Min läslista

Din läslista är tom.

29
Delningar
Lägg i läslista
Padelfeber / Idrott & samhälle

Så blev padel sporten som växer mest

21 jun 2021
Text: Johnny Wijk, professor i historia, Stockholms universitet

Padel har på kort tid blivit sporten alla pratar om och många vill spela. Johnny Wijk, idrottshistoriker med stort intresse för racketsporter, tittar närmare på vad som ligger bakom padelsportens expansion i Sverige samt siar som dess framtid.

Det råder padelfeber i Sverige. På bara några få år har över 1000 banor byggts och stora padelhallar med 5–10 banor växer fram överallt i landet. Upp mot en halv miljon svenskar uppges ha prövat att spela padel och i våras valdes padel in som eget specialidrottsförbund i Riksidrottsförbundet.

Svenska Padelförbundet organiserar idag runt 100 föreningar med ca 20 000 medlemmar och snabbt har även en kommersiell marknad växt fram med relativt dyra racketar, kläder och utrustning runt sporten. Många nya banor är under uppbyggnad och kulmen verkar långt ifrån över. Att det skulle handla om en tillfällig fluga med kort livstid tycks i nuläget mindre troligt.

Läs också:

Varför har padel blivit så populärt just i Sverige? Vilka framtida utmaningar står man inför? Hur stor kan sporten bli – kan den till och med utmana de stora etablerade sporterna i Sverige?

Denna artikel tittar närmare på och försöker besvara dessa frågor.

Genombrott för nya sporter

Att nya aktiviteter och sporter dyker upp och väcker stort intresse sker med jämna mellanrum och är inte unikt. Innebandy, snowboard, parkour, frisbee och mountainbike är exempel på spontana aktiviteter som uppstått underifrån och expanderat för att sedan bli organiserade sporter med regelsystem och tävlingsformer.

Racketsporter i Sverige

Sverige är ett land med lång tradition och stort intresse för racketsporter.

Detta är säkert något som även bidragit till padelsportens snabba tillväxt i landet. Här följer siffror för de fyra största racketsporterna i Sverige.

Tennis

Antal banor
750 inomhusbanor och 900 utomhusbanor.
Privata samt kommunala banor (utomhus och i idrottshallar) ej inräknade.

Antal föreningar
394

Antal medlemmar i förbundet
116 483

Varav spelare med tävlingslicens
12 975

Utöver siffrorna ovan spelar uppskattningsvis 400 000 personer tennis, ej i förening/inte organiserat.

Bordtennis

Antal hallar/banor
Ca 70 specialhallar för bordtennis.
Pingisbord finns även i de flesta kommunala idrottshallar, på fritidsgårdar, utomhus, samt i privat ägande. Dessa är inte medräknade.

Antal föreningar
450

Antal medlemmar i förbundet
65 000

Varav spelare med tävlingslicens
11 000

Utöver siffrorna ovan spelar uppskattningsvis 80 000-100.00 personer bordtennis regelbundet, ej i förening/inte organiserat.

Badminton

Antal hallar/banor
40 specialhallar med totalt 760 banor.
Badmintonbanor finns även i så gott som alla mindre och större kommunala idrottshallar, dessa är inte medräknade.

Antal föreningar
223

Antal medlemmar i förbundet
43 500

Varav spelare med tävlingslicens
Ca 6 000

Utöver siffrorna ovan spelar ca 200.000 personer badminton regelbundet, ej i förening/organiserat.

Padel

Antal hallar/banor
500 hallar med totalt 1500 banor

Antal föreningar
100

Antal medlemmar i förbundet
20 000

Varav spelare med tävlingslicens
2 000

De allra flesta som spelar padel är idag inte organiserade medlemmar. 500.000 personer uppges nån gång ha provat att spela padel.

Källa: Samtliga uppgifter kommer från respektive förbund och gäller för 2020. Idrottsforskning.se har även varit i kontakt med Svenska Squashförbundet för uppgifter om squash i Sverige men inte fått något svar.

En sak som utmärkt padelsportens etablering är att den krävt byggande av banor och snart hela anläggningar av padelplaner med stora investeringskostnader – enligt uppgift kostar det upp mot halvmiljonen per bana att bygga.

Till skillnad mot de tidigare nämnda mer fria och hyfsat billiga lek- och friluftsaktiviteterna som steg för steg blivit etablerade idrotter ”underifrån”, har padeln kommit ”uppifrån” och åtminstone inledningsvis vänt sig till en annan målgrupp, en köpstark vuxenpublik, särskilt yngre vuxna, som har råd att betala ca 400 kronor i timmen för en bana.

Jag menar att padelsportens stora genombrott i Sverige kan beskrivas via tre olika förklaringsperspektiv:

(1) Spelets enkelhet som innebär att även nybörjare snabbt upplever glädje med spelet

(2) det lämpar sig väl att spela mixed i padel

(3) runt padel finns en nyhet och en livsstil som attraherar unga vuxna i den köpstarka medelklassen. Det finns en exklusivitet i att spela padel, en kultur där man spelar och umgås i kamratgäng efter avslutat spel.

De tre förklaringsperspektiven fördjupas i följande av avsnitt.

1. Enkelheten och nöjet i själva spelet

En avgörande faktor till padelns framgång är definitivt enkelheten och nöjet i att spela. Jämfört med de övriga racketsporterna tycks de allra flesta ha glädje av spelet redan från första stund inne på banan. Det är en låg tröskel att komma igång med spelet och att klara av att hålla igång bollen även för en nybörjare när det gäller racket och boll.

Den mjuka bollen och stumma racketen gör att det går förhållandevis långsamt, man hinner med och det är lätt att hålla bollen i spel över nätet. Planen är inte så stor, man spelar dubbel och de är inte så stora ytor att täcka, man behöver inte vara fysiskt vältränad för att ha glädje av spelet från första stund.

Det räknas poäng och game precis som i tennis men man servar underifrån, de allra flesta förstår grunderna i utförandet och reglerna efter några minuter. Det som är speciellt i spelet är att efter bollen studsat en gång i banan får bollen studsa i både bakväg och på sidorna innan man slår tillbaka bollen över nät till andra sidan.

Men man behöver inte använda studs i väggarna särskilt mycket när man är nybörjare, det blir bra spel ändå, finesserna kan byggas på efter hand. Det är påtagligt att många som prövar spelet för första gången blir mycket förtjusta då de märker hur bra spel det blir med långa och rafflande dueller redan första timmarna man spelar.

Den mjuka bollen och stumma racketen gör att det går förhållandevis långsamt, man hinner med och det är lätt att hålla bollen i spel

De övriga racketsporterna kräver i allmänhet ett antal timmar med tränare eller egen övning innan det blir något vidare spel överhuvudtaget. Här har padel en helt annan situation. Två drivna spelare kan ta varsin nybörjare på sin sida och få igång ett bra spel närmast omedelbart där alla fyra har behållning av det.

Padel är en avsevärt mjukare sport såtillvida att de mjuka bollarna dämpar hastigheten och rörelsemönstret blir påfallande mjukt och rytmiskt då det är få steg det handlar om, inga blixtsnabba ruscher, starter eller tvärstopp. Det finns dock bollkänsla i tillslaget när det gäller att hitta luckor, vinklar och undanläggningar för att vinna poängen, det är sällan du vinner på kraft och hårdhet i padel.

Detta med lekfullheten i padelspelet lyftes för övrigt även fram på ett tänkvärt sätt av den idrottshistoriska kollegan och doktoranden vid Malmö universitet, Isak Lidström, i radioproprogrammet Kropp och själ, 13 april 2021. Lidström betonade att en av orsakerna till padelns framgång kan vara att det finns en efterfrågan på mer lekfulla idrottsaktiviteter i den moderna idrotten som i hög grad har sportifierats med strikta regler och tävling ständigt närvarande. Padel skulle här kunna erbjuda en lekfullhet som till viss del gått förlorad, och tilltala människans naturliga fallenhet för lek och spel.

2. Genusaspekten – mixedspel i fokus

Den andra faktorn jag vill föra fram som delförklaring till padelspelets framgångsvåg handlar om att det i ovanligt stor utsträckning blandas mellan könen i padelspelet. Det spelas ofta mixed, alltså en man och en kvinna på varje sida om nätet, eller två kvinnor mot två män, ibland är det tre av ena könet på banan och en av det andra. Jag har ingen statistik med exakta siffror men har som sagt haft ögonen ordentligt öppna när jag varit nära padelbanor runt landet och slagits av att det påfallande ofta är mixedspel och blandade kön som gäller i spelet.

Min bedömning och fasta övertygelse är att padeln i detta avseende ligger helt rätt i tiden, framtidens idrottsaktiviteter kommer successivt avlägsna sig från en lika strikt könsuppdelning som är fallet i de allra flesta sporter idag.

Detta med den sociala samvaron mellan könen i idrottssammanhang är en inte oviktig aspekt för padelspelets framgång även idag. Unga män och kvinnor vill kunna göra saker tillsammans och padeln har visat sig vara en utmärkt racketsport för mixedspel, och även för två kvinnor att spela mot två män – vilket inte är särskilt vanligt i andra idrotter.

Andra populära artiklar:

I mina ögon finns det tydliga tecken på att det även på högsta elitnivå börjar finnas ett ökat intresse för att arrangera tävlingar med könsmixade lag. För ett par år sedan ordnades som uppvisningsjippo parallellslalom med mixade lag och detta har nu övergått till ordinarie tävlingsklass med mästerskapsmedaljer. Detsamma gäller skidskytte som nu har två olika varianter med mixade stafetter vid mästerskap och likaså har simsporten infört en mixedlagkapp som nu ska finnas med både vid VM och OS.

Det behöver inte vara så att kvinnor ska mätas direkt mot män, utan det kan ju vara just i mixade lag där både kvinnornas och männens insatser tillsammans ger slutresultatet. Precis som nu börjat ske i exemplen med slalom, skidskytte och simning.

I mina ögon är det uppenbart att här finns en marknad för intressanta nya tävlingsformer och jag är förvånad över att inte fler idrotter så här långt har insett detta. Det är inte svårt att peka ut ett stort antal fler idrotter där mixade lag skulle kunna bli ett framgångskoncept med högt åskådarintresse, även vid världsmästerskap och i OS-sammanhang. Jag är övertygad om att detta kommer bli helt naturligt inom många sporter i framtiden.

För padelspelets vidare utveckling bedömer jag denna aspekt om mixade lag på banorna både bland amatörer och i tävlingssammanhang vara en framgångsfaktor och rätt linje för framtiden.

3. Social gemenskap, klassaspekten och yngre vuxnas umgänge

Min tredje förklaringsfaktor för padelsportens framgång handlar om att se idrotten och fritidsutbudet som en social och kulturell marknad, utifrån tanken att människor väljer idrott och fritidsaktiviteter delvis utifrån vilken samhällsklass man tillhör, eller vilken klass eller vilket socialt umgänge man vill tillhöra. Det här var tankar som den berömde sociologen Pierre Bourdieu framförde i några olika essäer.

Bourdieus välkända teori handlar kort uttryckt om att samhället består av ett antal olika fält eller samhällssektorer, yrkesmässigt eller kulturellt. Fritid och idrott är i detta tänkande ett sådant fält där det finns ett antal olika idrotter med motionsverksamhet, ungdomsidrott, tävlingsidrott, massmediabevakning, kommersiell prylmarknad samt en stor arbetsmarknad för professionella utövare, tränare, managers, journalister och mycket annat.

Idrottens samhällsfält förändras hela tiden över tid, det ser givetvis inte likadant ut i mitten av 1900-talet som vid dess slut, eller nu en bit in på 2000-talet. Idrottens fält påverkas av hur samhället i övrigt förändras, och frågan om vilka idrotter som människor väljer att ägna sig åt handlar till stor del om olika tidstypiska aspekter.

En tydlig sådan förändring är att från 1950–60-talet växte den svenska medelklassen starkt vilket också fick betydelse för hur idrottens fält förändrades. Gamla arbetarsporter som brottning, boxning, kraftsport, rodd, bandy m.fl. minskade i attraktionskraft, medan tidigare mer typiska över- och medelklassidrotter som segling, utförsåkning, tennis, golf, hästsport lockade allt bredare befolkningslager. Den växande medelklassen ville markera sin nya position även på fritiden, man ville, med Bourdieus språkbruk, öka sitt kulturella kapital.

Det finns tydliga sociologiska aspekter kring vilken idrott man vill ägna sig åt, vad man prioriterar till sina barn, vilka andra föräldrar man vill umgås med, i vilka sociala sammanhang man själv vill befinna sig i. Jag har i tidigare studier hävdat att detta var viktiga faktorer för både den svenska tennisens och golfens framgångsperioder 1960–80-talen respektive 1980–00-talet.

Att spela padel innebär att bli del av något nytt, något fräscht och med en viss aura av exklusivitet

Mina personliga reflektioner och spaningar kring padel började som nämnts för 3-4 år sedan då jag var på besök i södra Spanien. Som många andra där hade mina bekanta börjat spela padel med stor entusiasm och tog med mig till en stor padelanläggning med runt 15 banor där spel pågick överallt. Detta var på kvällen och det som fångade mitt intresse allra mest var hela konceptet runt anläggningen. I anslutning till banorna fanns ett stort modernt utegym med alla upptänkliga moderna maskiner för gymping och styrketräning och i mitten en restaurang med stor uteveranda.

Padel i världen

Padel är internationellt sett fortfarande en liten sport.

Det stora landet för padel är Spanien där sporten är mycket utbredd. 2017 fanns det 11 500 padelbanor och 3, 6 miljoner aktiva spelare i Spanien. Även i Argentina är sporten stor med 8 000 padelbanor (2017).

Den största racketsporten globalt, sett till antal utövare, är badminton med uppskattningsvis 220 miljoner utövare, huvudsakligen i asiatiska länder.

Källa Wikipedia.

Hela anläggningen var snyggt upplyst i olika färger och ur högtalare strömmade modern musik i sköna rytmer. Och framförallt, det var fullt med unga vuxna, säg 20-35-års ålder som i snygga tighta träningskläder körde pass på gymmet, spelade padel eller bara umgicks och pratade med varandra. Det var så uppenbart att detta tilltalade både en viss ålderskategori och en viss samhällsgrupp, kanske till och med samhällsklass, då det krävdes medlemskap eller bokad bana för dyra pengar för att ens komma in på anläggningen.

Jag hade dagen innan spelat lite tennis med en av vännerna på en klubb i närheten och kontrasten var slående. Flera av banorna stod tomma och lediga och i den enkla cafeterian bredvid satt några äldre par och drack kaffe och pratade. Tennisen hörde till en kultur vars tid hade flytt, eller åtminstone sett sina starkaste dagar, padeln stod för det nya moderna.

Man kan givetvis inte formulera allt för tvärsäkra hypoteser utifrån några enstaka exempel, men jag törs ändå antyda att jag i Spanien såg viktiga faktorer för padelns framgångsvåg utspelas framför ögonen. Padelanläggningen erbjöd ett helt koncept som tilltalar den nya unga medelklassgenerationen. Att spela padel innebär att bli del av något nytt, något fräscht och med en viss aura av exklusivitet. Kostnaden för att spela, medlemskap i en klubb innebär en viss avgränsning. Här kan den köpstarka yngre medelklassen, med Bourdieus språkbruk,  förstärka sitt sociala och kulturella kapital, och umgås med den samhällsgrupp människor man vill tillhöra.

Padelsportens ankomst passade den yngre köpstarka medelklassen som hand i handske. En ny lite trendig aktivitet där man kan spela i grupp fyra stycken, det är lätt och kul att spela, man kan ha snygga färgglada träningskläder, man svettas inte så mycket, man kan efter speltimmen gå till restaurangen och fika tillsammans eller ta en öl eller ett glas vin. En viss känsla av exklusivitet. Helheten tilltalar dagens yngre vuxna, och konceptet passar ett land som Sverige där en bred medelklass har råd att betala de dyra speltimmarna.

Så skulle man, kanske en aning raljant, kunna beskriva padelns första genombrottsvåg fram till ungefär år 2020.

Padelns framtid i Sverige

Men detta var alltså en beskrivning av den första padelvågen, där kunde det ha stoppat, den nya sporten hade funnit sin publik och antalet banor hade anpassats efter efterfrågan hos en relativt exklusiv skara spelare.

Nu vet vi dock att trenden slagit mycket bredare än så. Padelsporten lockar fortfarande allt fler skaror som vill spela. Det byggs för fullt hela padelcenter med många banor till och med ute på kala åkrar utanför städerna, det tidigare draget av exklusivitet är på väg att försvinna och sporten tycks locka allt bredare grupper i samhället och alla åldrar. Precis som utförsåkning, tennis och golf i Sverige gick från att vara närmast överklassidrotter till att i stort sett bli folksporter för en bred allmänhet.

I idrottshistorien finns liknande exempel med idrotter som haft stark och snabb tillväxt, därefter nått en kulmen och sen upplevt en tillbakagång vad gäller antalet utövare, antalet tillströmmande ungdomar, samhällsintresset i form av kommunala satsningar, privata investerare, uppmärksamheten i massmedia m.m.

Två exempel på detta i Sverige är tennisen från 1960-talet och framåt samt golfen från 1980-talet och framåt. Här skedde en kraftfull tillväxt i runt 25-30 år, därefter en kulmen och sen tillbakagång till en ny lägre nivå i alla avseenden.

För att nå bredare befolkningslager och stora ungdomskullar räcker det knappast med privata klubbar och de priser per timme som gäller idag.

Nu har padel haft stark tillväxt endast i några få år och man kan resa vissa frågetecken om det verkligen kommer att handla om en expansion i flera decennier likt tennisen och golfen. Mycket kommer att avgöras ifall padel kan komma så långt att det byggs även kommunala hallar och banor med avsevärt lägre priser än dagens mer privata projekt.

Att svensk tennis fick kommunal uppbackning i byggandet av banor på 1970-talet och sen även inomhushallar i stor skala på 1980-talet var en starkt bidragande orsak till sportens framgångsvåg. Liksom kommunala satsningar på konstfrusna banor och sen ishockeyhallar i hela Sverige lyfte den sporten. För att nå bredare befolkningslager och framförallt nå stora ungdomskullar räcker det knappast med privata klubbar med de priser per timme som gäller idag.

Där kommer den ekonomiska faktorn sätta en tydlig gräns för hur mycket padeln kan växa. Dessutom finns aspekten om i vilken grad padeln kan bli en stor tävlingssport, med ett underhållningsvärde för betalande publik och intresse i massmedia och direktsända TV-sändningar. Inte minst det sistnämnda har i modern tid varit rätt avgörande för olika idrotters förmåga till kvantitativ utveckling.

En del av RF-familjen

I och med inträdet i Riksidrottsförbundet (RF) kommer padelsporten att få del av det stora statliga bidraget till den svenska organiserade idrotten. Det kommer att stärka uppbyggandet av klubbar med tävlingsverksamhet och säkerligen även satsningar på ungdomsträning. Och i förlängningen kanske kommuner kliver in och sponsrar byggandet av banor vilket i så fall givetvis ökar padelns möjligheter till expansion högst väsentligt.

Å andra sidan innebär allt detta sannolikt en ökad ”sportifiering”, att tävlandet får ökat fokus, att padel blir en RF-sport bland alla andra, kanske lekfullheten och i viss mån exklusiviteten i att spela padel då minskar.

Frågan är om padel nu påbörjat utvecklingen till att bli en fullt etablerad stor stabil tävlingsidrott inom RF-familjen, eller om det är det en sport vars expansion stannar av efter några år när den köpstarka unga medelklassen börjat ledsna och kanske hittar någon ny aktivitet som lockar mer. Vi får vänta på svaret några år.

Jag har, kanske en aning motvilligt, i alla fall inköpt ett eget padelracket nu. Man vill inte hamna helt utanför tidens strömningar, det gäller att vara beredd när någon ringer och snabbt vill ha tag i en fjärde spelare som kan hoppa in.

Artikeln är en omarbetad version av en text ursprungligen publicerad på Idrottsforum.org.

Forskare

Johnny Wijk
Professor i historia
Stockholms universitet

2 kommentarer

  1. Per Hede 22 juni 2021 / 10:38 2021-06-22 / 10:38

    Visst är lagen sån att kommunerna inte med skattemedel subventionera verksamhet som konkurrerar med kommersiell dito?
    I Karlstad pratade kommunen om att bygga padelhall, men det uppges att de ej längre får det då det numera finns privata hallar i kommunen.

  2. Glenn Hanzen 22 juni 2021 / 09:12 2021-06-22 / 09:12

    Bra artikel och jag tror att den nya paddel sporten Pickleball kommer at bli stor bredvid

Läs mer om:

idrottstrender
motionsidrott
padel
racketsporter

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)