Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: PETTER ARVIDSON, Bildbyrån

8
Delningar
Lägg i läslista
Aktuell regeringsrapport / Samhälle & Historia

Idrotten har demokratiska utmaningar

12 maj 2016
Text: Johan R Norberg, utredare vid Centrum för idrottsforskning
Ingår i temat: Föreningen och demokratin

Föreningsidrott är en skola i demokrati. Det är en spridd uppfattning och en utgångspunkt för statens stöd till idrotten. Centrum för idrottsforsknings regeringsrapport visar att det inte riktigt är så enkelt.

I regeringens fördjupningsuppdrag till Centrum för idrottsforskning (CIF) för 2015 ingick att analysera i vilken utsträckning som idrottsföreningarnas medlemmar, inte minst unga, deltar i föreningarnas demokratiska processer och i vilken utsträckning som medlemskapet ger kunskap och förståelse för demokratiska processer även i samhället i stort. Analysen skulle även omfatta vad som kännetecknar de medlemmar som aktivt deltar i föreningslivets demokratiska organ, särskilt utifrån ålder, kön och socioekonomi.

Fakta om rapporten

Rapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2015 bygger på resultat av två delstudier:

Resultatet av vår uppföljning visar både på möjligheter och begränsningar. Å ena sidan indikerar en omfattande enkätstudie till landets idrottsföreningar (redovisad i delrapporten Vem håller i klubban?) att idrottsrörelsen kan bidra till demokratisk fostran. Åtminstone menar de ordföranden som besvarat enkäten att styrelseuppdraget gett dem höga kunskaper om både föreningsdemokratiska principer och den egna föreningens stadgar och värdegrund.

Å andra sidan anser ordförandena att medlemmarnas motsvarande kunskaper är betydligt lägre. Detta indikerar att den kunskap i föreningsdemokrati som kan skapas i styrelsearbete inte med automatik tillförs övriga medlemmar. Annorlunda uttryckt är idrottsrörelsens potential som demokratiskola starkt kopplad till hur många och vilka som väljer att engagera sig i den egna föreningens demokratiska processer.

Många män och få unga

Föreningsstudien visade även att idrottsföreningarnas styrelser till 63 procent består av män och 37 procent av kvinnor. Tre av fyra ledamöter är 40 år eller äldre. Endast sex procent av ledamöterna är under 25 år. Tre av fyra föreningar saknar helt representation av personer under 25 års ålder.

Annorlunda uttryckt är idrottsrörelsens potential som demokratiskola starkt kopplad till hur många och vilka som väljer att engagera sig i den egna föreningens demokratiska processer.

Vidare framgick att ledamöterna ofta har högskoleutbildning samt erfarenhet av andra typer av styrelseuppdrag. Av detta följer att styrelsesammansättningen varken speglar den egna medlemskåren eller samhället i stort utifrån ålder, kön, utbildningsnivå och så vidare.

Större intresse för det egna laget

I uppdraget ingick även att analysera beslutsfattandets olika nivåer inom idrottsrörelsen. Centrala frågeställningar i detta sammanhang var: 1) på vilka nivåer fattas olika typer av beslut och 2) i vilken utsträckning som beslut fattade på högre organisatorisk nivå får genomslag i den faktiskt bedrivna verksamheten.

Dessa frågor är centrala i CIF:s andra delrapport, antologin Föreningen, laget och jaget. I ett av antologibidragen analyseras beslutsfattandets skilda nivåer inom ramen för lokala föreningar. Resultatet visar att framför allt större idrottsföreningar ofta är uppdelade i lag eller sektioner, vilka närmast är att betrakta som ”isolerade öar”. I dessa lag kan det finnas ett stort engagemang för träningsgruppens egna frågor – men ett mindre intresse för eller okunskap om frågor som rör föreningen som helhet.

Om statens stöd till idrotten

Centrum för idrottsforskning gör årligen en uppföljning av statens idrottsstöd. Stödet uppgår till 1,9 miljarder kronor per år.

Den organisatoriska distans som därmed skapas mellan laget/truppen och central styrelsenivå är problematisk ur ett demokratiskt perspektiv. I förlängningen kan det leda till bristande insikt hos medlemmarna om vad det innebär att utgöra en ideell förening. Men det kastar samtidigt nytt ljus på diskussionen om svagt medlemsengagemang i idrottsföreningar. Kanske kan låg närvaro på årsmöten förklaras av att medlemmar koncentrerar sitt engagemang och sina påverkansmöjligheter till det egna laget eller träningsgruppen?

Idrotten gör inte alltid vad den vill

I antologin analyseras även relationen mellan centralt fattade beslut i Riksidrottsförbundet (RF-stämman) och deras faktiska genomslag på lokal föreningsnivå. Redogörelsen tar sin utgångspunkt i idrottsrörelsens idéprogram Idrotten vill och frågan om elitsatsningar inom barn- och ungdomsidrotten.

Redogörelsen utmynnar i två demokratiska utmaningar. Den första handlar om kunskapsspridning. Många ledare saknar kunskap om att idrottsrörelsens idéprogram och barn- och ungdomsverksamheten numera ska utgå från barnkonventionen.

En allmän rekommendation till landets idrottsföreningar är därför att intensifiera arbetet med att engagera fler unga i förtroendeuppdrag.

Den andra utmaningen handlar om förhållningssätt. Det finns föreningar och tränare som varken delar eller har lust att realisera det idéprogram som idrottsrörelsen gemensamt beslutat om. Detta skapar ett dilemma. Å ena sidan skadas idrottsrörelsens trovärdighet om idrottsrörelsen inte eftersträvar att leva upp till sin egen verksamhetsidé. Å andra sidan riskerar hårdare styrning och kontroll av klubbar och ledare att underminera det ideella engagemang som bär upp idrottsverksamheten.

Aktivt arbete ger resultat

Slutligen hade CIF i uppdrag av regeringen att peka på goda exempel, där de demokratiska processerna inom idrottsrörelsen är särskilt väl fungerande och inkluderande.

Inom ramen för CIF:s föreningsstudie gjordes fallstudier av tre idrotter vilka varit framgångsrika i att involvera unga i sina styrelser: skolidrott, basket och budo/kampsport. Resultatet visade att föreningar genom aktivt och medvetet arbete kan öka andelen unga i sina beslutsfattande organ. Ungas delaktighet bidrar också till positiva värden både på förenings- och individnivå.

En allmän rekommendation till landets idrottsföreningar är därför att intensifiera arbetet med att engagera fler unga i förtroendeuppdrag. Genom ökad representation av unga i idrottsrörelsens demokratiska processer skapas ett mervärde för såväl den enskilde individen som föreningen. I förlängningen gynnar det även idrottsrörelsen i stort liksom det omgivande samhället.

Demokrati – ett mångtydigt begrepp

Regeringens fördjupningsuppdrag till CIF var att analysera i vilken utsträckning som idrottsrörelsen bidrar till demokratisk fostran och delaktighet bland befolkningen. En sådan analys kan aldrig göras utan ett viktigt förbehåll: demokrati är ett mångtydigt begrepp som kan mätas och analyseras på olika sätt. Vår analys har – i enlighet med regeringens direktiv – haft sin tyngdpunkt på föreningsdemokratiska processer och medlemmars representation i styrelser, på årsmöten och så vidare.

I ett bredare perspektiv kan dock demokratisk fostran och delaktighet skapas på många nivåer inom idrottsrörelsen. Medlemmarnas möjlighet till påverkan sker inte bara på årsmöten och i styrelserum – det kan även ske i utformningen av den egna träningsgruppens aktiviteter, i mötet med tränare/ledare och genom utbildningsinsatser.

12 maj 2016
Text: Johan R Norberg, utredare vid Centrum för idrottsforskning

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Tema: Idrotten har demokratiska utmaningar (4 artiklar)

Idrotten har demokratiska utmaningar

Aktuell regeringsrapport Föreningsidrott är en skola i demokrati. Det är en spridd uppfattning och en utgångspunkt för statens stöd till idrotten. Centrum för idrottsforsknings regeringsrapport visar att det inte riktigt är så enkelt.

Kommersiella villkor utmanar idrottens demokrati

Förändrad folkrörelse Föreningsidrotten är en demokratisk folkrörelse. Men när idrotten blir en marknadsprodukt utmanas den svenska idrottsmodellen. Innebär det att föreningarna behöver organisera sig på ett annat sätt än tidigare?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se