Covid-19 kan slå undan benen för ett aktivt liv. För vissa tar rehabiliteringen lång tid. Men ha inte för bråttom i ivern att komma igång igen. Malin Nygren Bonnier, docent i fysioterapi, ger råd om hur man gradvis startar sin träning och undviker bakslag.

Vägen tillbaka till träning och idrott kan vara lång och krokig för personer drabbade av covid-19. Fysisk aktivitet minskar risken för svår sjukdom. Men att vara vältränad är ingen garanti.

– Vi har patienter på elitnivå inom sin idrott som blivit hårt drabbade, säger Malin Nygren Bonnier, som arbetar på Karolinskas uppföljningsmottagning för personer med långvariga covid-symtom.

På uppföljningsmottagningen samsas en rad kompetenser, till exempel läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, dietister, psykologer och logopeder.

– Vi screenar patienten och anpassar insatserna efter behov. Många skilda symptom kräver olika rehabiliteringsinsatser. Tidigt under pandemin låg fokus främst på lungorna och lungfunktionen. Men det blev snart tydligt att det inte räckte till, säger Malin Nygren Bonnier.

Många aktiva kvinnor drabbade

Till mottagningen kommer patienter som vårdats akut på sjukhus för en svårare covid-19 med lunginflammation och andningssvikt. Men också personer som inte varit svårt sjuka. Istället har de långvariga och svåra symptom som gör att de är sjukskrivna på halvtid eller mer.

Totalt har cirka 1 500 personer fått hjälp på mottagningen. Upptagningsområdet är Region Stockholm.

De två grupperna skiljer sig kraftigt åt. Av dem som vårdats på sjukhus är 70 procent män och medelåldern cirka 60 år. Ofta har de underliggande sjukdomar och är fysiskt mer inaktiva.

Bland de icke sjukhusvårdade covidfall som kommer till mottagningen är hela 80 procent kvinnor och medelåldern betydligt lägre – cirka 45 år. För många i den här gruppen är träning en viktig del av livet. I dag utgör de som remitterats från primärvården cirka 30 procent av alla patienter, och andelen ökar.

– Att den här patientgruppen skulle komma till oss hade vi inte alls förväntat oss från början. Men i slutet av förra sommaren började det komma fler remisser från primärvården. Kanske är det så att personer som är vana vid ett aktivt liv i högre utsträckning söker vård när kvarstående symptom hindrar dem från att vara lika aktiva som tidigare. Men det vet vi inte än, säger Malin Nygren Bonnier.

Andra populära artiklar:

Stressa inte igång träningen

Malin Nygren Bonnier har följt pandemin nära, både som forskare på Karolinska Institutet och med patienter som fysioterapeut på Karolinska universitetssjukhuset.

Hon berättar att forskningen om rehabilitering efter covid-19 fortfarande är i ett tidigt skede. På Karolinska Institutet pågår flera observationsstudier för att systematiskt kartlägga symtom och effekter, och interventionsstudier med individanpassad rehabilitering.

På sikt är målet är att hitta de rehabiliterande insatser som har bäst effekt och anpassa dem efter patientens behov.

– Rehabiliteringstiden varierar, för vissa kan det ta över ett år, säger Malin Nygren Bonnier.

Ett allmänt råd till alla som haft covid-19, oberoende av symptom och grad av sjukdom är att inte stressa igång sin träning. Risken är stor att problemen kommer tillbaka om man går ut för hårt. Kroppen behöver återhämtning, berättar Malin Nygren Bonnier.

– För en del så triggar fysisk aktivitet symptomen, tyvärr. Ha inte får bråttom. Börja på knappt någon ansträngning alls de första dagarna. Känner man inga symptom kan man succesivt öka.

Var särskilt uppmärksam på besvär från hjärta och lungor. Sådana besvär behöver alltid utredas, poängterar hon.