Han är i 40 års-åldern, man, gift och högskoleutbildad. Han kommer från en mindre ort och har själv varit framgångsrik idrottare. Så ser en typisk svensk landslagstränare ut, visar stor enkätstudie.
Vem blir elittränare för landslag i Sverige? Det har forskare vid Linnéuniversitetet tagit reda på via enkäter till 110 tränare för junior- och seniorlandslag.
Småstäder föder elit
Tränarna har en tydlig profil, visar det sig. De är före detta elitidrottare och födda i Sverige. 7 av 10 är män. Drygt 60 procent är uppvuxna på orter med mindre än 60 000 invånare. Endast 18 procent kommer från större städer med fler än 150 000 invånare.
Påfallande många kommer från små eller mycket små orter. Nästan 4 av 10 tränare startade sina idrottsliv på platser under 20 000 invånare.
– Vi vet från internationell och svensk forskning att elitidrottare ofta kommer från mindre orter. Man kan säga att dessa tränare är elitidrottare som gått över till en ny fortsatt idrottskarriär, säger PG Fahlström, docent i idrottsvetenskap och en av forskarna bakom studien.
Läs också:
Med fötterna i idrottsmyllan
Tidigare forskning från PG Fahlström och hans kollegor har pekat på vikten av rätt föräldrar för att bli elitidrottare. De som lyckas kommer i de allra flesta fall från familjer med stark idrottstradition.
Om studien
- Enkäten skickades till 110 tränare för svenska junior- och seniorlandslag i 41 specialidrottsförbund. 77 män och 33 kvinnor.
- Ambitionen var att nå samtliga idrotter med landslagsverksamhet för bägge kön.
- Både lagidrotter och individuella idrotter ingick i undersökningen.
- Svarsfrekvensen var 85 procent.
Kanske gäller något liknande för landets elittränare? För de är knappast några avhoppare i yngre tonåren som senare tar revansch som ledare – hela 85 procent av har själva tävlat på nationell eller internationell nivå.
I öppna svarsalternativ motiverar tränarna sitt yrkesval: De vill bidra till utvecklingen av sin idrott. De tycker att de fått ut så mycket av sin idrottskarriär och vill ge något tillbaka.
– Som före detta elitidrottare har de också förvärvat ett socialt kapital som ger dem fördelar. De vet hur saker och ting fungerar. De möts även av tilltro eftersom de varit i idrotten och ”gjort det på riktigt”, säger PG Fahlström.
Många har dessutom en idrottsutbildning på akademisk nivå. Kombinationen elitidrottare med sådan utbildning gör dem väl rustade för jobbet, påpekar PG Fahlström.
Välutbildade
Elittränarna är generellt sett en välutbildad skara. Fler än hälften har en akademisk examen och 75 procent har pluggat på högskolenivå, visar studien.
Även den höga utbildningsnivån kan förklaras av den tidigare idrottskarriären. Akademiska studier med studiemedel är nämligen ett vanligt sätt att finansiera en idrottssatsning.
– Det gäller inte minst kvinnor, vilka har det svårare att leva på bara sin idrott.
Semiprofessionell elit
Tränarrollen professionaliseras i fler och fler idrotter. Majoriteten av landslagstränarna kan i dag jobba heltid. Men fortfarande är nästan hälften deltidsanställda, enligt enkäten.
– Det visar hur heterogen svensk idrott är. Vissa idrotter drivs professionellt med flera heltidsanställda kring landslagen. Andra fungerar mer som en traditionell folkrörelse. Man brukar säga att elitidrotten är semiprofessionell. Förutsättningarna är så olika. I stället för en elitidrott borde man tala om svenska elitidrotter i plural, säger PG Fahlström.
Kvinnorna slår i glastaket
Majoriteten av landslagstränarna är som sagt män. Men det är kvinnorna som sticker ut en del i statistiken. En mycket större andel kvinnor än män har själva tävlat på den yppersta nivån. De är ännu mer välutbildade, även om männen oftare har en idrottsutbildning på högskolenivå. Man kan också konstatera att kvinnorna mycket oftare deltidsarbetar som tränare.
– Det är nog ingen djärv gissning att kvinnorna måste vara mer meriterade och kvalificerade för komma i fråga som elittränare på högsta nivå. Det finns ett glastak som gör det svårt för dem att nå de mest prestigefulla uppdragen.
I intervjuer med ett urval av tränarna ska forskarna nu fördjupa sig i: De skilda förutsättningar som råder inom olika idrotter. Kvinnor och mäns väg genom tränarkarriären. De hinder och möjligheter, motgångar och framgångar tränare möter. Hur behovet av stöd ser ut. Hur livet som elittränare fungerar ihop med ett familjeliv, och så vidare.
Intervjustudien ska genomföras under 2025.
