Barn- och ungdomsidrotten växer. Men fotboll står ensam för nästan hela ökningen, enligt en analys från Centrum för idrottsforskning.
– Tar vi bort fotboll ur statistiken finns ingen uppgång. Många andra idrotter står snarare stilla eller backar, säger utredaren Johan R Norberg.
I våras rapporterade Riksidrottsförbundet att barn- och ungdomsidrotten ökar i Sverige. År 2024 var till och med ett rekordår sett till antalet deltagartillfällen i det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK). Även här på Idrottsforskning.se har vi rapporterat om idrottens snabba återhämtning efter coronapandemin.
Men bakom de glada nyheterna döljer sig en mer komplex bild. En analys från Centrum för idrottsforskning (CIF) visar att det är fotboll som driver upp statistiken. Förändringarna bland andra idrotter tar ut varandra. Vissa ökar, andra står stilla eller backar.
– Beskrivningen att hela barn- och ungdomsidrotten växer behöver nyanseras. Det är fortfarande många idrotter som inte återhämtat sig efter pandemin, säger utredaren Johan R Norberg.
Fotbollens tillväxt förklarar hela ökningen
Bilden blir tydlig om vi tittar på utvecklingen under perioden 2019–2024, det vill säga mellan året före coronapandemin och det senaste året med tillgänglig statistik (figur 1). Den visar att barn- och ungdomsidrotten totalt sett har ökat med 8 procent. Men under samma period växte fotboll ensam med hela 23 procent.
– Tar man bort fotbollen ur statistiken visar det sig att övriga idrotter i sin helhet inte ökat alls, säger Johan R Norberg.
Fotbollens dominans i siffror
Lina Wahlgren är utredare med fokus på statistik vid CIF och har under lång tid följt barn- och ungdomsidrottens utveckling.
Om CIF:s analys
Centrum för idrottsforskning (CIF) har regeringens uppdrag att följa utvecklingen inom svensk idrott.
Utredarna Johan R Norberg och Lina Wahlgren har granskat hur det statliga aktivitetsstödet (LOK) till barn- och ungdomsidrotten har förändrats under de senaste tio åren – med särskilt fokus på perioden 2019–2024, det vill säga mellan året före coronapandemin och det senaste året med tillgänglig statistik.
– För att verkligen förstå statistiken och de förändringar vi sett under senare år, behöver vi sätta fotbollens roll i ett större sammanhang och jämföra med andra idrotter, säger hon.
Svensk idrott består av 72 specialidrottsförbund av varierande storlek, både sett till medlemsantal och verksamhet. När det gäller deltagartillfällen utgör fotboll en kategori för sig. Under 2024 stod landets fotbollsföreningar för drygt 25 miljoner deltagartillfällen, vilket motsvarar 40 procent av all organiserad barn- och ungdomsidrott (figur 2).
Nästa kategori i figuren består av tio förbund som vardera redovisade över en miljon deltagartillfällen. Tillsammans står dessa förbund för 44 procent av det totala antalet deltagartillfällen.
De återstående 61 förbunden utgör en tredje kategori. Trots att de är så många, står de tillsammans för bara 15 procent av deltagartillfällena.
– Fotbollens dominans gör att även små förändringar inom just den idrotten får stor påverkan på den samlade statistiken. Det skapar risk för feltolkningar och missvisande bilder av utvecklingen i idrottsrörelsen i stort, säger Lina Wahlgren.
Negativ trend bland de tio näst största idrotterna
CIF:s utredare beskriver fotbollens ökning med 23 procent – motsvarande drygt 4,7 miljoner deltagartillfällen – som ”exceptionell”.
Om statistiken
Att följa utvecklingen av det statliga lokala aktivitetsstödet (LOK) är i dag det mest tillförlitliga sättet att mäta aktiviteten inom svensk barn- och ungdomsidrott över tid.
Viktigt att veta:
- Statistiken mäter deltagartillfällen – inte antalet unika deltagare. Det innebär att fler träningar eller tävlingar kan ge ett ökat antal deltagartillfällen, även om antalet aktiva individer är oförändrat.
- Data för 2024 är preliminär, men ger enligt Riksidrottsförbundet en rättvisande bild av förändringar i deltagartillfällen.
Vad kan en ökning av deltagartillfällen bero på?
- Att fler barn och unga börjar med en idrott.
- Att redan aktiva idrottare deltar i fler aktiviteter.
Vem omfattas av LOK-stödet?
- Föreningsidrottande barn och ungdomar 7–25 år.
- För deltagare med funktionsnedsättning finns ingen övre åldersgräns.
– Leker vi med tanken att ökningen i sig vore en egen idrott, skulle den utgöra den tredje största barn- och ungdomsidrotten i Sverige. Bara fotboll och innebandy har en verksamhet som är större än den ökning fotboll haft sedan 2019, konstaterar Lina Wahlgren.
Tabell 1 visar, förutom fotboll, de tio näst största idrotterna. Hos dem syns både positiva och negativa förändringar. Handboll och basket har ökat sin barn- och ungdomsverksamhet med cirka 10 procent vardera. Däremot har flera andra idrotter blivit mindre. Friidrott har haft den största nedgången, med cirka 25 procent färre deltagartillfällen, följt av ridsport som minskat med omkring 10 procent.
– Sammanlagt visar de tio näst största idrotterna en negativ trend, med en total minskning på drygt 260 000 deltagartillfällen – vilket motsvarar knappt 1 procent, säger Lina Wahlgren.
Från störst till ännu större
Förändringen av idrotternas relativa storlek går även att studera över en längre tidsperiod (figur 3). Mellan 2014 och 2024 har fotbollens andel av det totala antalet deltagartillfällen ökat från 36 till 40 procent, visar CIF:s analys.
Samtidigt har de tio näst största förbunden tappat mark – deras samlade andel har minskat från 48 till 44 procent. Övriga mindre idrotter har haft en relativt stabil andel, mellan 15 och 17 procent.
– Statistiken visar att fotbollen inte bara behåller sin särställning. Den stärker också sin dominans inom svensk idrottsrörelse, medan de tio näst största idrotterna tappar i relativ betydelse, säger Lina Wahlgren.
Flera förklaringar bakom fotbollens framgång
I dagsläget finns ingen enkel eller entydig förklaring till varför fotboll har vuxit så kraftigt. Flera samverkande faktorer ligger troligen bakom utvecklingen, menar Johan R Norberg och pekar på fyra orsaker:
1. Stark ställning i samhället:
Fotboll har länge varit en av Sveriges mest populära idrotter, både som breddidrott för barn och ungdomar och som elitidrott.
2. Låga trösklar för deltagande:
Det är enkelt att börja spela fotboll – det krävs relativt lite utrustning och det finns många föreningar att välja mellan.
3. Stor geografisk spridning:
Det finns föreningar i hela landet, vilket gör det möjligt att möta ett ökat intresse och ta emot nya spelare.
4. Pandemin – en oväntad skjuts för fotbollen:
När coronapandemin bröt ut våren 2020 drabbades landets idrottsföreningar i olika grad. Folkhälsomyndigheten rekommenderade att ungdomsidrotten kunde fortsätta, men under former som begränsade smittspridning. I praktiken innebar detta ett totalt stop för inomhusidrotter och kontaktsporter.
För fotbollen – liksom för andra utomhusidrotter – infördes visserligen begränsningar för tävlingar, cuper och resor, men träningsverksamheten kunde fortsätta. Effekten blev att fotbollens deltagartillfällen ökade under 2020, i stället för att minska som i många andra idrotter. Sedan 2022 har denna ökning fortsatt.
Hur påverkas idrottens bredd och mångfald?
CIF:s analys visar att olika idrotter utvecklas på väldigt olika sätt. Det är viktigt att uppmärksamma, särskilt i idrottspolitiska frågor, anser Johan R Norberg.
– Många viktiga beslut om idrott bygger på generella antaganden om hur idrottsrörelsen mår. Men den ska inte uppfattas som en enhetlig rörelse. Fotbollens dominans visar det tydligt. Och även om fotbollens tillväxt är imponerande, kan den inte tas som ett bevis på att hela idrottsrörelsen har återhämtat sig efter pandemin, säger han.
Den som fördjupar sig i statistiken om idrottsrörelsens utveckling under och efter coronapandemin ser mycket mer än bara uppåtgående kurvor. Det väcker även frågor om framtiden, som rör idrottens bredd och mångfald, menar Johan R Norberg:
- Varför växer fotbollen så mycket mer än andra idrotter?
- Vad händer med maktbalansen i idrottsrörelsen när en enda idrott står för hela 40 procent av all organiserad barn- och ungdomsidrott?
Mer statistik
Läs mer om utvecklingen av svensk barn- och ungdomsidrott på vår systersajt Idrottsstatistik.se.
Vad tycker du?