Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Anders Forngren, Bildbyrån
1
Delningar
Lägg i läslista
Segregation / Idrott & samhälle

Flera idrottshinder för flickor med utomeuropeisk bakgrund

24 Nov 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör
Ingår i temat: Idrott och integration

Flickor med utomeuropeisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i föreningsidrotten. Svagt stöd hemifrån är en förklaring, visar rapport som studerat hur föräldrar tänker om idrott och kön. Forskarna fann samtidigt en väldigt svensk idrottsrörelse.
– Om tjejerna ska komma till idrottsrörelsen behöver de gå mot strömmen. Då krävs det aktiva föräldrar, säger Anders Kassman docent i sociologi.

Visserligen saknas bra statistik över idrottsdeltagande och bakgrund. Men forskning visar att färre unga med utländsk bakgrund idrottar i en förening. Könsskillnaderna inom gruppen är stor. Pojkarna deltar minst lika mycket som de med svensk bakgrund. Men bland flickorna är deltagandet betydligt lägre.

Det gäller inte minst flickor med föräldrar födda utanför Europa. De är kraftigt underrepresenterade i idrottsrörelsen, enligt en rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi), som undersökt föräldrars inställning till sina döttrars idrottande. Rapporten bygger på intervjuer med drygt 60 mammor och pappor födda i Syrien, Somalia, Eritrea och Sverige.

Kulturella skillnader är en viktig orsak till flickornas frånvaro, enligt sociologen Anders Kassman som är en av rapportförfattarna.

– Det är i stor utsträckning föräldrarna som ser till att barn i Sverige börjar med idrott. De utomeuropeiskt födda föräldrarna i studien gör inte det på ett aktivt sätt, säger han.

Tjej- och killidrotter

Flickorna har många hinder att ta sig över innan de når träningsplanen. För killar tycks det vara ett mer naturligt steg in i en manlig värld, enligt Anders Kassman.

– Om tjejerna ska komma till idrottsrörelsen behöver de gå mot strömmen. Då krävs det aktiva föräldrar, säger han.

Andra populära artiklar:

En stereotyp syn på idrott kan vara en förklaring till flickornas låga medverkan. Föräldrarna i studien hade till exempel tydliga uppfattningar om tjej- och killidrotter.

Fotboll passar pojkar bäst, ansåg man. Det är den dominerande och mest tillgängliga idrotten i Sverige. Basket och volleyboll ansågs mer lämpliga för flickor. Det är samtidigt idrotter med betydligt färre utövare och där avståndet till träningar ofta är längre.

Saknar social kontroll

Pojkar och flickor har också olika egenskaper och behov, enligt de utomeuropeiskt födda föräldrarna. Pojkar anses ha mer överskottsenergi som de kan få utlopp för i idrotten. Idrott kan dessutom förhindra att pojkar hamnar i olämpligt umgänge och motverka dåliga vanor. Flickor förväntas i sin tur ta större ansvar i hemmet och fokusera mer på skolan.

Ytterligare en delförklaring kan vara en mer beskyddande attityd gentemot flickor. Föräldrarna känner en otrygghet och saknar den starkare sociala kontroll som de är vana vid från deras hemländer, där betydligt fler vuxna tar ansvar för barnen.

– Föräldrarna är mer rädda för att låta tjejerna gå ut själva. Killar kan gå till träningen utan en vuxen. Tjejer behöver ha någon som följer dem dit, säger Anders Kassman.

Främmande livsstil

En majoritet av svenska barn är aktiva i en förening. Det finns en slags förväntan i samhället om att barn ska delta i idrotten – både pojkar och flickor. Inom idrottsrörelsen finns också en förväntan om att föräldrar ska vara närvarande i sina barns idrottsliv. De ska skjutsa, sälja fika och hjälpa till vid cuper. Eller till och med träna ett eget lag.

Så beskrivs föreningsidrottens viktiga position hos svenska barnfamiljer i Delmis rapport. Men för många föräldrar födda utanför Europa är den här livsstilen främmande.

– Föräldrarna i studien hade inget emot att barnen idrottade. Men det fanns inte i deras värld att de själva skulle vara med och engagera sig i en idrottsförening, säger Anders Kassman.

En väldigt svensk idrottsrörelse

Sättet som idrott fungerar i Sverige uppfattas som udda, svårbegriplig, alltför inrutad och en konkurrent till familjens gemensamma begränsade fritid, vilket alltså främst påverkar döttrarnas idrottsdeltagande negativt.

I intervjuerna framkommer också att föräldrarna både saknar erfarenhet av breddidrott och den typ av föräldraengagemang som är så viktig för verksamheten, konstaterar Anders Kassman.

– Mest slående är att idrottsrörelsen är väldigt svensk. Det är en tydligt svensk institution som har utvecklats under hundra år. Idrott organiseras helt annorlunda i de länder de kommer ifrån, där organiserad idrott främst är något för utvalda talanger, säger han.

Om idrottsrörelsen vill få fler flickor med utomeuropeisk bakgrund i verksamheten behöver den hitta nya sätt att möta den målgruppen, anser Anders Kassman.

– De vi intervjuade var engagerade föräldrar, men inte just inom föreningsidrotten. Det kanske är upp till idrottsrörelsen att ändra sig om man vill öka deltagandet bland dessa flickor, snarare än föräldrarna. Det är fråga om ett växelspel.

Fakta: Om rapporten

I rapporten ges flera förslag för att öka antalet flickor med utomeuropeisk bakgrund i föreningsidrotten.

Rekommendationer

·  Samarbeta med lokala invandrarföreningar för att introducera barnen i idrottsrörelsen.

·  Ledsaga barnen mellan skolan och idrottsaktiviteter för att minska behovet av föräldrastöd, t.ex. inom skolans fritidsverksamhet eller på ideell väg.

· Erbjud flexibla aktiviteter där föräldrar och barn idrottar tillsammans. Föräldrarna vittnar om att organiserad idrott konkurrerar med familjens gemensamma fritid.

Om studien

Rapporten bygger på fokusgruppsintervjuer med föräldrar till döttrar i åldrarna 6–18 år boendes i Hässelby i västra Stockholm. Totalt intervjuades 62 föräldrar födda i Syrien, Eritrea, Somalia och Sverige. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas modersmål. Resultaten diskuteras även i Delmi-podden.

Kan idrott minska segregationen?

Regeringen anser att idrott kan spela en större roll för att minska segregationen i samhället. Därför har Centrum för idrottsforskning (CIF) fått i uppdrag att gräva djupare i frågan. CIF ska bland annat bedöma resultaten av de särskilda insatser för idrott i segregerade områden som pågått sedan 2017. CIF ska också analysera om det behövs insatser som riktar sig utanför den organiserade idrottsrörelsen.

Målet är att skapa möjligheter till idrott för alla människor i områden med socioekonomiska utmaningar eller i övrigt idrottssvaga områden. CIF ska presentera resultatet i april 2023.

24 Nov 2022
Text: Johan Pihlblad, redaktör

1 kommentar

  1. Mårten Westberg 24 November 2022 / 15:13 2022-11-24 / 15:13

    Idrottens egna regler blir till trösklar i utsatta områden. T.ex. kan barn (särskilt flickor) inte få loss pengar för anmälningsavgift till skidåkning från föräldrar som inte har den minsta förståelse för varför någon frivilligt skulle vistas utomhus i minusgrader.
    Men utan medlemsavgift får föreningen inget stöd från RF och då heller inte från samhället.

Vad tycker du?

Läs mer om:

barn- och ungdomsidrott
integration

Tema: Flera idrottshinder för flickor med utomeuropeisk bakgrund (7 artiklar)

Flera idrottshinder för flickor med utomeuropeisk bakgrund

Segregation Flickor med utomeuropeisk bakgrund är kraftigt underrepresenterade i föreningsidrotten. Svagt stöd hemifrån är en förklaring, visar en rapport som studerat hur föräldrar tänker om idrott och kön.

Idrott för integration – så blir satsningen hållbar

Integration Idrott används allt oftare som verktyg för integration och mot utanförskap. Midnattsfotboll är ett exempel. Hur organiserar man en sådan verksamhet och vad är avgörande för att den ska fungera långsiktigt?

Svårt både för nyanlända- och svenska ungdomar att komma in i idrotten

Idrott för alla Regeringen satsar stort på projekt där nyanlända ungdomar genom idrotten ska integreras i det svenska samhället.
Peter Carlman, forskare vid Karlstads Universitet, har studerat hur idrottsföreningar i Värmland arbetat med integrationsprojekten.
– Arbetet med nyanlända har satt ljuset på hur svårt det kan vara att börja med idrott i Sverige, även som svensk tonåring, säger han.

Nyanländas integration kan vitalisera föreningslivet

Integration Stor invandring har fått många idrottsföreningar att starta projekt för nyanlända. Men idrottens organisation och fokus på tävling kan vara hinder för ett lyckat integrationsarbete, anser föreningarna.

Idrottsföreningar vill ägna sig åt idrott

Föreningskultur För att få ekonomiskt stöd förväntas idrottsföreningar bedriva allt från integrationsarbete till kultursatsningar. Men de flesta vill bara ägna sig åt idrott.

Bilder och kroppsspråk hjälper idrottsläraren att nå nyanlända elever

Skolidrott När ingen av eleverna obehindrat talar eller förstår svenska krävs det att idrottsläraren förmår utnyttja språket som multimodal resurs.

Nyanlända behöver trygghet och krav i skolgympan

Integration Mötet med skolans idrottsundervisning blir en utmaning för många nyanlända. Särskilt för flickorna. Hur kan man skapa trygga miljöer så att ungdomarna känner sig välkomna i den svenska skolan? Förra året invandrade 71 000 barn och ungdomar till Sverige.

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kontakta oss

Utges av

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se