Tränare har en viktig roll för att säkerställa tävlingshästars välmående. Men många tycks bortse från hästarnas sätt att kommunicera under träning, visar studie. En djupare förståelse för det unika samspelet mellan ryttare och djur skulle ge bättre träningsmetoder.
Ridsporten är en unik idrott eftersom den bygger på att ryttaren samarbetar med en annan individ, av en annan art. En individ med egen vilja, egna kunskaper och unika erfarenheter. Dessvärre har avslöjanden om våld mot hästar under träning avlöst varandra under den senaste tiden, både före och under OS i Paris.
I vintras avslöjades hur en dansk toppryttare systematiskt misshandlat sina hästar i ett uppmärksammat tv-program. Strax innan OS i Paris cirkulerade en video på dagstidningssajter där en flerfaldig OS-medaljör i dressyr piskar en häst upprepade gånger, vilket medförde att ryttaren stängdes av strax innan tävlingarna.
Lågt intresse för hästens kommunikation
De allra flesta ryttare ser det som en självklarhet att de behöver samarbeta med hästen för att nå sina mål. Men hur ser tränare inom ridsporten på hästen som en egen individ? Har den någon egen röst i kommunikationen mellan ryttare och häst? Och i vilket mån tar professionella tränare hänsyn till hästens perspektiv vid träning av ryttare och hästar? Det är frågor som jag ställde i en studie som presenterades i artikeln Teaching in horse riding: Is the role of the horse recognised?.
Om studien
Studien bygger på observationer av och djupintervjuer med nio professionella tränare från Sverige och Polen. Se artikel Teaching in horse riding: Is the role of the horse recognised? Ingår i avhandlingen Interaction between rider, horse and equestrian trainer
Resultaten av studien visade att de tränare som deltog var skickliga på att anpassa sin undervisning till varje individuell ryttare och situation. De modifierade sina instruktioner efter varje ryttares ålder, personlighet, utbildningsnivå och inlärningsstil. Om en ryttare hade svårt att förstå en given instruktion, så förklarade de genast på ett annat sätt och/eller med andra ord. Tränarna använde gärna metaforer för att tydliggöra sina instruktioner.
Däremot fick hästens roll i kommunikationen inte lika mycket uppmärksamhet. Tränarna hade exempelvis svårt att beskriva vilken roll hästen har i kommunikationen mellan ryttare och häst. Om tränaren inte kan beskriva hästens roll för ryttaren så riskerar det att bli en blind fläck. Hästen som tänkande och kännande individ verkar inte vare sig synliggjord eller inbyggd i det nuvarande systemet för utbildning av ryttare.
Lära sig tolka hästens kroppsspråk
Min slutsats från studien var att tränare behöver bli bättre på att tydliggöra hästens roll som subjekt och som en aktiv part för ryttarna, och att större hänsyn behöver tas till ryttares förmåga att både känna och uppmärksamma sin egen såväl som hästens kropp under träningspasset.
Läs också:
Träningsmetoderna inom ridsporten skulle kunna förbättras genom att ryttare uppmuntras av sina tränare att använda sin egen praktiska kunskap för att läsa av och i större utsträckning försöka förstå hästens handlingar och reaktioner. Hästar är känsliga djur som har god förmåga att använda sitt eget kroppsspråk, och därför borde mer tonvikt i ridundervisningen ligga på att ryttaren lär sig uppfatta och tolka hästens kroppsspråk och reaktioner, och på vad hästen försöker förmedla till ryttaren.
Tränare inom ridsporten skulle även kunna bli bättre på att explicitgöra för ryttarna vad de ser och varför de ger vissa instruktioner, för att på så sätt bidra till att utveckla ryttarnas egen praktiska kunskap.
Riskerar uteslutning från OS
Varje ekipage är unikt och tränaren behöver därför se både ryttare och häst som subjekt, och bidra till att skapa en trevägskommunikation där alla tre parter, ryttare, tränare och häst, involveras. Större fokus behöver läggas på reflektion-i-handling och reflektion-över-handling, där hästens perspektiv integreras för att fördjupa ryttarnas inlärning och utveckling. För att utveckla en god praktisk kunskap i ridning behöver ryttaren inte bara praktisk träning utan även tid att reflektera, inte bara över sin prestation utan även över hästens handlingar och reaktioner.
Tränare inom ridsporten har en otroligt viktig roll både för ryttares och hästars prestationer och för att säkerställa en god välfärd hos de hästar som används för sport. Därför är det av största vikt att undervisningsstrategier och metoder förbättras genom att tränare bidrar till att förmedla en djupare förståelse för det unika samspelet mellan ryttare och häst, och ger hästen en starkare röst. I annat fall finns en överhängande risk att ridsporten kommer att försvinna som OS gren.
2 kommentarer
I mina lektioner har jag bytt ut teori vid bordet till praktisk inlärning. Med min egna häst har jag visat och eleverna fått prova häst vid hand, exteriörbedömnin och tömkörning. Jag rider själv fälttävlan och har extremt känslig häst, Hon vill själv taxera vilket har gjort att jag hela tiden måste anpassa mig efter henne. Genom att visa hur det kan se ut med missnöjd häst eller nöjd häst har eleverna fått en aha upplevelse.
Som ridlärare har jag tillbringat många timmar på ryggen av olika ridskolehästar. När de lärt känna mig, har det också blivit lugnare på de uppsuttna lektionerna. Jag ser hur hästen beteer sig med olika ryttare. Jag kan efter detta välja vilka ryttare som passar på vilken häst. För att få en säker lektion. Jag kan utmana elever som kommit längre att prova en häst som de tycker är svår. Jag läser hästen åt dem. Nu när jag lämnat ridskolan för andra uppdrag berättar eleverna att en del av de svåraste hästarna återfallit i sin tidigare roll. >Att bli av med sin ryttare!
”Träningsmetoderna inom ridsporten skulle kunna förbättras genom att ryttare uppmuntras av sina tränare att använda sin egen praktiska kunskap för att läsa av och i större utsträckning försöka förstå hästens handlingar och reaktioner.”
Så viktig forskning! Frågan är hur kunniga är tränare och ridlärare att förstå hästens kroppsspråk och signaler, handlingar och reaktioner? Jag vet inte hur tex C-tränarutbildningen är upplagd när det gäller det du skriver om 3-partskommunikation? Skulle vara intressant och veta om tränar- och ridlärarutbildning lyssnar på forskningen och utökar kunskap om hur hästen handlingar och reaktioner påverkas av ryttaren och tränaren, för hästen reagerar utifrån den situation den sätts i, hästen ”hittar inte på” det vi uppfattar som ovilja el dumheter, situationen skapar vi som hanterar hästarna, eller hur? Hästen formas från den dag den först kommer i kontakt med oss människor och den påverkas av sina erfarenheter hela livet. Så absolut behöver utbildningssystemet bli bättre på att se till att ridutbildning/hästhantering är ett 3-parts samarbete med hästen i centrum.
Jag vill också att ridsporten ska få fortsätta vara den fantastiska sport som den är i dess rätta utförande men jag är orolig att det i en snar framtid kommer finnas starka viljor som sätter stopp för att tävla med hästar om inte krafttag tas på högsta nivå och hela vägen ner. Alla vi som på ett eller annat sätt är ”inom häst” oavsett om vi är tävlingsryttare hemmaryttare, kuskar mm har vi alla samma ansvar att se och lyssna på våra hästar.