Långsiktig motivation till idrott är inget som skapas i tomma intet, och försvinner utan orsak. Förbund, föreningar och ledare behöver arbeta aktivt och medvetet för att skapa och bibehålla lusten hos barn och ungdomar. Men hur göra det rent praktiskt? Vad är viktigt att tänka på?
Dessa frågor diskuterades på Centrum för idrottsforsknings frukostseminarium ”Bygg barns inre motivation” den 8 juni, vilket även filmades och webbsändes. På plats för att svara på frågorna fanns en panel bestående av forskare och idrottsledare med lång erfarenhet av att skapa bra idrottsmiljöer.
Se inspelningen av Sannas Nordin-Bates föreläsning
Varför gör vi det vi gör?
– Till vardags pratar vi ofta om motivationens kvantitet – om den är hög eller låg. Forskning visar dock att vi i stället borde prata om dess kvalitet, det vill säga olika typer av motivation och varför vi gör som vi gör, säger Sanna Nordin-Bates, docent i idrottspsykologi vid Gymnastik- och idrottshögskolan och seminariets forskarrepresentant.
Sanna Nordin Bates genomgång av forskningen på området visade att den mest hållbara motivationen kommer inifrån en själv, så kallad inre motivation. Mindre hållbar är motivation som drivs av faktorer utifrån, till exempel i form av ekonomiska belöningar, eller från andras förväntningar eller krav – så kallad yttre motivation.
– Inre motivationen skapas när man idrottar för att det är så kul. När det är spännande att utforska saker och lära nytt. När det är givande, meningsfullt och intressant och man känner sig som ett med aktiviteten, säger Sanna Nordin-Bates.
En teori för inre motivation
När vi jobbar med att stärka den inre motivationen finns det en ledande teori att ta hjälp av berättar Sanna Nordin-Bates.
Om seminarieserien “Bra barnidrott”
”Bygg barns inre motivation” var det första seminariet i Centrum för idrottsforsknings nya seminarieserie Bra barnidrott.
Seminarieserien är en bro mellan idrottsforskningen och de som praktiskt jobbar med barn- och ungdomsidrott och erbjuder intressanta föredrag, samtal och ger konkreta tips och råd.
Nästa seminariedatum är den 28 sep. Ämnet då är delaktighet.
– Den mest evidensbaserade och väl beforskade teorin vi har för att bygga inre motivation är Self Determination Theory (SDT), säger Sanna Nordin-Bates.
Teorin identifierar tre grundläggande psykologiska behov som behöver uppfyllas för att skapa hållbar inre motivation: autonomi (jag är min egen person), kompetens (jag duger till) och tillhörighet (jag hör till).
För att få till idrottsmiljöer där dessa psykologiska behov uppfylls hos barn och unga har tränare och ledare en mycket viktig roll.
– Tränare som ger inflytande, som är positiva och konstruktiva, kommer sannolikt ha adepter som upplever högre grad av autonomi, kompetens och tillhörighet. Det innebär i sin tur att de har mer självbestämd, eller inre, motivation. De idrottar för att det är meningsfullt, intressant och roligt. Det leder till barn som har det roligare på träningen, stannar längre i idrotten, presterar bättre och mår bättre, sammanfattar Sanna Nordin-Bates.
Bort med ”måste och ”borde”
För att stärka barn och ungdomars behov av autonomi, kompetens och tillhörighet finns en mängd konkreta verktyg och tips att ta till. Panelen var överens om att mycket handlar om att som tränare lyssna på barnen och göra dem delaktiga.
– Som ledare är det till exempel viktigt att förklara varför man gör något och uppmuntra barn att tänka själva. Ordvalen blir då viktiga. Att ersätta ”måste” och ”borde” med mer neutrala begrepp som ”testa” och ”välja” stimulerar till nyfikenhet, påpekar Johan Wikås, landslagstränare i truppgymnastik och en av seminariets paneldeltagare.
– Låt barnen komma utanför sin komfortzon och närma sig en övning på ett nyfiket sätt. Ge dem val och möjligheter att själva påverka vad de vill och inte vill testa, säger han.
Prestation är inte allt
En kompetensstärkande metod är att fokusera på individuella framsteg och ansträngning, inte på talang. I det sammanhanget är det viktigt att sätta rimliga mål och erbjuda övningar som individen kan klara av.
– Hjälp barnen att se specifika saker som de gjort annorlunda och bra, fortsätter Johan Wikås.
Det handlar också om att bry sig om och se olika individer, oavsett hur de presterar i sin idrott, samt arbeta med gruppdynamiken. Det stärker känslan av samhörighet och att vara värdefull.
– Undvik tävling inom gruppen. Låt i stället gruppen jobba mot gemensamma mål, till exempel genom övningar som alla kan bidra till, tipsar Johan Wikås.
