Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: Christoffer Borg Mattisson, Bildbyrån

724
Delningar
Lägg i läslista
Starka kvinnor / Idrott & samhälle

Styrkeidrotter förändras när fler kvinnor lyfter

31 jan 2020
Text: Åsa Bartholdsson, Stockholms universitet & Linda Vixner, Högskolan Dalarna

Antalet kvinnliga styrkeidrottare ökar kraftigt. Studien "När kvinnor lyfter" undersöker en manlig värld i förändring. Ett nytt kvinnligt kroppsideal växer fram – byggd på styrka, kontroll och auktoritet.

Styrkeidrotterna har vuxit på bred front under senare år. Antalet tävlingsaktiva har ökat såväl i ungdoms-, senior- som veteranklasserna. Damsidan ökar mest. Vid SM-tävlingarna i Borås 2014 fanns för första gången fler damer än herrar i seniorklasserna inom både klassisk styrkelyft och tyngdlyftning.

Om studien

Studien bygger på intervjuer med 13 tränings- och tävlingsaktiva kvinnor inom tyngdlyftning, styrkelyft och crossfit. Deltagarna var 18–65 år. Totalt anmälde 82 kvinnor sitt intresse att delta.

Styrkeidrotter har länge präglats av manlig dominans. Den växande grupp kvinnor i alla åldrar som i dag söker sig till styrkelyft och tyngdlyftning utmanar såväl genus- som åldersnormer.

Trots att det länge varit känt att styrketräning är hälsofrämjande för kvinnor, har utövande av styrkeidrott inte på ett självklart vis varit socialt och kulturellt accepterat. Bland annat har den muskelbyggande kroppen uppfattats som okvinnlig.

Det som händer nu inom svensk styrkeidrott är därför intressant att undersöka, vad är det som gör att kvinnor i allt större utsträckning deltar?

Många vägar in i styrkeidrotten

Vi intervjuade 13 tränings- och tävlingsaktiva kvinnor inom tyngdlyftning, styrkelyft och crossfit, i åldrarna 18–65 år.

Fakta crossfit

Crossfit är en slags hybrid av tyngdlyftning, styrkelyft, gymnastik, löpning och intervallträning. Målet är att förbättra sina fysiska prestationer. Inte att skulptera kroppen, som är syftet i exempelvis bodybuilding.

Källa: Wikipedia

Flera av kvinnorna beskriver att de vuxit upp i en idrottande familj. Valet av idrott påverkades starkt av vad vänner, föräldrar eller andra familjemedlemmar höll på med, eller uppmuntrade till.

De ägnade sig framför allt åt lagsporter som barn, såsom fotboll och handboll. Men några har också en bakgrund i individuella idrotter, exempelvis simning, friidrott och i olika former av gruppträning.

Fakta tyngdlyftning & styrkelyft

I klassisk styrkelyft ingår grenarna knäböj, bänkpress, och marklyft. I tyngdlyftning tävlar man i ryck och stöt.

Källa: Idrottonline.se

Vägen in i styrkeidrottandet går från många olika håll. För flera kvinnor i studien har den gått via styrketräning, kompletterande träning till andra idrotter eller rehabiliteringsträning. Andra har introducerats via vänner eller partners.

Många anger crossfit som en av orsakerna till ökningen av kvinnor inom tyngdlyftning och styrkelyft. Några av de intervjuade har också egen erfarenhet av crossfit, som en första kontakt med skivstång och fria vikter.

Känns som hemma

Att komma in i styrkeidrottens olika miljöer, till exempel atletklubbar och så kallade crossfit-boxar, kunde vara avskräckande till en början, berättar flera av kvinnorna. De beskriver att miljöerna var präglade av en maskulin jargong, som de först kände sig obekanta eller obekväma med. En kvinna beskriver sitt första möte:

”Det var storvuxna, grova män i skägg. De slängde vikter och magnesium överallt. Och det stank och… Det första intrycket var inte direkt att det här är någonting för mig.”

Men efter att ha kommit förbi detta första intryck beskriver de miljöerna genomgående som välkomnande och inkluderade.

Tillströmningen av kvinnor inom idrotten har förändrat samtalsklimatet och stämningen i styrkeidrottsmiljöerna. Flera av kvinnorna beskriver dessa miljöer som ”en familj” eller ”som hemma”. De har blivit viktiga platser där man tillbringar mycket tid, och där man har betydelsefulla sociala relationer. En kvinna berättar:

”Dom här senaste åren har jag ju kommit nära så många. Och vi umgås ju nu på fritiden också, oavsett att jag kanske är yngre. Det är ju allt. Man är där hela tiden efter skolan. Vi tränar fredagskväll, vi tränar lördag morgon: ”Ja, vi ses om tolv timmar typ.”

Det är platser där det individuella tränings- eller tävlingsprojektet delas av många och tas på allvar av andra utövare. Den sociala biten – att tillhöra – blir då också något som fungerar motiverande och kvarhållande.

”När du börjar lyfta får du personbästa i princip nästan varje gång, så man märker att man gör framsteg. Och jag mötte människor jag verkligen gillade och som jag ville träffa ofta.”

Utmanar normer

Tidigare erfarenheter av normbrytande livsval, är något som återkommer i flera intervjuer. Eller som en av kvinnorna beskriver det: ”Jag är lite inne och trampar på manliga områden överhuvudtaget.” Flera har gjort studie- och yrkesval inom traditionellt manligt dominerade områden och har hellre utvecklat vänskapsrelationer med killar än tjejer.

Den kroppsliga styrkan spiller också över på andra områden i livet.

Dessa erfarenheter kan fungera stärkande för att övervinna det sociala och kulturella motstånd de mött, både hos sig själva och sin omgivning, genom att befinna sig i ett traditionellt manligt präglat område.

Några kvinnor beskriver att de inte påverkas av vad andra tycker. Det framkommer exempelvis i en intervju där vi pratar om hur omgivningen ser på detta med kvinnor som har muskler: ”Det är det där med muskler och sådant, att det ska vara manligt… Men nu är jag en sådan människa som går helt min egen väg.”

Den starka kapabla kroppen

För kvinnorna har utövandet av styrkeidrott kommit att innebära nya sätt att uppleva och förhålla sig till den egna kroppen – på flera plan. En av kvinnorna berättar:

”Jag fick en annan energi i träningen. Det är en positiv energi istället för den där skambelagda, för jag måste träna för att bli smal. Nu måste jag träna för att bli stark liksom, det är ett helt annat tankesätt.”

Flera beskriver det på ett liknande sätt. Det handlar om att gå från att se kroppen som ett estetiskt projekt, som ska svara mot normer för hur en kvinnokropp ska se ut, till fokus på en kropp som är kapabel och som representerar den eller det en vill vara.

De avfärdar att muskler är ett visuellt mål med träningen, och betonar istället betydelsen av styrka. Estetiska omdömen blir viktiga först när det handlar om det tekniska utförandet och hur man bemästrar olika övningar.

Att styrketräning är förenat med såväl kroppsligt som mentalt välbefinnande uttrycks återkommande i intervjuerna. Fysisk styrka genererar en känsla av att vara kompetent, kapabel och ha kontroll. Den kroppsliga styrkan spiller också över på andra områden i livet. En kvinna beskriver hur hon av vänner och kollegor fått höra att ”wow, du är så stark nu även i hur du är. Inte liksom rent kroppsligt sätt då utan i hur du är. Det är ingen som sätter sig på dig.”

Den kroppsliga styrkan får här en betydelse också utanför styrkeidrottsammanhangen. Den ger status och auktoritet. Eller som hon själv uttrycker det: ”Och jag är aldrig lilla gumman”.

Ett annat kroppsideal

Muskler blir så en visuell manifestation av kapacitet och självkänsla, något som innebär ett annat slags grövre kroppsideal. Upplevelsen av att vara stark och kapabel är en viktig del av identiteten för samtliga intervjuade. De muskler som utvecklas blir då en synlig markör för den man upplever sig vara och den man vill uppfattas som.

Idrottsstatistik

Följ medlemsutvecklingen i olika idrotter på Idrottsstatistik.se

I vår studie beskriver kvinnorna sitt styrkeidrottande i mycket positiva ordalag, där det sociala sammanhanget och känslan av en stark kropp bidrar till ett fysiskt och mentalt välbefinnande. För att fler flickor och kvinnor ska hitta till detta är det viktigt att man inom förbund, föreningar och crossfit-boxar aktivt arbetar för att utmana de normer och ideal som utgör begränsningar för flickors och kvinnors styrkeidrottande.

Forskare

Åsa Bartholdsson

Docent i barn- och ungdomsvetenskap
Stockholms universitet

Linda Vixner

Medicine doktor, medicinsk vetenskap
Högskolan Dalarna

1 kommentar

  1. Pernilla Koski 1 februari 2020 / 12:10 2020-02-01 / 12:10

    Så härligt att läsa denna artikel, jag är snart 50 år och tränar CrossFit och är brandman, har aldrig tränat för att bli smal, bara för att vara stark och frisk.

Kommentarsfunktionen är stängd på denna artikel

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se