Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

481
Delningar
Lägg i läslista
Talangutveckling / Träning & Tävling

Nyckeln till framgångsrik talangutveckling

2 apr 2019
Text: PG Fahlström, Mats Glemne och Susanne Linnér, Linnéuniversitetet

Flera kvaliteter kännetecknar en god idrottslig utvecklingsmiljö. Men en sak är allra viktigast – och en förutsättning för att många andra framgångsfaktorer ska realiseras. Det visar en studie vid Linnéuniversitetet.

I studien Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer, intervjuades företrädare på central nivå i tolv olika specialidrottsförbund, samt ledare från idrottsmiljöer som över tid varit framgångsrika i att utveckla framtida elitidrottsutövare. Sammantaget intervjuades 35 personer.

Definition av begreppet talang

I studien används en arbetsdefinition av begreppet talang, som innebär en medfödd potential, som kan ge individen möjlighet till exceptionellt hög prestationsnivå, inom ett område som kräver speciella färdigheter och långsiktig, omfattande träning, i en samverkan med en god träningsmiljö (5).

I övrigt används inte begreppet talang i studien, utan fokus läggs på utveckling av de individer som ingår i idrottsmiljöerna, oavsett om de kan anses vara talangfulla eller inte.

I studien har framgångsrika talangutvecklingsmiljöer definierats som …lag eller klubbar (miljöer) som klarar av att kontinuerligt producera elitidrottare på grundval av deras junioridrottare, och ger dem resurser för att klara framtida övergångar (4).

Expandera

Syftet med undersökningen var att studera framgångsrika svenska talangmiljöer och försöka identifiera likheter och skillnader i dem.

Studien bygger vidare på tidigare forskning (1, 2, 3) som bland annat framhållit tränarnas och träningsgruppens centrala roll för att skapa goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. Andra studier av utvecklingsmiljöer inom idrotten (6,7,8) har identifierat ett antal faktorer som på olika sätt bidrar till individers utveckling. Dessa faktorer har då ofta fått en tämligen likvärdig betydelse.

Kompetenta ledare allra viktigast

I följande avsnitt redovisas vad de intervjuade i vår studie pekat på som utmärkande kännetecken för en god idrottslig utvecklingsmiljö. Svaren har grupperats under tre övergripande teman/framgångsfaktorer:

Studiens utformning och genomförande

För att besvara studiens syfte genomfördes två delstudier. I den första intervjuades företrädare på central nivå i tolv olika specialidrottsförbund som utifrån tidigare studier valdes ut tillsammans med Riksidrottsförbundet.

Dessa idrotter var: Badminton, Basket, Fotboll, Friidrott, Handboll, Innebandy, Ishockey, Konståkning, Orientering, Simning, Sportskytte och Tennis.

Utifrån resultaten i den inledande studien gjordes en fördjupad studie inom sex utvalda idrotter: Basket, Fotboll, Friidrott, Ishockey, Simning och Tennis. I den studien, som genomfördes på regional och lokal nivå, intervjuades både ledare från utvalda miljöer och företrädare från idrotterna som kunde beskriva och jämföra miljöer som över tid varit framgångsrika i fråga om utveckling av framtida elitidrottsutövare.

Studien tar sin utgångspunkt i en ekologisk modell (6) vilket innebär att den förklarar den idrottsliga utvecklingen som en följd av samspelet mellan den idrottande individen och miljön.

I modellen finns tre olika nivåer som påverkar idrottsutövaren: 1. Socio-ekonomiska, kulturella och idrottsliga förhållanden, 2. Utvecklingsmiljöns närmaste omgivning och 3. Utvecklingsmiljön.

I vår undersökning fokuseras de två innersta nivåerna, de som är påverkbara oavsett olika samhälleliga förhållanden. Därför används i studien en modifierad ekologisk modell, Utvecklingsmiljöns påverkbara faktorer.

Den utvecklade arbetsmodellen – Utvecklingsmiljöns påverkbara faktorer – ska visa att de olika nivåerna påverkar idrottsutövarna och deras utveckling, men att ledningen och tränarna har en avgörande påverkan på de olika övriga faktorerna.

Expandera

1. Organisation, kultur och materiella resurser
2. Sociala faktorer
3. Tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens.

Intervjuerna visar att dessa tre områden dock inte bör ses som likvärdiga i betydelse, utan område tre – ”Tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens” – förefaller vara viktigast och helt avgörande för kvaliteten i en utvecklingsmiljö och för att de andra framgångsfaktorerna ska bli en realitet.

Studien understryker behovet av kompetenta ledare på olika nivåer i idrottsmiljöerna.

Studien understryker således behovet av kompetenta ledare på olika nivåer i idrottsmiljöerna. Det gäller såväl idrottslig och pedagogisk kompetens hos tränarna som mera administrativ (management-) kompentens hos de som leder miljöerna så att de kan svara för den långsiktiga planeringen och utvecklingen av verksamheten. Det är också viktigt att dessa grupper av ledare ingår i en planerad och kontinuerlig kompetensutveckling.

Organisation, kultur och materiella resurser

Organisation och kultur
De intervjuade betonade betydelsen av en stark organisationskultur som kännetecknande för goda utvecklingsmiljöer. Här uttalades betydelsen av ett långsiktigt förhållningsätt, vad gäller såväl verksamhetens strategi, mål och utveckling som synen på den enskilda utövarens utveckling.

Vidare framhölls att de framgångsrika miljöerna präglas av en tydlig progression – en röd tråd. Viktigt är också alla som är involverade i miljön jobbar enhetligt, åt samma håll och inte “kör egna race”. Verksamheten kan sägas stå för en positiv tröghet som innebär att man håller fast i sin strategi och det man tror på även om resultaten kan variera över tid. De framgångsrika miljöerna kännetecknas av en tilltro till den egna verksamheten – ”man vet att här kan man nå framgång”.

De framgångsrika miljöerna präglas av en tydlig progression – en röd tråd

De intervjuade framhöll även betydelsen av starka, signifikanta, personer som viktiga kulturbärare som påverkat miljön. Det kan vara tränare, klubbledare eller andra personer som verkat i föreningen under längre tid.

Materiella resurser
För att bedriva en god utvecklande idrottsverksamhet är ändamålsenliga lokaler och utrustning av betydelse. Det handlar om faciliteter för såväl den ordinarie verksamheten som för kompletterande/alternativ träning.

Men av intervjuerna framgick att det viktigaste, trots allt, inte är att faciliteterna är toppmoderna utan framför allt handlar det om tillgängligheten, access till faciliteterna, att man har möjlighet att träna när man önskar. Tillgängligheten beror också på kommunikationer, att det är lätt att kunna komma till träningsanläggningen, för att möjliggöra optimal träning.

Det viktigaste är inte att faciliteterna är toppmoderna utan framför allt handlar det om tillgängligheten

Men minst lika viktigt som access till ändamålsenliga lokaler är att tränarna har en kompetens som gör att de använder faciliteterna på så bra sätt som möjligt. De ska kunna planera en god träning som leder till långsiktig utveckling och undvika exempelvis överbelastning, vilket kan utgöra en risk om man har god tillgång till träningsfaciliteter.

Detta kan även beröra rent pedagogiska delar som att använda träningsytan på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Kort sagt: det handlar inte om att träna så mycket som möjligt, utan så bra som möjligt.

Sociala faktorer

Helhetssyn
I begreppet ”helhetssyn” inbegrips ett antal olika aspekter. Det är väsentligt att de aktiva inte blir sedda i första hand som blivande elitidrottare/en produkt som ska leverera resultat. Informanterna framhöll att man måste förstå att det handlar om unga tjejer och killar som befinner sig i en idrottskarriär, samtidigt som de är i en period av sina liv där de funderar över framtiden, studieval, idrottssatsning, etc.

Det är väsentligt att de aktiva inte blir sedda i första hand som blivande elitidrottare/en produkt som ska leverera resultat

En annan faktor som framhölls som viktig är att den samlade verksamheten är utformad utifrån ett helhetsperspektiv. Med det menas att man i olika sammanhang inte enbart ser till det idrottsliga, utan även tar hänsyn till andra faktorer som berör utövarna och skapar möjlighet för dem att fokusera på sin idrottsliga utveckling. Det viktigt att få ”helheten” (t.ex. skola, familj och vänner) att fungera. Betydelsen av att kombinationen idrott och skola (även i kombination med arbete) fungerar, lyfts fram som synnerligen väsentlig för en god idrottslig utveckling.

En annan viktig aspekt är att det finns ett fungerande socialt skyddsnät eftersom idrottsutvecklingen inte alltid fortgår som man hoppats. Förutom detta sociala stöd från tränare, föräldrar, vänner och så vidare, framhålls betydelsen av en stödapparat inkluderande till exempel medicinsk service, kostrådgivning och mental support.

Träningsgruppens och goda förebilders betydelse
I intervjuerna framkom att träningsgruppen har betydelse för den goda utvecklingsmiljön på flera sätt. Träningskamraterna är viktiga för en god social och motiverande miljö. Den goda träningsmiljön präglas av öppenhet och delaktighet som tillåter olikhet.

Vidare framhölls betydelsen av tillgång till lämplig sparring som ger en positiv konkurrens och kan bidra till en utmanande träning och utveckling. Det är också viktigt att det finns goda förebilder i gruppen, gärna äldre etablerade utövare. Dessa visar genom sitt sätt att vara hur man kan lyckas idrottsligt. Men de visar också de yngre utövarna att det är möjligt att lyckas i just denna miljö, framgång föder framgång.

Det är viktigt att det finns goda förebilder i gruppen, gärna äldre etablerade utövare

Såväl denna studie som tidigare forskning (7,8) har visat att det är viktigt att unga utövare inspireras av redan etablerade elitutövare. De kan fungera som förebilder och dela med sig av sitt kunnande om hur man tar steget från ung lovande junior till seniornivå. Dessutom är denna öppenhet väsentlig eftersom tydliga kulturskillnader mellan junior- och seniorgrupperna försvårar övergången för de unga utövarna.

Både sparringen inom träningsgruppen och gruppklimatet, där de etablerade utövarna kan fungera som goda förebilder, beror i stor utsträckning på tränarnas/ledarnas kompetens och deras förståelse för vilken betydelse träningsgruppen kan ha.

Tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens

Pedagogisk kompetens
Bland de intervjuade fanns en stor samstämmighet om behovet och betydelsen av kompetenta och välutbildade ledare/tränare.

Tränarnas kompetens består ofta av ett gediget idrottsligt kunnande, vilket är mycket viktigt. Förutom detta krävs också en god pedagogisk kompetens. För att illustrera vad pedagogisk kompetens kan handla om har vi jämfört med studier kring lärarens betydelse för en god utvecklingsmiljö i skolan. Även i skolsammanhang synliggörs behovet av såväl ett gediget ”innehållsligt ämneskunnande” som ”pedagogisk kunskap” från lärarens sida (9).

Tränarnas kompetens består ofta av ett gediget idrottsligt kunnande, förutom det krävs även en god pedagogisk kompetens

Vi har översatt ett antal principer kring vad som utmärker god skolundervisning (10) till idrottsliga sammanhang och då landat i dessa fyra punkter som visar vad som är pedagogisk kompetens i en idrottslig kontext:

• God kunskap och erfarenhet om hur träningen ska organiseras.
• Skicklighet när det gäller att lära ut och förmåga att skapa ett kreativt utvecklingsklimat.
• Förståelse för de aktivas lärande och att kunna anpassa/modifiera målen utifrån aktivas nivå.
• Ett reflekterande förhållningssätt, följer systematiskt upp och omprövar sin verksamhet.

Förhållningssätt
I studien framkom återkommande betydelsen av ledarnas/coachernas kompetens och inställning. Deras förhållningssätt påverkar organisation, kultur och användande av de materiella resurserna så väl som klimatet och arbetssättet i träningsgrupperna. Det är också en viktig förutsättning för att utveckla av en god relation mellan barn, föräldrar och idrotten – en relation som är av central betydelse för de ungas upplevelser av och involvering i idrott.

Vidare framhölls att tränarkompetensen inte nödvändigtvis behöver vara personbunden, utan att den däremot behöver finnas i den samlade tränargruppen. På så sätt blir träningsmiljön även mindre känslig för personalförändringar.

Betydelsen av en öppenhet och prestigelöshet mellan ledare/tränare framhölls också. Detta ger en grund för samverkan mellan ledare/tränare. De intervjuade framhöll att flera av de goda miljöerna lockar till sig tränare genom medvetna satsningar på rekrytering och utveckling av tränarna.

Referenser

1. Fahlström, PG., Gerrevall, P., Glemne, M. & Linnér, S. (2015). Vägarna till landslaget. Om svenska elitidrottarens idrottsval och specialisering. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2015:1, 2015.
2, Fahlström, PG. (2011). Att finna och att utveckla talang – en studie om specialidrottsförbunden talangverksamhet. FoU-rapport 2011:2. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
3. Fahlström, PG., Patriksson, G. & Stråhlman, O. (2014). Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport 2014:3. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2014:3.
4. Alfermann, D., & Stambulova, N. (2007). Career transitions and career termination. In G. Tennenbaum & R. C. Ecklund (Eds.), Handbook of sport psychology (pp. 712–733). Hoboken, NJ: Wiley.
5. Fahlström, PG., Glemne, M. & Linnér, S. (2016). Goda idrottsliga utvecklingsmiljöer. En studie av miljöer som är framgångsrika i att utveckla elitidrottare. Stockholm: Riksidrottsförbundet FoU-rapport 2016:6, 2016.
6. Henriksen, K. (2010). The Ecology of Talent Development in Sport: A Multiple Study of Successful Athletic Talent Development Environments in Scandinavia. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
7. Larsen, K. (2013). Made in Denmark. Ecological perspectives on applied sport Psychology and talent development in Danish professional football. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
8. Storm, L.K. (2015). Coloured by Culture. Talent Development in Scandinavian Elite Sport as seen from a Cultural Perspective. Institute of Sports Science and Clinical Biomechanics Faculty of Health Sciences, University of Southern Denmark.
9. Shulman, L. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher Vol. 15, No. 2 (Feb., 1986), pp. 4–14
10. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning- Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och Kultur.

Expandera

Forskare

Mats Glemne

Lektor
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Per Göran Fahlström

Lektor
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Susanne Linnér

Lektor
Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Tema: Nyckeln till framgångsrik talangutveckling (5 artiklar)

Nyckeln till framgångsrik talangutveckling

Talangutveckling Flera kvaliteter kännetecknar en god idrottslig utvecklingsmiljö. Men en sak är allra viktigast – och en förutsättning för att många andra framgångsfaktorer ska realiseras. Det visar en studie vid Linnéuniversitetet.

Svårt att nå landslaget utan rätt föräldrar

Vem blir elitidrottare? Talang och hård träning är sällan tillräckligt. En stor studie av svenska landslagsidrottare visar att ekonomiska resurser och en stödjande familj tycks vara nödvändigt för att göra en elitkarriär. I många fall har föräldrarna varit framgångsrika i samma sport.

Magkänslan styr i fotbollens talangjakt

Dags för nya talanger När Svenska fotbollförbundet identifierar ny talang saknas en objektiv och rationell bedömning av spelarna. Istället är det magkänslan som i hög grad avgör vilka spelare som betraktas vara svensk fotbolls framtid.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se