Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Ludvig Thunman, Bildbyrån

54
Delningar
Lägg i läslista
Fotbollsskador / Idrottsskador

Hjärnskakningar i fotboll drabbar kvinnor hårdare

5 mar 2020
Text: Niklas Marklund, Lunds universitet

Drygt en tredjedel av svenska elitfotbollsspelare har någon gång fått en hjärnskakning. Kvinnor drabbas lika ofta som män. Men damspelare får oftare svårare symptom och behöver mer tid för att återhämta sig.

Fotboll är den populäraste sporten i världen. Globalt finns mer än 250 miljoner aktiva spelare och antalet ökar – inte minst bland kvinnor (1).

I likhet med andra idrotter blir tempot allt snabbare och utövarna starkare, vilket medför ökade risker för skador. Inte minst kan det snabba spelet leda till våld mot huvudet vid kollisioner eller fall mot marken. I vissa fall utsätts huvudet för en så kraftig rotation att en hjärnskakning uppstår. Hjärnskakningar står för upp till 27 procent av alla skador i professionell fotboll (2).

Vanligare med kroniska besvär

Hjärnan är kroppens mest känsliga organ, och skadas därför lätt. Den har dessutom en nedsatt förmåga till läkning. Under en initial fas är hjärnan mycket känslig för nya smällar. Det är den viktigaste anledningen till att en spelare omedelbart måste tas bort från spelet när man misstänker en hjärnskakning (3). Tyvärr missas detta basala omhändertagande fortfarande (4,5).

Det var vanligare att manliga spelare fortsatte spela efter hjärnskakning. Kvinnor avbröt i högre grad matchen eller träningen.

Under senare år har konsekvenserna av hjärnskakningar uppmärksammats allt mer, inte minst den ökade demensrisken hos de idrottare som drabbats av ett flertal hjärnskakningar under sin karriär. Även om fler än 85 procent av idrottarna återhämtar sig och kan återgå till tävlingsspel inom cirka två veckor ser man allt oftare kroniska besvär (6).

I en studie följde vi nästan 1 000 elitfotbollsspelare på dam- och herrsidan under säsongen 2017 – totalt 25 146 spelartimmar. Det resulterade i 1,2 hjärnskakningar per 1 000 spelartimmar. Vi såg ingen skillnad mellan könen. Cirka en tredjedel av alla spelare uppgav att de tidigare haft en hjärnskakning. Det visade sig vara en viktig riskfaktor för att drabbas av ännu en (7).

Vi fann också viktiga könsskillnader. Det var vanligare att manliga spelare fortsatte spela efter hjärnskakning. Kvinnor avbröt i högre grad matchen eller träningen.

Kvinnor drabbas hårdare

Ett speciellt problem är att kvinnor drabbas hårdare än män av hjärnskakningar. Många studier inom fotboll, och andra sporter där reglerna för kvinnor och män är lika, visar att kvinnor drabbas oftare, har mer tidiga symptom och en längre återhämtningstid än män. Att vara kvinna med hjärnskakning är också en tydlig riskfaktor för att utveckla post-komotionellt syndrom (PCS, se faktaruta) (8).

Orsakerna till kvinnors ökade risk är inte fastställda. En hypotes är att kvinnors relativt sett svagare nackmuskulatur gör att accelerationen och rotationen av huvudet blir kraftigare. Dessutom kan kvinnors generellt sett tätare förbindelser mellan hjärnhalvorna orsaka en ökad känslighet för den påverkan på hjärnans vita substans, som tros vara en viktig bidragande orsak till symptomen vid hjärnskakning (9).

Vår forskargrupp har nyligen visat att kvinnor med kvarstående symptom efter hjärnskakning har nedsatt blodflöde i hjärnan, jämfört med friska, kvinnliga kontroller. Det kunde vi inte se på män med likartade symptom.

Däremot är det oklart om kvinnliga idrottare utvecklar chronic traumatic encephalopathy (CTE) i samma grad som män. CTE är det ovanligaste men allvarligaste tillståndet efter en hjärnskakning (se faktaruta). Hittills har alla upptäckta fall av CTE varit män. Huruvida könsskillnaderna beror på att skademekanismerna är olika mellan män och kvinnor, eller om kvinnor inte än haft lika långa karriärer och därmed ådragit sig färre hjärnskakningar än män, är i dagsläget oklart.

Dags att ompröva nickningar?

Förutom risken för kollision och fall är fotboll dessutom en av de få sporter där utövaren frivilligt utsätter sig för trauma mot huvudet genom att nicka bollen. Även om de flesta nickningar sker när bollen har en hastighet mindre än 65 km/h, kan ett hårt skott nå mer än 150 km/h och utsätta huvudet för en kraft som minst motsvarar en vältränad boxares slag.

En studie av kontrollerade nickningar, upp till 20 stycken vid en specifik testsituation, såg ingen ökning av hjärnskademarkörer i blod eller hjärnkammarvätska (10).

Man ska komma ihåg att professionella spelare, framför allt försvarare, nickar en fotboll upp till 2 000 gånger per säsong.

Det gjorde däremot en annan studie, som analyserade en hjärnskademarkör för skador i hjärnans vita substans efter 40 nickningar på 20 minuter. Forskarna såg en ökning efter en timme, som sedan kvarstod en vecka efter testet (11). Man ska komma ihåg att professionella spelare, framför allt försvarare, nickar en fotboll upp till 2 000 gånger eller mer per säsong.

Effekterna på hjärnan av multipla nickningar är omdebatterad. Ett ökat antal rapporter påvisar diskreta förändringar i hjärnans vita substans hos spelare med högt antal nickningar per säsong. Det kan påverka inlärningsförmågan, visar neuropsykologiska tester.

Dessutom visar resultat från en nyligen gjord studie på tidigare professionella fotbollsspelare en minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men en ökad risk för demenssjukdomar – kanske orsakat av en hög förekomst av trauma mot huvudet, inklusive nickningar, under den aktiva karriären (12).

I en del länder har man infört en åldersgräns för att träna nickningar – i USA från tio års ålder. I Sverige finns inte sådana tydliga riktlinjer eller begränsningar, vilket kan vara värt att ompröva. Däremot rekommenderar Svenska fotbollförbundet i sitt utbildningsprogram att barn under 13 år inte ska träna på nickar.

Fakta hjärnskakningar

RHI

Upprepade lättare smällar mot huvudet benämns sub-concussive repetitive head impact (RHI). Energin är otillräcklig för att orsaka en hjärnskakning, men kan påverka hjärnans funktion (13). Forskare spekulerar kring om RHI kan påverka blod-hjärnbarriären negativt, och bidra till skadeprocesser som leder till demenssjukdomar.

Hjärnskakning

En kraftigare smäll än vid RHI kan ge en hjärnskakning. Det inträffar vanligen vid kraftigt rotationsvåld mot huvudet. Majoriteten hjärnskakningar sker vid kollision med annan spelare eller när man slår i marken (2). Det leder oftast till en kortlivad störning av hjärnans funktion, som sedan går tillbaka spontant. Det kan uppstå skador i hjärnvävnaden, men de kliniska symptomen tros i första hand bero på en funktionell störning. Akut kan en hjärnskakning ge en kortvarig medvetslöshet, men en del av symptomen kan också utvecklas under de första timmarna efter skadan (3).

PCS

Några procent av hjärnskakningarna leder till kvarstående långdragna symptom. Huvudvärk, trötthet, balansstörning och framför allt minnesproblem är vanliga. Det kallas post-komotionellt syndrom (PCS). Det är ett svårdefinierat tillstånd, men används vanligen när minst tre olika symptom kvarstått i mer än tre månader (8). Orsakerna till PCS är inte fastställda. Idrottare har särskilt hög risk för upprepade hjärnskakningar, inte minst inom kampsporter, ishockey, rugby och fotboll. De som drabbats av tre eller fler hjärnskakningar har en ökad risk för depression, förtunnad hjärnbark och tidigare debut av Alzheimers sjukdom (14).

CTE

Ett okänt antal idrottare har drabbats av personlighetsförändring, tilltagande minnesproblem, depression, självmordstankar, aggressivitet och som slutstadium demens. Det har mest uppmärksammats inom amerikansk fotboll, men även inom fotboll och ishockey. I idrottarnas hjärnor har man hittat oregelbunden inlagring av tau, ett kroppseget protein. Samma fenomen uppstår vid Alzheimers sjukdom. Tillstånden benämns chronic traumatic encephalopathy (CTE) (15). Vilka som drabbas är oklart, men en karriär med upprepade hjärnskakningar förefaller öka risken. Korrelationen mellan nivå av amerikansk fotboll och CTE är mycket hög. Risken för fotbollsspelare är okänd, men fall kan förekomma (16).

Referenser

  1. FIFA Magazine, 2007:11–15.
  2. McCrory, P. m.fl.. British journal of sports medicine 2017;51(11):838–47.
  3. Putukian, M. m.fl. Br J Sports Med. doi:10.1136/bjsports-2018-100232.
  4. www.theguardian.com. Germany’s Christoph Kramer asked referee: Is this the final?. 2014.
  5. www.thesun.co.uk. Morocco vs Iran. 2018.
  6. Iverson, GL. m.fl. Br J Sports Med. 201:51(12):941–948.
  7. Vedung, F. m.fl. Scand J Med Sci Sports 2020 DOI: 10.1111/sms.13644.
  8. Makdissi, M. m.fl. Br J Sports Med. 2017:51(12):958–968.
  9. Wilde, EA. m.fl. J. Neurotrauma 2019:36, 316–3171.
  10. Zetterberg, H. m.fl. Br J Sports Med. 2007:41(9):574–7.
  11. Wallace, C. m.fl. BMJ Open Sport Exerc Med. 2018 27;4(1):e000433.
  12. Mackay, DF. m.fl. N Engl J Med. 2019 7;381(19):1801–1808.
  13. Moore, RD. m.fl. Int J Psychophysiol. 2017 112:22–30.
  14. Manley, G m.fl. Br J Sports Med. 2017 51(12):969–977.
  15. McKee, AC. m.fl. Acta Neuropathol. 2016:131(1):75–86.
  16. Stern, RA. m.fl. N Engl J Med. 2019:380(18):1716–1725.
Expandera

Forskare

Niklas Marklund

Professor
Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se