Min läslista

Din läslista är tom.

78
Delningar
Lägg i läslista
Fysisk aktivitet / Hälsa

Ny forskarstudie: Så har pandemin påverkat den fysiska aktivitetsnivån

5 feb 2021
Text: Maria Elvén, filosofie doktor i fysioterapi och Jonas Stier, professor i socialt arbete

Coronapandemin har förändrat människors möjligheter till en hälsosam livsstil, visar en färsk forskarstudie. Den fysiska aktiviteten hos svenskar har minskat till följd av coronapandemin och kvinnor har påverkats mer än män. Nu behövs målgruppsanpassade vägledningar för hur goda vanor kan skapas och bibehållas, menar forskarna.

Det senaste året har stängda gym, inställda idrottsaktiviteter för barn- och unga och distansarbete förändrat förutsättningarna för motion och träning. Samtidigt vet vi inte så mycket om svenskarnas vanor under pandemin. Forskare vid Mälardalens högskola har därför tillsammans med Novus nyligen genomfört en studie där drygt 1.000 svenskar svarat på frågor om fysisk aktivitet.

Fyra viktiga iaktagelser

Här presenteras de viktigaste resultaten som framkommit av studien.

1. Omfattningen av fysisk aktivitet har minskat

Under coronapandemin har tiden som svenskarna avsätter för måttligt ansträngande aktivitet (när man blir andfådd) minskat med i genomsnitt 100 minuter per vecka, och tiden för mycket ansträngande aktiviteter (som löpning) med en halvtimme.

Även andelen personer som inte rör sig alls har ökat. Under en vecka utför 4 av 10 svenskar ingen måttligt ansträngande fysisk aktivitet. Detta ska jämföras med 3 av 10 före pandemin. Nära hälften utför ingen mycket ansträngande fysisk aktivitet, jämfört med en tredjedel före pandemin. Därtill har stillasittandet ökat med 40 minuter per dag.

Trenden är alltså tydlig: den fysiska aktiviteten bland svenskarna har minskat.

2. Sättet att vara fysiskt aktiv har förändrats

För 33 procent av svenskarna är tiden för träning på gym, i ett lag eller i rehabiliteringsverksamhet väldigt mycket mindre eller mycket mindre idag jämfört med före pandemin. Här finns dock skillnader. Kvinnor i alla åldrar har minskat träningen i organiserad form väldigt mycket eller mycket. Yngre män ägnar sig däremot väldigt mycket mer eller mycket mer åt organiserad träning.

Promenerandet har inte minskat och för 11 procent har träning på egen hand (till exempel hemmaträning) ökat mycket eller väldigt mycket under pandemin.

3. Kvinnor har påverkats mer  

Under pandemin ägnar sig kvinnor i mindre omfattning åt måttligt eller mycket ansträngande aktiviteter, och ju äldre de blir desto mindre. Yngre och medelålders kvinnor ägnar lika mycket eller mer tid åt fysisk aktivitet på egen hand idag som före pandemin medan äldre kvinnor ägnar mycket mindre tid åt sådana aktiviteter.

4. Välmående hänger ihop med fysisk aktivitet

Personer med högre nivåer av fysisk aktivitet säger sig vara mycket nöjda med livet just nu. Omvänt; personer med lägre nivåer av fysisk aktivitet är inte är så nöjda med livet. 22 procent (fler män än kvinnor) menar att de mår bättre idag än för ett år sedan. Samtidigt menar 24 procent att de mår sämre och här är kvinnorna överrepresenterade.

Slutsatser och rekommendationer framåt

Eftersom forskning tydligt visar på såväl hälso- som sociala vinster med fysisk aktivitet är frågan om minskad vardagsmotion och ett ökat stillasittande viktig. På bara några veckor uppstår negativa hälsoeffekter om den fysiska aktiviteten minskar kraftigt. Kvarstår den fysiska inaktiviteten över tid ökar risken för bl.a. högt blodtryck, minskad muskelmassa, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, depression och förtida död. Sådana eventuella långsiktiga effekter av coronapandemin bör kartläggas framledes.

Pandemin har påverkat kvinnors fysiska aktivitet mer än männens. Kvinnorna rör sig mindre än förut och deltar allt mindre i organiserad motion och träning. De säger sig också vara mindre nöjda med livet just nu. En delförklaring kan vara att kvinnor har fått ta ett större ansvar för att få vardagen att fungera under pandemin, men ytterligare studier krävs för att förstå orsaken till dessa könskillnader.

Om studien

Ett slumpmässigt urval på 2000 personer i åldrarna 18-79 år från Novus Sverigepanel bjöds in att besvara enkäten. 1035 personer deltog (52 procent). Undersökningen genomfördes i mitten av december 2020.

Vid Mälardalens högskola och Akademin för hälsa, vård och välfärd bedrivs forskning inom Hållbart arbetsliv, livsstil och hälsa, Hälsa och välfärd för människor i utsatta och sårbara livssituationer samt Hälso- och välfärdsteknik ur ett användarperspektiv.

Coronapandemin har också lett till positiva saker ifråga om fysisk aktivitet. En del människor har ökat sin fysiska aktivitet. Fler än hälften uppger att deras mående är oförändrat eller är bättre idag jämfört med före pandemin. Men även här finns könsskillnader; det är männen som mår bättre.

Den gamla sanningen att goda vanor lätt förloras när vardagen förändras gäller. Att ersätta organiserad träningsverksamhet med egna aktiviteter är svårt och förklarar sannolikt en lägre grad av fysisk aktivitet hos många. Samtidigt går det att bibehålla motivation och återskapa struktur. Kriser kan till och med göra att nya goda vanor utvecklas. Utmaningen är att behålla dessa vanor när saker normaliseras.

För att motverka negativa långtidseffekter av fysisk inaktivitet krävs ett intensifierat arbete med att informera om hälsofördelar med fysisk aktivitet och hur man kan vara fysisk aktiv trots restriktioner. Här bör goda exempel lyftas fram. Det behövs målgruppsanpassade vägledningar – olika lösningar för olika människor, i alla åldrar – om hur goda vanor kan skapas och bibehållas. Bättre möjligheter för fysisk aktivitet och pauser från stillasittande såväl vid hemmaarbete som på arbetsplatser behövs också.

All fysisk aktivitet räknas och är viktigt. Det räcker att öka sin fysiska aktivitet lite grann för att nå goda hälsoeffekter. De som har mest att vinna på att bli mer fysiskt aktiva är de som rör sig minst. Vår undersökning visar att denna grupp ökat under pandemin. Därför bör stöd riktas till just dem. För att åstadkomma beteendeförändringar bör stöd och insatser individanpassas.

Forskare

Jonas Stier
Professor i socialt arbete
Avdelningen för samhällsvetenskap, Mälardalens högskola
Maria Elvén
Filosofie doktor i fysioterapi
Akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola

Läs mer om:

Corona
Fysisk aktivitet

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se