Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: CARL RECINE, Bildbyrån
152
Delningar
Lägg i läslista
Unik skadestatistik / Idrottsskador

Därför skadar sig fotbollsstjärnorna

7 jun 2016
Text: Christian Carlsson, redaktör Idrott & Kunskap

Superstjärnan Cristiano Ronaldo har gjort det, liksom många andra. När Europas främsta fotbollsspelare nu samlas för att göra upp om EM-titeln är det vanligt att de gått igenom skadeperioder under säsongen. En svensk forskargrupp har registrerat alla skador i Champions Leagues toppklubbar under flera år. Nu presenterar de nya siffror och förklaringar till vad skadorna beror på.

Det är väl dokumenterat att en tidigare skada är en av de största riskfaktorerna för att en ny ska inträffa. Men vad kan man då göra i en fotbollsklubb för att förhindra att återfallsskador blir ett problem?

Tja, ett tips är att skaffa en stor idrottsmedicinsk stab – en lyx som dock främst är förunnad den europeiska fotbollsaristokratin. Mycket riktigt visar också ny statistik från en svensk forskargrupp vid Linköpings universitet, Football Research Group, att antalet återfallsskador är lägre i Europas toppklubbar jämfört med i herr- och damallsvenskan i Sverige.

Medicinsk personal ger färre skador

På amatörnivå – division 4 Östergötland – är siffran för återfallsskador ännu högre. Att det ser ut så är fullt logiskt, menar doktor Markus Waldén som tillsammans med Martin Hägglund och Jan Ekstrand är en av forskarna bakom studierna. Ju större medicinskt team en klubb har, desto lägre bör också risken för återfallsskador vara.

– En vanlig förklaring till en återfallsskada är en för tidig återgång till spel. Är man tillbaka tio dagar efter exempelvis en fotledsskada så är den inte medicinskt läkt. Det gäller att följa steg för steg-principen. Men, i synnerhet på amatörnivå, är det vanligt att man tjuvstartar lite och då ökar risken. I de stora proffsklubbarna har man stora trupper med relativt likvärdiga spelare och behöver då oftast inte chansa med spelare på samma sätt, säger Markus Waldén.

Fakta

Sedan år 2001 har Football Research Group i Linköping genomfört skadestudier i samarbete med Europeiska fotbollförbundet (Uefa) och nationella förbund och organisationer, till exempel Svenska Fotbollförbundet och engelska Premier League.

Den kanske mest fruktade skadan bland fotbollsspelare är onekligen korsbandsskadan. Och en återfallsskada kan mycket väl betyda slutet på karriären. I juninumret av ansedda British Journal of Sports Medicine publicerade Linköpingsforskarna nyligen en studie som behandlar korsbandsskador. Hela 78 klubbar ingick i studien, där man registrerat samtliga skador som inträffat mellan 2001-2015.

Ökad risk för ny korsbandsskada

Totalt inträffade 157 korsbandsskador under perioden, visar statistiken. Forskarna noterade en svag årlig riskökning och risken att drabbas visade sig vara 20 gånger högre i samband med matchspel jämfört med träning. Tiden till återgång i träning (medianvärde) var 6,6 månader. Matchspel krävde 7,4 månader.

– Risken att drabbas av en ny korsbandsskada är högre än vad vi har trott tidigare. Minst tio procent råkar ut för en ny korsbandsskada inom fem år. När det gäller unga spelare är risken ännu högre, ända upp till 20-30 procent. Allra störst är återfallsrisken för unga tjejer. Det kan tyckas paradoxalt att återfallsrisken ökat trots att såväl operationstekniker som rehabilitering gått framåt mycket. Men det innebär ju samtidigt att fler återgår till idrott på en hög nivå och där vet vi att risken alltid är högre – i synnerhet om man redan har råkat ut för en skada, säger Markus Waldén.

Ju större medicinskt team en klubb har, desto lägre bör också risken för återfallsskador vara.

Många så kallade rerupturer sker tidigt. Fyra procent av de korsbandsopererade spelarna drabbades redan i slutet av rehabiliteringsfasen eller strax innan den första matchen, visar den aktuella studien. Ytterligare tre procent skedde inom tre månader efter den första matchen.

– Det tar lång tid för senan att omvandlas till ett ligament. Jag lyssnade nyligen till resultaten från en norsk studie. Där kunde man slå fast att för varje månad man väntar med matchspel efter sex månaders rehabilitering, så minskar risken för en ny korsbandsskada med 50 procent. Efter nio månader planar det ut.

Bristning i baksida lår vanligaste skadan

En annan skada som ofta uppmärksammas på idrottsmedicinska konferenser är hamstringsskadan. Bilden av en fotbollsspelare som grinar illa och tar sig för baksidan av låret är väl bekant i tv-rutan. Faktum är att bristningar i de bakre lårmusklerna (hamstrings) i dag är den enskilt vanligaste skadan inom fotbollen. Färska siffror från en annan av forskargruppens studier visar att den genomsnittliga frånvarotiden per 1 000 timmar är nästan tre veckor (19,7 dagar). En siffra som varit relativt konstant de senaste åren.

Skadade EM-spelare

Missar EM:

Belgien
Vincent Kompany, Manchester City – hamstrings (se toppbild)

Irland
Harry Arter, Bournemouth – ljumske

Italien
Marco Veratti, Paris SG – ljumske
Claudio Marchisio, Juventus – knä

Frankrike
Jeremy Mathieu, FC Barcelona – vad
Raphael Varanne, Real Madrid – ljumske

Spanien
Dani Carvajal, Real Madrid – ljumske

England
Alex Oxlade Chamberlain, Arsenal – knä
Danny Wellbeck, Arsenal – knä

Tyskland
Marco Reus, Borussia Dortmund – ljumske

 

Osäker till spel:

Irland
Robbie Keane, Los Angeles Galaxy – vad

Sverige
Albin Ekdahl, Hamburg – rygg

 

 

I studien – där 36 europeiska toppklubbar från tolv länder ingick – inträffade totalt 1 614 hamstringsskador mellan åren 2001-2014. Den statistiska trenden pekar på en årlig ökning med 2,3 procent. Risken att drabbas är nio gånger högre under match jämfört med på träning. Även det en statistik som varit relativt konstant över tid. Men studien visar samtidigt på en ny trend – antalet hamstringsskador som inträffar under träningar har ökat.

– Ja, de träningsrelaterade hamstringsskadorna har ökat med fyra procent per år sedan 2001. Något som sannolikt kan förklaras av en ambition av att höja intensiteten på träningarna. Tyvärr har inte de medicinska teamen så mycket att säga till om när det kommer till träningsupplägg. Där tror vi att det skulle vara bra om samarbetet med tränarstaben blev tätare, säger Markus Waldén.

Risken större i slutet av halvlekarna

Exakt vad som orsakar muskelbristningarna kan forskarna inte svara på. Men man vet att de flesta inträffar i slutet av halvlekarna. Ett faktum som borde peka mot att muskulär trötthet är en faktor.

I den bästa av världar skulle spelarnas subjektiva trötthetsupplevelse innan skadan också registreras. Problemet är att det kräver en stor logistisk apparat att få in de uppgifterna, förklarar Markus Waldén.

Tyvärr har inte de medicinska teamen så mycket att säga till om när det kommer till träningsupplägg.

Risken för att en spelare som drabbats av en hamstringsskada råkar ut för en ny är enligt statistiken cirka 15-20 procent. En siffra som varit konstant över tid.

– Som idrottsmedicinare skulle man ju gärna se en positiv utveckling även här, precis som när det gäller fotledsstukningar. Det vill säga att det visar sig att vi har blivit bättre på att ta hand om hamstringsskadorna. Men det är en lurig typ av skada. Allt går i regel bra första matchen efter återgång till spel. Återfallsskadorna inträffar oftast senare, först i tredje eller fjärde matchen.

Övningar förebygger

Målsättningen är förstås att ingen spelare i laget ska råka ut för en hamstringsskada. Den förebyggande övning som anses ha bäst vetenskaplig dokumentation i sammanhanget är ”Nordic Hamstring”, även kallad ”Finnen”.

– Det finns en kritik mot att man i Nordic Hamstring inte jobbar i det rörelseomfång som fotbollsspelare gör. Men rätt utförd har den en dokumenterad skadeförebyggande effekt, visar en holländsk och en dansk studie. Tyvärr är det i dag en minoritet av lagen som jobbar på rätt sätt med den övningen, säger Markus Waldén.

Obs!

Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.

7 jun 2016
Text: Christian Carlsson, redaktör Idrott & Kunskap

Läs mer om:

Elitidrott
Fotboll
Idrottsskador
Korsbandsskada
marcus waldén

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)