Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

197
Delningar
Lägg i läslista
Gymnastik för alla / Idrott & samhälle

Succéförbundet satsar på ledarskap och breddidrott

13 maj 2020
Text: Johan Lundberg, chefredaktör

När många idrotter och föreningar successivt tappar utövare går svensk gymnastik tvärtemot trenden. Under perioden 2010-2018 har sporten haft en 68 procentig ökning i antal deltagartillfällen för barn- och ungdomar. Detta trots att sporten får begränsat medieutrymme och att gymnastiken saknar svenska fixstjärnor. Hur är det möjligt?

Vintern 2013 befann sig Gymnastikförbundet i en djup kris. Som första specialidrottsförbund genom tiderna hade man fått elitstödet indraget. Beslutet hade fattats av Riksidrottsförbundet efter att forskaren Jonas Stier uppdagat allvarliga brister i förbundets elit- och landslagsverksamhet.

Vi var tvungna att göra saker annorlunda än tidigare

Stiers rapport, som initierats av Gymnastikförbundet själva, konstaterade bland annat att delar av landslagsverksamheten inom artistisk gymnastik inte följde FN:s barnkonvention. Olämplig ledarkultur och överträning var några av de problem som lyftes fram.

Positiv trend för gymnastiken

Aktuell statistik från Centrum för idrottsforskning visar att Gymnastikförbundet under perioden 2008-2018 ökat antal deltagartillfällen per capita i gruppen 7-20 år med 53 procent. Denna utveckling är unik jämfört med de övriga tio största barn- och ungdomsidrotterna som alla, förutom simning, har en tydligt negativ trend.

Tittar man på ökningen i bestämda tal (ej per capita) har Gymnastikförbundet under perioden 2010-2018 ökat antalet deltagartillfällen i målgruppen 7-20 år med 68 procent. Inget annat specialidrottsförbund är i närheten av den ökningen.

Den stora ökningen av antalet deltagartillfällen har skett inom gruppen 7-12 år. Här har ökningen varit 86 procent under perioden 2009-2019. Den populäraste träningsformen i denna ålder är inriktningen Barngymnastik – ej tävling. Barngymnastik är en blandning av olika gymnastikformer, en slags grundträning i gymnastik.

Kategorin Ungdomsgymnastik 13-20 år – ej tävling, är också en träningsform som ökat mycket under perioden. Denna typ av inriktning är idag den som flest föreningar inom Gymnastikförbundet erbjuder.

Inom tävlingsdisciplinerna är det framförallt Truppgymnastik som ökat och detta lagidrottsformat utgör den största delen av tävlingsverksamheten sett till antalet utövare. Även kvinnlig artistisk gymnastik har vuxit.

Det totala antalet medlemmar i Gymnastikförbundet har även det vuxit under den senaste tioårsperioden. År 2009 hade förbundet 196 248 medlemmar. 2019 var motsvarande siffra 262 882 vilket motsvarar en ökning på 34 procent.

2019 var 12,5 procent av Sveriges barn i åldersgruppen 7-12 år medlem i en gymnastikförening. Gymnastikförbundets mål är att 15 procent av alla barn i åldern 0-12 år ska vara medlem i en gymnastikförening år 2020.

Även på ledarsidan har Gymnastikförbundet haft en kraftig tillväxt. 2009 fanns 14 728 ledare i Gymnastikförbundets förningar. 2019 hade siffran vuxit till 25 039, en ökning med 70 procent.

(Källa: Gymnastikförbundet)

Expandera

Åtta år senare är situationen en helt annan.

Gymnastikförbundet är idag den klart lysande stjärnan inom svensk idrott med tillväxtsiffror (se faktaruta) som andra förbund bara kan drömma om. Elitverksamheten tampas visserligen fortfarande med en del problem som till och från har uppmärksammats i media. Men framförallt har det hänt något med breddverksamheten runt om i landet. Gymnastik har blivit en relevant och angelägen sport för många fler.

Vad har hänt under dessa år som kan förklara denna utveckling?

– 2012 satte vi upp en långsiktig strategi med flera tuffa utvecklingsmål fram till 2020. För att kunna nå dessa var vi tvungna att göra saker annorlunda än tidigare. Vi behövde öppna upp sporten och skapa nya former av gymnastik som skulle tilltala fler. Och vi behövde jobba med värdegrund och ledarskap, säger Pelle Malmborg, generalsekreterare i Svenska Gymnastikförbundet.

Utbildning och ledarskap

En viktig del i Gymnastikförbundets strategi under de senaste åren har varit att satsa på utbildning av ledare och tränare. Det har skett en stor ökning av antalet personer som utbildats i förbundets regi under denna period. Det övergripande målet med utbildningarna är att höja kvaliteten på träningarna ute i föreningarna och skapa miljöer där deltagarna trivs och vill stanna.

– Vår utmaning och fokus är att få till en så juste och bra verksamhet att de som kommer och provar sporten vill vara kvar inom gymnastiken länge. Här har ledarna och tränarna en väldigt viktig roll, säger Pelle Malmborg.

Han berättar att Gymnastikförbundet just nu arbetar med en revidering av utbildningsprogrammet. Idén är att framåt lägga ännu mer fokus på ledarskap i utbildningarna. Gymnastikförbundets uppförandekod utgör en grund för det ledarskap man eftersträvar.

– Att jobba med ledarskap och värdegrund är ett arbete som aldrig tar slut. V har kommit en bit på vägen men är inte i mål. Det kan vara både svårt och ansträngande att skapa förändring men det är denna väg vi valt att gå. Det vi lär ut måste vara evidensbaserat och barnrättsperspektivet är en nyckelfaktor.

En breddad verksamhet

När gymnastiken i Sverige successivt har förändrats har elit- och resultatfokus fått lämna utrymme för en verksamhetsinriktning som mer utgår från glädjen i att röra sig.

– Grunden är att vår verksamhet ska rymma allt och inte bara ha tävling och elit som mål, säger Pelle Malmborg.

De senaste åren har flera nya koncept och grenar etablerat sig inom gymnastiken. Gemensamt för dessa är att tävlingsdelen inte är central utan att syftet mer handlar om att träffas och ha kul och få bra allsidig träning.

Fakta om Gymnastikförbundet

Gymnastikförbundet är det fjärde största specialidrottsförbundet i Sverige både sett till antal medlemmar och deltagartillfällen.

Antal föreningar: 1075
Antal medlemmar: 262 882
Antal deltagartillfällen: 3 461 270
Antal ledare/tränare: 25 039

(Siffrorna gäller för 2019. Källa: Gymnastikförbundet)

Tävlingsdicipliner:
Truppgymnastik
Trampolin och DMT
Tumbling
Artistisk gymnastik
Rytmisk gymnastik
Hopprep
Aerobic gymnastics
Parkour och tricking

Exempel på träningskoncept:
Alla kan gympa
Barngymnastik
Bamsegympa
Uppvisningsgymnastik
Gruppträning
Seniorträning
Avancerad motorisk träning
Parkour och tricking

 

Expandera

– Vi har lyssnat på vad som efterfrågats och försökt anpassa och utveckla vår verksamhet efter det. Till exempel vet vi att det finns en växande målgrupp som främst vill träna för hälsans skull och inte tävla, utan kanske köra gympa en gång i veckan. Då måste vi kunna erbjuda något bra för dessa personer, oavsett ålder, säger Pelle Malmborg.

Gymnastiken har även breddat sin verksamhet genom att ta in nya grenar med ursprung i andra kulturer än den traditionella gymnastiken. Parkour som ofta utövas utomhus i stadsmiljö är exempel på en sådan modern träningsform som numera ingår i Gymnastikförbundet. Tricking, som har sina rötter i kampsportsvärlden, är ett annat exempel på en helt ny gren inom gymnastiken.

Jag är glad att vi vågat utmana den invanda föreställningen om vad som är gymnastik

Idag erbjuder ungefär 15 procent av föreningarna i landet parkourträning.

– Jag är glad att vi vågat utmana den invanda föreställningen om vad som är gymnastik och låtit nya sätt att utöva rörelseträning bli en del av vår sport. Dessa grenar har fört med sig nya perspektiv och har berikat sporten, säger Pelle Malmborg.

Ett framgångsrecept

Johan R Norberg är professor i idrottsvetenskap och följer i sin roll som utredare vid Centrum för idrottsforskning idrottsutvecklingen i Sverige. Han har imponerats av den utveckling som skett inom gymnastiken de senaste tio åren.

– Svensk gymnastik har lyckats att skapa en bred verksamhet med olika inriktning, upplägg och kultur, vilket gör att många fler kan hitta något som passar just dem. Det verkar vara ett framgångsrecept, säger Johan R Norberg.

En viktig anledning till gymnastikens positiva trend tror Johan R Norberg är att man lyckats erbjuda lockande träning för den stora grupp personer som söker en varierad träning där rörelseglädje och hälsoaspekter är mer i fokus än tävlande.

– Det är såklart inte fel att erbjuda tävlingsinriktad idrott, många tycker det är jättekul och det ska absolut finnas kvar. Det viktiga för föreningsidrotten är att skapa verksamheter utöver detta, en bredare portfölj av aktiviteter och upplägg. Här har gymnastiken kommit en bra bit på väg.

Men det ena utesluter inte det andra, enligt Johan R Norberg. Tvärtom kan tävlingsidrott och hälso/motionsinriktad idrott i många fall berika varandra och göra att föreningar utvecklas.
Och det är viktigt att det finns vägar att gå mellan de två inriktningarna.

– Man kanske vill hålla på och tävla i tonåren för att sedan gå över till en mer motion/hälsoinriktad variant av idrotten, eller kanske satsa på att bli ledare. Någon kanske vill börja med att träna lustbetonat och kravlöst en gång i veckan – för att långt senare ta steg mot ökad träningsmängd och kanske någon typ av tävlande för att man tycker att det verkar roligt, säger Johan R Norberg.

Nya specialhallar

En helt annan faktor som hjälpt gymnastiken att växa är den ökade jämställdheten i samhället, menar Pelle Malmborg.

– Vi har märkt det genom att kommunpolitiker fått mer fokus på damidrott och en mer rättvis fördelning av tider i sporthallar. Gymnastiken som är tjejdominerad har gynnats då vår idrott tidigare kunde få stå tillbaka för andra killdominerade idrotter när det kom till halltider och byggen av nya anläggningar.

Sedan 2012 har mer än 20 nya specialhallar för gymnastik byggts runt om i Sverige.

– Gymnastiken har haft en mycket positiv utveckling på anläggningssidan med fler anpassade hallar och nya specialhallar för gymnastik, säger Pelle Malmborg.

Tillgången på hallar är dock fortfarande en bristvara, idag är det fler som vill börja med gymnastik än vad det finns plats för ute i föreningarna. Intresset för att börja med sporten är stort i hela landet, detta trots att gymnastik väldigt sällan visas på SVT och att sporten, till skillnad mot till exempel fotboll, friidrott, längdskidor och ishockey, saknar stora svenska världsstjärnor.

– Svårigheten idag är inte att locka folk till gymnastiken utan att kunna erbjuda plats till alla de som vill testa, säger Pelle Malmborg.

13 maj 2020
Text: Johan Lundberg, chefredaktör

1 kommentar

  1. Thomas Widlund 14 maj 2020 / 05:01 2020-05-14 / 05:01

    Jag är stolt, glad och tacksam som fått arbeta i detta fantastiska förbund. Grattis alla fantastiska ledare!
    Thomas Widlund
    Fd GS

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se