Skador är ett stort problem inom svensk ungdomsidrott. Nu drar forskare vid Göteborgs Universitet igång ett tvärvetenskapligt projekt med målet att ta fram evidensbaserade skadeförebyggande strategier.
Projektet som fått namnet The FIT Project kommer att innefatta både idrottsmedicinska, fysiologiska och beteendevetenskapliga aspekter och inledas i januari 2018.
– Historiskt har fokus varit på medicinska och biomekaniska aspekter gällande idrottsskador. Det finns inte lika mycket forskning genomfört avseende sociokulturella och psykologiska faktorer. Utmaningen för oss blir att presentera data från de olika disciplinerna under ett paraply, säger Natalie Barker-Ruchti, universitetslektor vid Göteborgs Universitet och ansvarig för projektet.
Tränarens viktiga roll
De barn och ungdomar som kommer ingå i studierna är mellan 10-19 år och de flesta går i skolor med så kallad fotbollsprofil. Utöver ungdomsspelarna kommer även ett antal tränare ingå.
En av forskarnas hypoteser är nämligen att tränaren kan spela en viktig roll när det gäller idrottsskador – i både positiv och negativ riktning.
The FIT Project
Injury-free youth athletes: Towards best practice in Swedish sport (the FIT Project) är ett tvärvetenskapligt projekt med målet att ta fram evidensbaserade skadeförebyggande strategier.
Projektet består av fyra delstudier och den första inleds i början av januari 2018. I studien ingår barn och ungdomar mellan 10-19 år där de flesta går i skolor med så kallad fotbollsprofil.
– Implementeringen av kunskapen är en väldigt viktig del och vi kommer att delge samtliga involverade tränare och spelare de data som kommer fram och även ge återkoppling på individuell nivå, säger. Natalie Barker-Ruchti som är ansvarig för projektet.
– Vi tror att det har betydelse för skadeutfallet vilken kunskap coachen har och vilken relation spelarna har till honom eller henne. Vågar spelaren till exempel säga: ”Det känns som att det blivit lite för mycket på senaste tiden” eller ”Det känns inte helt bra i benet”?
Just spelarens samlade fysiologiska belastning är en viktig faktor när det gäller idrottsskador.
– Vi tror att den samlade tränings-och matchbelastningen har stor betydelse. Det är inte ovanligt att 15-åringar spelar både i klubblag och distriktslag, parallellt med skolträning och för vissa även landslagsspel. I dag finns det inga bra metoder för att uppmärksamma och mäta överbelastningar, säger Natalie Barker-Ruchti.
Analys av löpsteg
När projektet inleds i början av 2018 kommer flera hundra spelare att mätas, vägas och få göra en rad tester för styrka och rörlighet. Samtliga spelare i studien ska även genomföra analyser av löpsteget med hjälp av en avancerad 3D-teknik.
Forskarna kommer därutöver att observera de utvalda fotbollsmiljöerna med fokus på ”mjukare värden” som träningsatmosfär, kommunikation och relationerna mellan tränare och spelare.
– Resultaten från delstudierna kommer att presenteras vartefter. Arbetet med den holistiska analysen inleds i januari 2019, säger Natalie Barker-Ruchti.
I slutändan är det meningen att den skadeförebyggande kunskapen ska nå ut till alla inblandade och naturligtvis även till idrotten i Sverige i stort.
– Idrottsskador hos ungdomar är ett problem över hela världen – inte bara i Sverige. Generellt finns det mycket kunskap inom det idrottsmedicinska fältet, men betydligt mindre när det gäller hur skadorna kan förhindras, säger Natalie Barker-Ruchti.
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.