Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Daniel Eriksson, Bildbyrån
33
Delningar
Lägg i läslista
Förebyggande / Idrottsskador

Knäkontroll minskar kraftigt risken för skador i ungdomsinnebandy

13 jul 2020
Text: Ida Åkerlund, Markus Waldén, Sofi Sonesson & Martin Hägglund Linköpings universitet

Skador är ett stort problem inom ungdomsinnebandy. Hälften av alla spelare drabbas av en skada under en säsong. Träningsprogrammet Knäkontroll minskar skaderisken med 35–45 procent, enligt en ny studie från Linköpings universitet.

I Sverige finns i dag ungefär 52 000 licensierade innebandyspelare i åldrarna 10 till 15 år. Enligt försäkringsstatistik från Folksam är innebandy en skadeutsatt idrott. Akuta skador på fot- och knäled är vanliga.

Knäkontroll är ett skadeförebyggande träningsprogram med fokus på bål- och benstyrka, balans samt hopp- och landningsteknik. Programmet är framtaget för de stora lagidrotterna fotboll, innebandy, handboll och basket.

Regelbunden träning med Knäkontrollprogrammet minskar avsevärt risken för allvarliga knäskador, inklusive korsbandsskador. Det har vår forskargrupp tidigare visat i studier inom flickfotboll (1). För att utvärdera effekten av Knäkontroll även i innebandy genomförde vi en studie på pojk- och flicklag under säsongen 2017/2018.

Skador redan från start

Ett första oroväckande fynd var att drygt 30 procent av alla spelare startade säsongen med någon form av hälsoproblem som påverkade deras innebandyspel (2). Skador stod för två tredjedelar av hälsoproblemen, en tredjedel var sjukdom.

Om studien

  • Genomfördes säsongen 2017–2018 i Östergötlands och Smålands innebandydistrikt.
  • 47 lag deltog. Totat 471 pojk- och flickspelare, 12–17 år. De fördelades slumpmässigt till en träningsgrupp och en kontrollgrupp.
  • Träningsgruppen instruerades att använda Knäkontroll vid samtliga träningar, och en standardiserad löpuppvärmning inför träningar och matcher.
  • Spelare registrerade tränings- och matchtid och skador i en webbaserad enkät. Där ingick även frågor om välmående och belastning.
  • Tränare registrerade lagets användning av Knäkontroll under säsongen och forskargruppen besökte lagen för att observera träningen.
  • Studien genomfördes vid Linköpings universitet i samarbete med Svenska Innebandyförbundet och Innebandyns Kompetenscentrum.
  • Studien finansierades av Vetenskapsrådet och Centrum för idrottsforskning.

Merparten av spelarna, 65 procent, tränade andra idrotter än innebandy, framför allt fotboll. Därför är det sannolikt att de förde med sig både överbelastningsrelaterade besvär och pågående akuta skador från dessa idrotter.

Att spelare är skadade och sjuka redan innan träningssäsongen drar igång är ett bekymmer. De riskerar då att missa den viktiga perioden av uppbyggnad och förberedande träning innan matchsäsongen inleds.

Hälften skadedrabbade under säsongen

Under säsongen drabbades nästan hälften av spelarna, 47 procent, av minst en skada. En genomsnittlig vecka rapporterade 14 procent en ny eller pågående skada.

Totalt rapporterades 349 skador, varav 28 procent var akuta och 72 procent överbelastningsskador. För 40 procent av alla skador tvingades spelaren avstå från minst en träning eller match, och för 19 procent av skadorna sökte spelaren vård för sina besvär (3).

De flesta skador inträffade i nedre extremitet, vanligast i knä. De mest frekventa akuta skadorna var ledstukningar, stöt/slag (ex. lårkaka) och muskelbristningar/sträckningar. Överbelastningsskador var vanligast i knän.

Skador i knä var vanligast bland pojkar.
Skador hos pojkar.
Skador i knä var vanligast bland flickor.
Skador hos flickor.

Knäkontroll minskar skaderisken avsevärt

Vi lottade in lagen i en träningsgrupp med Knäkontroll och en kontrollgrupp utan sådana övningar. Följsamheten till Knäkontroll var överlag god hos lagen i träningsgruppen. Totalt genomfördes programmet vid 84 procent av alla träningar, vilket innebär i genomsnitt 1,5 Knäkontrollpass per vecka under säsongen (3).

De som tränade Knäkontroll hade 35 procent lägre skadefrekvens jämfört med kontrollgruppen sett över säsongen (figur 2). Minskningen var allra störst för akuta skador: 45 procent. Den skadeförebyggande effekten sågs hos både pojkar och flickor, men var tydligast hos pojkar. En möjlig förklaring är att pojkspelarna fick en något högre dos Knäkontrollträningar. Pojklagen som deltog i studien var dessutom fler än flicklagen, vilket ger en högre statistisk styrka i analyserna (3).

Anpassa övningarna vid besvär

Ett noterbart fynd var att flickor i träningsgruppen hade en dubbelt så hög förekomst av överbelastningsbesvär från knäna, jämfört med flickor i kontrollgruppen. Hos flickor kommer dessa besvär ofta från knäskålsleden. Värken sitter framtill över knäet i samband med eller efter belastning (3).

Fakta Knäkontroll

Knäkontroll består av 6 grundövningar med flera varianter. Övningarna är del av uppvärmningen och tar ca 10 minuter att genomföra.

  1. Enbensknäböj
  2. Bäckenlyft
  3. Knäböj på två ben
  4. Plankan
  5. Utfallssteg
  6. Hopp/landning

Källa: Knäkontroll® (SISU Idrottsböcker©, Sverige, 2005)

Det är tänkbart att vissa övningar ur Knäkontroll, där spelaren belastar knäet med stor ledvinkel, exempelvis knäböj och utfallssteg, kan ge ökade symtom hos spelare som redan är drabbade av detta överbelastningstillstånd. Det är viktigt att vi som idrottsmedicinare stöttar tränare med tips på hur övningarna kan utföras på ett sätt som inte medför ökad knäsmärta.

Observationer av alla lag i träningsgruppen visade att 58 procent av övningarna utfördes med rätt teknik (4,5). För att förbättra kvaliteten behöver därför tränare även ett utökat stöd om övningsteknik och hur de kan instruera sina spelare.

Samtidigt vill vi poängtera betydelsen av att fortsätta med Knäkontroll i laget även om sådana överlastningsbesvär skulle uppstå hos vissa spelare, med tanke på programmets skadeförebyggande effekt – inte minst för att minska antalet allvarliga knäskador.

Majoriteten vill fortsätta

Efter säsongen gjordes en uppföljning av träningsgruppen. Merparten av spelarna, 71 procent, ansåg att deras skaderisk hade minskat. De upplevde även att de presterade bättre som innebandyspelare.

De tyckte också att de blivit bättre på att utföra Knäkontroll efter hand, och uppskattade särskilt parövningarna och övningarna där de fick använda boll och klubba. Majoriteten av spelarna, 69 procent, var positiva till att utföra Knäkontroll även under nästföljande säsong, vilket ger ett gott stöd till tränare att fortsätta använda programmet.

Negativa aspekter var att programmet kändes tråkigt och tog för lång tid från innebandyträningen. En fjärdedel av spelarna, 23 procent, rapporterade att de fick ont av övningarna, vilket ytterligare belyser vikten av tydliga instruktioner om övningsteknik.

Inga ögonskador

Ögonskador har varit ett uppmärksammat problem inom innebandy. Det har föranlett att Svenska Innebandyförbundet infört ett obligatorium att använda sportglasögon vid matchspel för spelare under 15 år. I studien angav 85 procent av spelarna att de alltid använde glasögon både vid träning och match. Bland spelare under 15 år rapporterade fyra procent att de aldrig använder glasögon, medan denna siffra var 45 procent hos äldre spelare. Glädjande nog rapporterades ingen ögonskada under säsongen.

De flesta spelare, 93 procent, ansåg att skador inom innebandy kan förebyggas med hjälp av träning och korrekt utrustning. Det ger en bra grund för att införa skadepreventiva åtgärder bland dessa ungdomar (2).

Kompisarna viktigast

Studien visar att ungdomarna väljer att spela innebandy främst av sociala skäl. Att vara en del av ett lag och träffa kompisar och tränare har stor betydelse för en stor andel av spelarna (figur 3). Idrottsliga framgångar hamnar först på en femte plats i betydelse (2).

Detta är viktig information till förbund och tränare om hur man kan arbeta för att behålla ungdomar längre inom idrotten. Betydelsen av att vara en del av laget är också viktigt att ta hänsyn till när skadade spelare genomgår längre rehabiliteringsperioder.

Referenser

  1. Waldén, M. m.fl. BMJ. 2012. 344:e3042.
  2. Perera, N. m.fl. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2019. 27:3722–3732
  3. Åkerlund, I. m.fl. Br J Sports Med. 2020. 0:1–9.
  4. Perera, N. m.fl. J Sci Med Sport. 2019. [Epub ahead of print]
  5. Ljunggren, G. m.fl. Sports Med Open. 2019. 5:35.

Forskare

Ida Åkerlund
Adjunkt
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för fysioterapi
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)
Markus Waldén
Medicine doktor
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för folkhälsovetenskap
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)
Verksamhetsområde ortopedi, Skånes sjukhus nordost.
Martin Hägglund
Professor
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för fysioterapi
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)
Sofi Sonesson
Medicine doktor
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för fysioterapi
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se