor i.
1 = Områden med stora socioekonomiska utmaningar, 2 = Områden med socioekonomiska utmaningar, 3 = Socioekonomiskt blandade områden, 4 = Områden med goda socioekonomiska förutsättningar, 5 = Områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

Föreningsidrotten kan lära av Fritidsbanken

Endast en mindre grupp använder Fritidsbankens utrustning för organiserad idrott. Utlåningen bidrar därmed i liten omfattning till ökat föreningsidrottande. Den minskar inte heller de kostnader som följer av att delta i organiserad idrott.

Men det betyder inte att själva grundidén – att låna ut begagnad utrustning – saknar bäring på föreningsidrotten. Tvärtom, anser Johan R Norberg.

– Jag hoppas att många idrottsföreningar kommer att inspireras och ta lärdom av studien. Barn och unga växer ofta fortare än deras utrustning slits ut. Strategier för att samla in begagnad idrottsutrustning, eller anordna särskilda bytesdagar, kan vara enkla åtgärder för att minska kostnaderna för egna medlemmar. Samtidigt slår man ett slag för miljön.

Fakta om studien

Idrottsforskarna Johan Högman, Stefan Wagnsson och Sebastian Bellander vid Karlstads universitet, har kartlagt utlåningen på Sveriges drygt 120 fritidsbanker.

Studien bygger på enkätdata från över 400 låntagare (7–25 år) och fritidsbankernas utlåningsstatistik, sommaren 2022. Uppgifter om var låntagarna bor har samkörts med det socioekonomiska index som skapats av av Statistikmyndigheten SCB och Delegationen mot segregation (Delmos).

Cirka 90 procent av fritidsbankerna drivs och finansieras av kommuner.

Andra populära artiklar:

18 Apr 2023
Text: Redaktionen

Läs mer om:

CIF:s regeringsrapporter
Fysisk aktivitet
Johan R Norberg
segregation

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)