Tidigare forskade hon om kön och maktpositioner i TV4:s humorserie Parlamentet. Nu sätter Hanna Söderlund på sig idrottsglasögonen. Forskningsuppdraget: att på motsvarande sätt analysera de kommande studiosamtalen från skid-VM i Lahtis.

– Jag kommer ur ett könsperspektiv bland annat analysera vilka programledarna ställer frågor till, experternas roller och interaktionen mellan alla inblandade. Det är dom som lyckas förhandla sig fram till en framstående position och tidsutrymme som framstår som kunniga, säger Hanna Söderlund som är doktor i språkvetenskap vid Umeå universitet.

Det är inte länge sedan som en kvinnlig sportjournalist betraktades som ett närmast exotiskt inslag på tidnings- och tv-redaktioner. I dag har betydligt fler kvinnor – Jennifer Wegerup, Anna Brolin, Johanna Frändén, Johanna Ojala med flera – framträdande positioner i den svenska sportjournalistiken.

Men det Hanna Söderlund nu vill undersöka är alltså vilken ställning de kvinnliga sportjournalisterna och experterna har i tv-kanalernas studiosamtal. Till att börja med kommer hon att studera sändningarna från VM i längdskidor i finska Lahtis. Ett val som bland annat grundar sig på att det är en idrott där både kvinnor och män tävlar parallellt med varandra. Av motsvarande skäl kommer del två av forskningsprojektet att utgöras av sändningarna från friidrotts-VM i London i sommar.

– Jag kommer att granska både vad de säger och hur de agerar genom kroppsspråk, miner och gester. Man kan säga att metoden är en form av utökad samtalsanalys som är en etablerad metodik inom språkvetenskapen. Det jag gör har också sin grund i en feministisk diskursanalys.

Det fanns de som tyckte att Hanna borde ha fortsatt att analysera humor ur ett könsperspektiv. Men själv kände hon sig färdig med ämnet. Istället lockar nu idrottsjournalistiken. En värld som utan tvivel blivit mer jämställd på senare år. Eller – är det en bild som tål en närmare granskning?

– Jag tjuvstartade lite redan i somras genom att titta på studiosamtalen från fotbolls-EM. En allmän reflektion jag då gjorde var att programledaren André Pops och experten Daniel Nannskog ofta spann vidare på varandras resonemang. Johanna Frändén däremot, fick inte alltid lika mycket respons och då blir det lätt att man framstår som mindre kunnig.

En kvinnlig sportjournalist betraktades som ett närmast exotiskt inslag på tidnings- och tv-redaktioner.

Traditionellt har vissa positioner, som studioankaret och kommentatorn nästan alltid varit en man. Radarparet Jacob Hård och Anders Blomqvist är till exempel närmast en institution i skidsammanhang och i populära Vinterstudion på SVT.

Men i höstas under världscupen i längdskidor dök en kvinnlig kommentator – Lotta Fahlberg – oväntat upp. I år har också Yvette Hermundstad och André Pops delat på rollen som programledare i studion. Och i skidskytte har paret Anna-Maria Jansson och Magdalena Forsberg också kommenterat från Världscupen. Att både kommentatorn och experten är en kvinna är extremt ovanligt, betonar Hanna Söderlund. Men att tillhöra pionjärerna kan ha sina sidor.

– Ja, ta Lena Sundqvist i C More som blev den första kvinnan att kommentera SHL-hockey. Hon har fått utstå väldigt mycket näthat i de sociala medierna, som att man inte gillar hennes röst eller vad som helst. Det beror säkert på att det är så ovanligt med en kvinna i den rollen. Skulle fler kvinnor tillsättas skulle det nog bli bättre. De som kommer först har det alltid tuffast. Så var det exempelvis för de kvinnliga nyhetsuppläsarna på 1960-talet.

Vad förväntar sig då Hanna Söderlund finna då hon genomfört sina analyser?

– Jag hoppas bli positivt överraskad. Någonstans upplever jag ändå att SVT är skapligt jämställt så det kommer nog handla om mer subtila saker.