Idrottare är flitiga användare av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) i hopp om att påskynda återhämtning eller minska smärta och träningsvärk. Nya forskningsrön visar dock att höga doser har en negativ påverkan både på muskeluppbyggnad och styrka.

”Jag käkade Voltaren under hela min karriär, i åtta år. Under den tiden opererade jag mina knän vid 17 eller 18 tillfällen. Pillren användes som flingor i filmjölk.”

Citatet kommer från en intervju i Dagens Nyheter (2008) med Thomas Johansson, målfarlig fotbollsspelare i AIK under 1980-talet. Det finns många liknande anekdotiska berättelser som vittnar om ett utbrett användande av smärtstillande tabletter i samband med träning och tävling.

Bland svenska olympier är användandet av NSAID sex till tio gånger högre än hos befolkningen i övrigt (3). De studier som undersökt användandet av NSAID i andra länder pekar alla i samma riktning – läkemedlen används i stora mängder och i höga doser (4).

Ingen effekt på träningsvärk

Ökad prestationsförmåga till följd av minskad smärta och ömhet uppges ofta vara en orsak till det flitiga användandet av NSAID.

Det finns dock sparsamt med vetenskapliga belägg för att dessa läkemedel påverkar prestation, återhämtning eller minskar träningsvärk.

Om någon effekt existerar överhuvudtaget är den i så fall liten (5-7). Det finns däremot en risk att att NSAID på lite längre sikt har negativa effekter eftersom vävnaders inflammationsprocesser utgör en viktig del i den signal som påskyndar läkning och uppbyggnad av nya muskelproteiner (8).

Hämmar viktiga processer

Gruppen NSAID omfattar ett flertal läkemedel med olika verksamma substanser som alla har gemensamt att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX).

Under tidigt 1980-tal visades i råttmuskulatur att COX-hämmande substanser kunde dämpa proteinsyntesen (9). En förutsättning för muskeltillväxt är att tillverkningen av nya muskelproteiner (proteinsyntes) är större än nedbrytningen.

Detta fynd bekräftades sedan även i människa när man gav forskningspersoner 1200 mg ibuprofen i samband med ett enskilt träningspass. Den höjning i proteinsyntes som vanligen ses efter styrketräning var dämpad i den grupp som fick ibuprofen jämfört med kontroller som fick placebopiller (10).

Sammantaget pekade dessa tidiga studier på att ett intag av NSAID i samband med träning försämrade den anabola (uppbyggande) signal som möjliggör effektiv muskeltillväxt. Senare studier har visat en låg dos ibuprofen (motsvarande 2-3 tabletter Ipren per vecka) inte tycks hämma muskeltillväxten hos unga individer vid träning (11).

Stor studie av unga som tränar

Den studie vi genomfört är den hittills största träningsstudien på unga individer som styrketränat i samband med NSAID-intag.

I studien fick 31 forskningspersoner genomföra en åtta veckor lång träningsperiod med ett samtidigt intag av antingen en hög dos ibuprofen (3 x 400 mg Ipren per dygn) eller en låg dos acetylsalicylsyra (1 x 75 mg Trombyl per dygn).

Före och efter den åtta veckor långa träningsperioden mättes maximal styrka i olika ergometrar, och lårens muskelvolym mättes med magnetkamera. Under studien togs även muskelbiopsier för att kunna studera molekylära markörer som reglerar muskelns proteinomsättning.

Höga doser hämmar muskeltillväxt

Resultaten av studien visade att båda grupperna ökade sin muskelmassa med träning.

Gruppen som fick ibuprofen hade dock en betydligt lägre ökning än gruppen som fick acetylsalicylsyra (Figur 1).

Skillnaderna i styrkeutveckling var inte lika tydlig, men ibuprofengruppen förbättrade sig ändå mindre än gruppen som fick låg dos acetylsalicylsyra. Det var dock ingen skillnad i träningsprestation mellan grupperna.

Det här talar emot de argument som ofta framförts av de som använder NSAID regelbundet, det vill säga att NSAID skulle påskynda återhämtningen och möjliggöra hårdare träning.

Våra slutsatser

Sammantaget visar resultaten att höga doser NSAID har en negativ påverkan på både muskeluppbyggnad och styrka. Förklaringen till den stora skillnaden mellan grupperna är dock inte helt klarlagd.

De molekylära analyserna vi hittills utfört visar att faktorer involverade i den inflammatoriska processen var påverkade av den höga dosen NSAID. Detta styrker tesen att inflammationsprocesser inte är av ondo utan tvärtom utgör en viktig komponent i den molekylära process som slutligen resulterar i en större och starkare muskel.

Mer forskning behövs

Även om våra resultat visar att höga doser NSAID kan hämma muskeltillväxt så kan det givetvis finnas situationer där det är väl motiverat att ta dessa läkemedel. Ett sådant beslut bör alltid föregås av risk-nyttovärdering där man väger för- och nackdelar mot varandra.

Det står dock helt klart att det höga intaget som ses bland idrottare inte alltid är motiverat eller grundat på forskningsresultat och på sikt kan hämma muskeltillväxten. Vi och andra grupper fortsätter nu arbetet med att studera effekterna av NSAID vid träning.