Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: INSIDEFOTO, Bildbyrån
15
Delningar
Lägg i läslista
Kort återhämtning / Idrottsskador

Mästerskap ökar skaderisken

15 Jun 2016
Text: Martin Hägglund, Linköpings universitet

Skaderapporterna har duggat tätt inför fotbolls-EM. Fler skador är att vänta under turneringen. Det täta spelschemat och matchernas stora betydelse ökar risken.

Sedan år 2001 har cirka 30 olika fotbollslag från tio professionella ligor i Europa deltagit i den så kallade UEFA Elite Club Injury Study.1 Det medicinska teamet i varje lag, oftast läkare och fysioterapeuter, rapporterar på månadsbasis in tränings- och matchtid för samtliga spelare i A-truppen samt information om de skador som har inträffat.

För studien registreras de skador som skett i samband med träning eller match och som innebär att spelaren avbryter eller tvingas avstå från kommande träning eller match, så kallade frånvaroskador. Till dags dato har över 15 000 skador registrerats under 1,8 miljoner tränings- och matchtimmar. Det är troligen världens största skadedatabas inom elitfotboll.

Högre skaderisk i mästerskap

Sedan år 2004 har vi även genomfört skaderegistrering i samband med EM-slutspel.2-3 Ett slående resultat är att skaderisken är högre under ett landslagsmästerskap jämfört med klubbfotboll på elitnivå: 35-40 skador per 1 000 matchtimmar respektive 25-30 skador per 1 000 timmar. Vi ser även en ökad andel svåra skador under mästerskap för landslag, motsvarande cirka 25 procent av skadorna. I klubbfotboll är den siffran 15 procent.

Vi kunde även se att risken för skador med mer än en veckas frånvaro ökade med matchernas betydelse.

Tänkbara förklaringar till den höga skadebelastningen i stora mästerskap är att matcherna spelas med hög spelintensitet och att lagen spelar många viktiga matcher under kort tid med liten tid för återhämtning. Vissa spelare kommer också in i turneringen med mindre skador eller är uttröttade efter en tung matchperiod i avslutning av klubbsäsong. Utöver de direkt negativa konsekvenserna under själva mästerskapet medför allvarliga skador även att spelare riskerar att missa den viktiga uppbyggnadsperioden inför kommande spelsäsong med klubblaget.

Fler skador med tätt spelschema

Vi studerade därför hur spelschemat påverkar ett lags matchprestation samt skaderisk, vilket är särskilt aktuellt i ett EM- eller VM-slutspel. När det gäller prestation fann vi inget samband mellan hur tätt ett lag spelade sina matcher och hur laget presterade i dessa matcher (andel vinster). Mönstret upprepade sig när vi studerade återhämtningstid inför enskilda matcher såväl som över perioder då lagen spelade flera matcher under kort tid.

Ett slående fynd var däremot att lagen drabbades av fler skador, och då framför allt muskelskador, när de spelade många matcher under en kort period och då lagens återhämtning inför enskilda matcher var otillräcklig. Det tycks alltså som om lagen kan hantera perioder av tätt matchande utifrån ett prestationsperspektiv, eventuellt genom att rotera spelare mellan matcher, men att tätt matchande leder till en ökad skaderisk.4

Fler skador i viktiga matcher

Vi har även studerat hur skaderisken varierar utifrån följande matchsituationer: resultat (vinst, oavgjort eller förlust), spelplats (hemma- eller bortaplan) samt i vilken tävling matcherna ingick (seriespel, nationella cuper, Champions League eller Europa League).

Ett samband sågs mellan skador och matchresultat, då fler skador inträffade under de matcher som lagen förlorade eller spelade oavgjort jämfört med då lagen vann. När det gäller spelplats och matchtyp var skaderisken något ökad vid spel på hemmaplan och skador var vanligare i inhemska cupmatcher jämfört med seriespel.

Vi kunde även se att risken för skador med mer än en veckas frånvaro ökade med matchernas betydelse, och skador var vanligare i Champions League-matcher jämfört med seriematcher.5

Bredare syn på skadeprevention

Avslutningsvis kan vi konstatera att den totala skadebelastningen under det senaste decenniet i europeisk toppfotboll är oförändrad, detta trots ökad kunskap om skadeförebyggande åtgärder.

En förklaring kan vara att de skadeförebyggande program som de medicinska teamen föreslår inte accepteras av tränare och därmed inte används. Dagens elittränare är inriktade på fotbollspecificitet och många av de befintliga skadepreventiva programmen är inte fotbollsspecifika, vare sig det gäller intensitet i utförande eller vävnadsbelastning.

Det är möjligt att förebyggande program som i olika studier visat sig effektiva på ungdoms- och amatörnivå inte räcker till på elitnivå. Kanske är det också så att interventioner enbart riktade mot spelarfaktorer är otillräckligt på elitnivå. Andra faktorer, såsom belastning på träningar och matcher, balans mellan matcher och återhämtning, mentala faktorer och tränarnas ledarstil kan vara viktigare och behöver studeras ytterligare.

Det ska poängteras att det senaste decenniets ökade intensitet och spelbelastning i europeisk toppfotboll kan bidra till en ökad skadebelastning. I viss mån kan det därför vara så att ett förbättrat skadepreventivt arbete har hållit skadefrekvensen i schack. Vi bör hur som helst försöka bredda vårt synsätt avseende skadeprevention på elitnivå.6

Forskare

Anna Nordström
Docent i Idrottsmedicin
Umeå universitet
Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin.
Jan Ekstrand
Professor i idrottsmedicin
Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Jón Karlsson
Professor i ortopedi
Göteborgs universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Avdelningen för ortopedi
Karolina Kristenson
Medicine doktor
Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa
Markus Waldén
Medicine doktor
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för folkhälsovetenskap
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)
Verksamhetsområde ortopedi, Skånes sjukhus nordost.
Martin Hägglund
Professor
Linköpings universitet, Institutionen för hälsa, medicin och vård. Enheten för fysioterapi
Sport Without Injury ProgrammE (SWIPE)

Läs mer om:

Elitidrott
Fotboll
Idrottsskador
Martin Hägglund

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se