Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Bildbyrån

101
Delningar
Lägg i läslista
Skidskytte / Träning & Tävling

Så har skidskyttet utvecklats – sex viktiga trender under 2000-talet

6 mar 2019

Snabbare skytte och jämnare tävlingar. Det är några av de viktigaste trenderna inom skidskyttet. Forskaren och forne skidskytten Marko Laaksonen har studerat skidskyttets utveckling under 2000-talet och funnit en sport som förändrats mycket på kort tid.

Imorgon går startskottet för den första tävlingen i skidskytte-VM i Östersund. Om man får tro forskaren Marko Laaksonen så väntar ett spännande och svårtippat mästerskap. Skidskyttesporten har nämligen idag både en större toppbredd och mer jämnstarka tävlande än till exempel längdskidsporten.

Kombinationen av två väldigt olika idrotter gör skidskytte till en komplex sport där flera olika faktorer bidrar till slutresultatet. Det finns ständigt områden att utveckla och förbättra som skidskytt. Marko Laaksonen har studerat sportens utveckling under 2000-talet och listar här det viktigaste utvecklingsområdena inom skidskyttet de senaste femton åren.

1, Fler tävlingsformer

Från att bara ha distans- och stafettlopp finns det numera inom skidskyttet totalt fyra individuella tävlingar (sprint, jaktstart, distans och masstart) samt tre olika stafetter (stafett, mixed-stafett och singelmixed-stafett). Med andra ord, i de kommande mästerskapen i Östersund har en enskild aktiv möjlighet att vinna sju medaljer vilket händer första gången i skidskyttets historia.

2, Snabbare skidåkning

Utveckling av utrustning, spårpreparering och träning har gjort att åkhastigheten inom skidskyttet ökat markant under de senaste 20 åren (1). Både damer och herrar åker idag cirka 10 procent snabbare jämfört med säsongen 2001/2002 och trenden pekar mot allt snabbare åkning även i framtiden.

I dagens skidskytte och framförallt i sprint (två skjutningar) är hastigheten i skidåkningen den mest avgörande faktorn för resultatet. Det har beräknats att skidåkningen i en sprinttävling står för cirka 60 procent av den totala prestationen (2).

I en distanstävling där varje bom genererar en minuts tidstillägg har däremot skidåkningen något mindre påverkan på slutresultatet (3).

3, Jämnare tävlande

Inom skidåkningsdelen av skidskyttet har konkurrensen hårdnat. Trenden är mest tydlig på damsidan under de senaste åren. Idag förlorar den 20:e snabbaste åkaren bara 3 – 4 sekunder per kilometer mot de fem snabbaste.

Jämfört med säsongen 2001/2002 har den 20:e placerade åkaren närmast sig de fem snabbaste med ca två sekunder per kilometer på herrsidan och med nästan fem sekunder på damsidan.

4, Bättre skytte

Bland de tio bäst placerade åkarna i den totala världscupen har skjutprecisionen ökat från 83 procent träffar till cirka 86 procent mellan säsongen 2000/2001 och säsongen 2017/2018. Skjutprecisionen bland åkarna är ungefär lika hög i ligg- och ståskytte.

För att placera sig topp tre i världscupen eller ta medalj på ett mästerskap krävs det dock oftast en betydligt högre skjutprecision än 86 procent. I skrivande stund har de aktiva som kommit topp tre i individuella världscupstävlingar under den pågående säsongen haft en skjutprecision på 98 procent.

Statistik från tidigare säsonger visar att den aktive behöver träffa i snitt 95 procent av sina skott för att slåss om segern, vilket till exempel innebär att 19 av 20 skott i en distanstävling eller en jaktstart ska träffa. I sprint (10 skott) kan man i princip inte missa ett enda skott för att vinna en världscuptävling eller ett VM. (4)

Eftersom skjutprecisionen bland de allra bästa skidskyttarna över en längre period är omkring 90 procent, innebär detta att en skidskytt oftast behöver skjuta bättre än sin genomsnittliga nivå för att nå en topplacering (5). Statistik visar att det är det tredje missade skottet som får störst konsekvenser för den som vill vara med i segerdiskussionen på längre distanser. Vinstchansen faller till endast 3-4 procent för den åkare som skjuter sin tredje miss. (4)

5, Snabbare skytte

En annan tydlig utveckling de senaste åren är allt fler skidskyttar klarar av skyttedelen av tävlingen på kortare tid. Tidigare var det ett fåtal skidskyttar som stack ut genom sin förmåga att förbereda sig och skjuta väldigt snabbt och därmed kapa viktiga sekunder på totaltiden.

Idag har den gruppen åkare blivit större, säsongen 2018/2019 har 15 herrar respektive 22 damer haft lika snabb skjuttid som de fem snabbaste skyttarna hade säsongen 2011/2012. Det har således blivit allt viktigare att inte bara kunna skjuta en hög träffprocent utan även göra det förhållandevis snabbt.

6, Större bredd

Efter bara sex olika världscupevenemang under pågående säsong (totalt 15 individuella tävlingar) har aktiva från sju länder i herrklassen och från elva länder i damklassen varit topp tre vilket visar på en stor nationell bredd inom idrotten.

Tittar man på individnivå så finns det totalt 17 olika aktiva som varit topp tre i dessa tävlingar. Den här variationen gör skidskytte till en spännande idrott där slutresultatet oftast är svårt att förutsäga. Med stor sannolikhet kommer vi att se någon överraskning under skidskytte VM i Östersund.

Referenser

  1. Laaksonen, M.S. m.f. J Sport Health Sci. 2018a. 7: 394-404.
  2. Luchsinger, H. m.fl. Int J Sports Physiol Perform. 2018a. 13: 360–366.
  3. Luchsinger, H. m.fl. Int J Sports Physiol Perform. 2018b. 24: 1-22.
  4. Björklund, Int. Journal of Performance Analysis in Sport, 2018 vol. 18: 4, ss. 545-553.
  5. Maier, T. m.fl. J Sports Sci. 2018. 22: 1–7.

Forskare

Marko Laaksonen

Forskare
Associate professor
Nationellt vintersportcentrum, Mittuniversitetet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se