Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Anna Tärnhuvud, Bildbyrån

162
Delningar
Lägg i läslista
Integration / Samhälle & Historia

Nyanlända behöver trygghet och krav i skolgympan

18 feb 2016
Text: Åke Huitfeldt, Örebro universitet
Ingår i temat: Idrott och integration

Mötet med skolans idrottsundervisning blir en utmaning för många nyanlända ungdomar, särskilt för flickorna. Hur kan man skapa trygga miljöer så att ungdomarna känner sig välkomna i den svenska skolan?

Många nyanlända ungdomar har invandrat till Sverige de senaste åren, vilket inte är förvånande med tanke på rådande världssituation med många pågående konflikter. Totalt kom 71 000 nyanlända barn och ungdomar under 2015. Av dem var 31 000 under 13 år och 40 000 i åldern 13-18 år. Hälften var ensamkommande och hela 89 procent var pojkar. I åldern 16-18 år motsvarar de nyanlända åtta procent av befolkningen i samma åldersgrupp.

Ensamkommande flicka från Afghanistan/Iran, 17 år

“Idrott för invandrare, speciellt tjejerna, dom är inte svensk dom är inte svensk på riktigt. Ni måste vara lite snällare och mer förstående. Man har andra tankar när man vuxit upp i ett annat land. Det är svårt att hitta sig själv på kort tid, på en gång, två år.”

Många ungdomar har under 2015 kommit från Syrien, Afghanistan, Irak och Somalia. Dessa ungdomar ska ges utbildning här i Sverige. Samtidigt som nyanländas utbildning är en aktuell fråga är det förvånansvärt få vetenskapliga texter som handlar om deras möte med svensk skola.1 Ännu mindre forskning finns om deras möte med idrottsundervisningen.

Undervisningen i idrott och hälsa har tillsammans med övrig skolverksamhet ett ansvar att få nyanlända ungdomar att känna sig trygga och välkomna i skolan. Fysisk aktivitet i olika former är en global företeelse där språkkunskaper har ringa betydelse. Det är därför möjligt att göra mötet med fysisk aktivitet, oavsett om det är i skolan eller på fritiden, till ett positivt möte med social gemenskap.

Svårt att klara skolans krav

Av gruppen nyanlända var det 70 procent som inte var behöriga att söka till gymnasiets nationella program 2013. Motsvarande siffra för övriga elever var elva procent. Dessutom visar det sig att ju äldre ungdomarna är när de kommer till Sverige, desto svårare har de generellt sett att klara av skolans krav.1

Forskning visar att det har varit svårt att inkludera nyanlända ungdomar i svensk skola. Det är en viktig utmaning att komma till rätta med då skolan är en central och viktig miljö för många av dem.2 De nyanlända har av förklarliga skäl svårt att klara den svenska skolans krav lika bra som övriga elever, mycket beroende på att det är svårt för dem att på kort tid lära sig ett helt nytt språk både muntligt och skriftligt. Det visar sig också att ämneslärare inte alltid har tillräcklig insikt i eller kunskap om dessa begränsningar.3

En av orsakerna kan vara att flickorna inte tillåtits av sina familjer, och begränsats av kulturella normer, att vara lika fysiskt aktiva som nyanlända pojkar och som svenskfödda flickor.

Att öka kunskapen om nyanlända ungdomars skolsituation skulle med utgångspunkt i detta vara till hjälp för att bättre förstå deras möte med den svenska skolan. Det skulle också i en förlängning leda till förslag på lämpliga stödåtgärder för att hjälpa dem att bättre klara av skolans krav i idrott och hälsa.

Skillnader mellan flickor och pojkar

Att komma som nyanländ ungdom innebär en mängd utmaningar, speciellt om man är ensamkommande. Utmaningarna kompliceras av alla de upplevelser ungdomarna har i bagaget som på något sätt måste bearbetas. Det är faktorer som får följder för de nyanländas skolsituation och även för deras möte med idrottsundervisning. Min studie Passar jag in? – Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning visar att, speciellt för pojkarna, är fysisk aktivitet en viktig del i vardagen oavsett om den sker i skolan eller under fritiden. Här finns möjligheter att umgås och skapa nya kontakter utan att behöva använda ett verbalt språk. Därtill ger fysisk aktivitet ett tillfälle för att få utlopp för sin energi.

Fakta om studien

Studien Passar jag in? – Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning bygger på djupintervjuer med sex nyanlända ungdomar i åldern 17-19 år (tre flickor och tre pojkar). De studerar på skola i en medelstor svensk stad, har olika religion och är födda i olika länder: Afghanistan, Kurdistan, Iran, Burundi och Eritrea.

Ungdomarna har vuxit upp under enkla eller mycket enkla förhållanden. Tre har flytt till Sverige under traumatiska förhållanden. Fyra är ensamkommande och två bor med sina familjer.

Elevernas berättelser innehåller upplevelser av tiden i hemlandet, flykten och mötet med det nya landet, skolan och idrottsundervisningen.

Expandera

För flickorna i studien är det inte lika naturligt som för pojkarna, även om flickorna har en önskan och vilja att vara fysiskt aktiva. Det är resultat som tidigare även framkommit vid studier både i Norge och i Danmark.4-6 En av orsakerna till detta kan enligt min tolkning vara att flickorna inte tillåtits av sina familjer, och begränsats av kulturella normer, att vara lika fysiskt aktiva som nyanlända pojkar och som svenskfödda flickor. Detta konstaterande stämmer väl med tidigare forskning.7

Vidare har de nyanlända pojkarna i min studie svårt att ta av sig sin machokostym. De vill gärna aktivera sig i idrotter som de redan känner till och är duktiga i, som fotboll och basket. Men de har svårare att känna samma engagemang i undervisningsmoment som de är nybörjare i, till exempel dans, simning och traditionella svenska aktiviteter som orientering och vinteraktiviteter.

Behöver tydliga krav

Ungdomarnas berättelser vittnar om att deras uppväxtvillkor vad gäller ekonomi, hushållsarbete, kön och religion i olika grad färgar vilken mening de upplever med sitt deltagande i idrottsämnet. Till exempel har familjernas krav att flickorna ska hjälpa till med hushållsarbete till viss del påverkat flickorna som gjort att deras deltagande i fysisk aktivitet inte är något som uppmuntrats. För att förstå hur dessa faktorer påverkar den enskilde eleven i undervisningen är det viktigt att som lärare informera sig om elevens uppväxtvillkor.

Nyanlända ungdomar
Samarbetsövningar kan vara ett sätt att skapa nya kontakter. Foto: Åke Huitfeldt

Att ha relevanta och tydliga krav som eleverna kan förhålla sig till, och som de ges möjlighet att uppfylla genom att utveckla fysiska färdigheter och lära sig hur de kan påverka sin hälsa under ordnade och trivsamma förhållanden, kan skänka dem tillfredsställelse. Alla intervjuade berättade också att de utvecklat olika färdigheter under idrottslektionerna och att de upplevde det som meningsfullt. Vid all undervisning är det viktigt att vara tydlig i sin roll som lärare både vad gäller instruktioner och ämnets innehåll för att undervisningen ska hålla hög kvalitet.

Nya skidåkare. Idrottsundervisning kan ske i många olika miljöer. Foto: Åke Huitfeldt

De teoretiska delarna av ämnets innehåll måste också behandlas på ett sätt som är begripligt, för att de nyanlända ska kunna skapa någon mening vid sitt möte med ämnet. Resultaten från denna studie synliggör en mängd begränsningar som ungdomarna berättar om och som får följder för hur de upplever mötet med ämnet idrott och hälsa. Begränsningarna kan vara kulturella normer som i en del fall förmedlar en negativ syn på att flickor idrottar och att flickorna känner sig ängsliga i pojkarnas närvaro.

Det finns också begränsningar i ett mer här och nu-perspektiv. Det kan till exempel vara så att de inte känner de andra i gruppen, att idrotten inte är vad man förväntar sig, att man inte vill göra något man inte kan eller att man inte har den utrustning som krävs. Att inte kunna byta om och duscha under trygga förhållanden kan också begränsa ett deltagande.

Trots detta vill jag ändå utifrån min studie påstå att deltagarnas berättelser på det stora hela andas en känsla av att de upplever undervisningen som något positivt. Att lyssna på de nyanlända ungdomarna och visa dem respekt är ett sätt att välkomna dem. Ett enkelt tips till lärare är att lära sig några termer på deras hemspråk. Något så enkelt som att till exempel använda ordet ”bra” på deras hemspråk har otroliga effekter.

Möjligt att anpassa undervisningen

Ett viktigt mål för de nyanlända är att minst bli godkända i ämnet idrott och hälsa. I kunskapskraven för betyget E (godkänd) i årskurs 9 står det bland annat:

“Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar komplexa rörelser i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten och sammanhanget. … Eleven planerar och genomför friluftsaktiviteter med viss anpassning till olika förhållanden, miljöer och regler.”8

Det står med andra ord inte i vilka aktiviteter de ska kunna variera och anpassa sina rörelser. De enda aktiviteter som nämns mer specifikt är dans och simning. Vidare i texten nämns heller inga specifika friluftsaktiviteter, förutom att eleven ska kunna orientera sig i okända miljöer med hjälp av kartor. Här finns en möjlighet att anpassa innehållet i idrott och hälsa till de behov denna grupp har för att lyckas i ämnet och få ett betyg. Det betyder inte att man ska undvika aktiviteter som är okända för dem. Ungdomarnas berättelser vittnar att de uppskattar att få lära sig nya aktiviteter. En av pojkarna säger till exempel:

”Jag simmade med klassen några gånger. Det funkade inte. Jag kunde inte simma 25 meter. Jag fick en speciell lärare och då åkte vi och simmade extra en gång i veckan. Jag har lärt mig simning, spela volleyboll, lärt mig lite av allt, badminton, dans lite grand, som man måste kunna för att dansa med en tjej.”

Ett sätt att anpassa undervisningen torde vara att lägga mer vikt vid simundervisning för de nyanlända. Det är den enda aktiviteten där kunskapskraven är ytterst konkreta. Eleven ska kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Det är krav som de nyanlända har svårt att klara av, då många saknar tidigare simundervisning.

Nyanlända ungdomar och idrottsundervisning är ett ämne som även i framtiden kommer att vara ytterst aktuellt.

I kursplanen nämns också dans. De två muslimska flickorna i min studie berättar att de inte vill hålla i pojkarna när det är dansundervisning. Återigen finns här ett behov av och en möjlighet att anpassa aktivitetens innehåll för att alla ska känna sig så bekväma i undervisningen som möjligt. Det står inte i dokumenten vilka danser som ska presenteras. Det skulle alltså fungera att välja danser där man inte håller i varandra som par vilket gör att olika religiösa normer inte behöver utgöra ett hinder.

Just detta att hålla i varandra är för vissa nyanlända ungdomar inte legitimt. Alternativt kan flickor dansa med flickor och pojkar med pojkar och därmed släppa traditionella könsroller, en realitet som glädjande nog är allt mer vanligt inom dansundervisningen generellt. Dessutom finns det en mängd olika sätt att välja innehåll i dansundervisningen vad gäller måluppfyllelse när det gäller att kunna röra sig i takt till musik. Ett tips är att inte kalla det för dans utan rörelse till musik där musiken inte alltid behöver vara ”västerländsk”.

Ingen av de intervjuade har tidigare erfarenheter av idrott i gymnastiksalar i sina hemländer liknande de gymnastiksalar som är vanliga vid svenska skolor. Min tolkning är därför att det kan vara svårt för dem att känna sig trygga i många idrottslokaler. Där finns en mängd linjer, inventarier och redskap. Det är en fysisk miljö som är helt främmande för dem.

Skolverkets definition av nyanlända

“Nyanländ” är den invandrade elev som som nu är bosatt i Sverige och påbörjat sin skolgång efter den tidpunkt då skolplikten inträder. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige.

När Skolverkets redovisar skolresultat benämns denna grupp som “nyinvandrande elever”. De definieras då som elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren.10

Expandera

Min uppfattning är att man kan anpassa undervisningen relativt långt men samtidigt hålla sig till skolans styrdokument. Undervisningen i idrott och hälsa bedrivs långt ifrån likadant i vårt land beroende på de faciliteter som finns i skolans närmiljö. Det leder till att det läggs en tonvikt vid olika aktiviteter, oavsett om det studerar nyanlända elever vid skolan eller inte. Syftet med de olika aktiviteterna är dock i samklang med styrdokumenten, där aktiviteterna i olika grad är medel att nå målen. På samma sätt går det anpassa aktiviteterna i ämnet till idrott och hälsa för nyanlända. Finns det ekonomi och möjlighet finns det inget hinder att till exempel lägga stor vikt vid simundervisning där de elever som snabbt blir simkunniga kan visa sin, som det står i kursplanen ”…förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang.”

Framtidens idrottsundervisning för nyanlända

Min studie visar att det är viktigt att förstå nyanlända ungdomars möte med svensk idrottsundervisningen och utifrån det ge dem relevant stöd. En väl fungerande undervisning i idrott och hälsa kan vara ett bidrag i arbetet med att ge dem möjligheter att närma sig det svenska samhället. Att lyssna till nyanlända ungdomar och deras upplevelser är ett sätt att hjälpa dem på vägen ut i vuxenlivet med vidare studier, arbete och en rikare fritid.

Att välkomna de nyanlända öppnar även för möjligheter att ta till vara på det tillskott som influenser från andra kulturer ger det svenska samhället. Det går att, utifrån deras berättelser, förstå hur en ung människas tuffa uppväxt och upplevelser har format inte bara deras möte med idrottsundervisning utan även deras funderingar kring framtiden. Deras berättelser visar på överlevnadsstrategier och försök att trots alla begränsningar försöka göra något bra av livet.

Nyanlända ungdomar och idrottsundervisning är ett ämne som även i framtiden kommer att vara ytterst aktuellt. För att möta den utmaningen krävs att ämnet tas upp på lärarutbildningar och fortbildningar, samt att det ordnas seminarier för berörda grupper där de ges tillfälle att ta del av forskning och utbyta idéer och erfarenheter. Det är också av vikt att det ges stimulans och möjlighet till vidare forskning i ämnet som än så länge är tämligen outforskat. En personlig dröm är också att fler studenter med utländsk bakgrund utbildar sig till lärare i idrott och hälsa.

Referenser

  1. Bunar, N. (2010) Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan.
  2. Wigg, U. (2008) Bryta upp och börja om: Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet.
  3. Nilsson, J. & Axelsson, M. (2013) “Welcome to Sweden…”. International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), s. 137-164.
  4. Lundvall, S. (2005) På vems villkor? I: Leve idrottspedagogiken! s. 255-273.
  5. Strandbu, Å. (2005) Identity, embodied culture and physical exercise. Nordic Journal of Youth Research, 13. s. 27-45.
  6. Walseth, K. (2008) Bridging and bonding social capital in sport- experiences of young women with an immigrant background. Sport, Education and Society, 13(1). s. 1-17.
  7. Pfister, G. (2011) Muslimske kvinder og idraett i diasporarer. I: Muslim Women and Sport. s. 41-70.
  8. Karlefors, I. & Hertting, K. (2011) Upptäck idrottens mångkulturella bilder. Svensk idrottsforskning, 2, s. 21-25.
  9. Skolverket (2007) Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever.
  10. Skolverket (2011) http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/grundskoleutbildning/laroplaner/grundskolan/idrott-och.hälsa.
Expandera

Forskare

Åke Huitfeldt

Fil. lic
Örebro universitet
Institutionen för hälsovetenskap och medicin

1 kommentar

  1. Laila Alsted 20 februari 2016 / 10:04 2016-02-20 / 10:04

    Något som jag tycker är helt galet i Svenska skolan är kravet att man ska duscha efter gymnastiken. Så mycket mobbing, obehagskänslor och skamkänslor som är kopplade till detta krav. Detta gäller alla barn, inte bara invandrare. Hur ofta hör man inte talas om någon som minns detta som ett trauma på olika sätt? För invandrare kan det såklart bli extra svårt för att man kanske har ett annat kulturellt bagage runt frågor som berör kropp och nakenhet

    Såklart skulle man önska att barnen känner sig glada och fria med sina nakna kroppar i duschen men för hur många är det så? Nuförtiden ska man dessutom vara rädd för att bli filmad… Jag hoppas att man nuförtiden oftare har duschkabiner där man kan låsa in sig och vara privat.

    Självklart ska det finnas tillgång till duschar för den som vill. Jag tror att duschtvånget är en kvarleva från tiden när vi levde i “lortsverige”, lössen frodades och många hade inte dusch hemma. Eleverna skulle lära sig god hygien. Idag har alla dusch hemma och problemet är väl snarare att många duschar för ofta, flera gånger om dagen för vi ska vara så himla fräscha…
    Mvh Laila

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Tema: Nyanlända behöver trygghet och krav i skolgympan (6 artiklar)

Idrottsföreningar vill ägna sig åt idrott

Föreningskultur För att få ekonomiskt stöd förväntas idrottsföreningar bedriva allt från integrationsarbete till kultursatsningar. Men de flesta vill bara ägna sig åt idrott.

Nyanländas integration kan vitalisera föreningslivet

Integration Stor invandring har fått många idrottsföreningar att starta projekt för nyanlända. Men idrottens organisation och fokus på tävling kan vara hinder för ett lyckat integrationsarbete, anser föreningarna.

Idrott för integration – så blir satsningen hållbar

Integration Idrott används allt oftare som verktyg för integration och mot utanförskap. Midnattsfotboll är ett exempel. Hur organiserar man en sådan verksamhet och vad är avgörande för att den ska fungera långsiktigt?

Svårt både för nyanlända- och svenska ungdomar att komma in i idrotten

Idrott för alla Regeringen satsar stort på projekt där nyanlända ungdomar genom idrotten ska integreras i det svenska samhället.
Peter Carlman, forskare vid Karlstads Universitet, har studerat hur idrottsföreningar i Värmland arbetat med integrationsprojekten.
– Arbetet med nyanlända har satt ljuset på hur svårt det kan vara att börja med idrott i Sverige, även som svensk tonåring, säger han.

Bilder och kroppsspråk hjälper idrottsläraren att nå nyanlända elever

Skolidrott När ingen av eleverna obehindrat talar eller förstår svenska krävs det att idrottsläraren förmår utnyttja språket som multimodal resurs.

Nyanlända behöver trygghet och krav i skolgympan

Integration Mötet med skolans idrottsundervisning blir en utmaning för många nyanlända. Särskilt för flickorna. Hur kan man skapa trygga miljöer så att ungdomarna känner sig välkomna i den svenska skolan? Förra året invandrade 71 000 barn och ungdomar till Sverige.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se