Min läslista

Din läslista är tom.

Foto: NILS JAKOBSSON, Bildbyrån
5
Delningar
Lägg i läslista
Styrka vs uthållighet / Träningstips

Överdriven oro för att kombinera styrke- och uthållighetsträning

27 Mar 2015
Text: Niklas Psilander, Gymnastik- och idrottshögskolan

Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrke- och uthållighetsträning. Den uppfattningen har däremot inget stöd i den senaste forskningen.

Det förekommer en mängd åsikter om hur man bör träna för att uppnå bästa resultat. Många tränare och entusiaster brottas med problematiken vad den optimala kombinationen är mellan styrke- och uthållighetsträning samt hur denna kombination påverkar hypertrofi (muskeltillväxt), styrka och explosivitet.

Påståenden man ofta hör är ”ska du bygga muskelmassa och styrka så bör du hoppa över konditionsträningen.” Eller ”styrke- och konditionsträning bör inte blandas för då blir det bara mellanmjölk av allting.”

För att kunna bemöta dessa och liknande påståenden syftar denna artikel till att kartlägga forskningsläget kring kombinationsträning med huvudfokus på uthållighetsträningens effekter på hypertrofi, styrka och explosivitet.

Historisk rädsla

Historiskt har det funnits en rädsla hos såväl uthållighetsidrottare som utpräglade styrkeidrottare att beträda den andres mark. Uthållighetsidrottare har dragit sig för att bedriva styrketräning medan sprint- och styrkeidrottare har undvikit uthållighetsträning, då man ansett att dessa två kvalitéer inte är kompatibla.

En av anledningarna till uthållighetsidrottarens rädsla för styrketräning är att träningsformen ökar musklernas tvärsnittsarea. Det skulle kunna minska såväl kapillär- som mitokondrietätheten, två ytterst viktiga faktorer för prestation i uthållighetsidrotter.

På senare år har det dock blivit allt vanligare att uthållighetsidrottare tränar styrka, det gäller till och med långdistanslöpare. Orsaken till det är att ett stort antal studier har visat att tung och explosiv styrketräning har en positiv inverkan på prestation i uthållighetsidrotter.1,2 De har också visat att det inte sker någon utspädning av mitokondrier vid kombinationsträning.3,4

Den historiska synen lever dock kvar i de styrkefokuserade idrotterna. En vanligt förekommande åsikt är att idrottare i största mån bör undvika uthållighetsträning om målet är att bygga muskler, styrka och explosivitet. Men är detta verkligen väl förankrat i forskningen? Är uthållighetsträning en så stor fiende för styrkeutvecklingen som många tror? Och har uthållighetsträningens typ, längd, intensitet och frekvens någon betydelse?

Effekt på muskeltillväxt Flertalet studier visar att utveckling av hypertrofi inte påverkas negativt av uthållighetsträning.5-11 I en relativt nyligen publicerad studie såg forskarna till och med en betydligt större hypertrofiökning hos försökspersoner som kombinerade cykel- och styrketräning jämfört med dem som enbart tränade styrka. Resultatet från denna studie tyder på att det, under vissa omständigheter, kan finnas en synergistisk effekt av kombinationsträning på utvecklingen av hypertrofi.

I en annan nyligen publicerad studie undersöktes effekterna av kombinerad styrke- och löpträning på hypertrofi.7 Resultatet visade att de försökspersoner som kombinerade styrke- och löpträning hade en likvärdig ökning i hypertrofi som de som enbart tränade styrketräning. Således kan även löpträning kombineras med styrketräning utan att muskeltillväxten påverkas negativt.

I båda dessa studier tränade försökspersonerna i kombinationsträningsgruppen två styrke- och två uthållighetspass per vecka. Äldre studier tyder på att en större mängd uthållighetsträning (fyra pass per vecka eller fler) skulle kunna ha en negativ inverkan på hypertrofiutvecklingen, speciellt i de fall där uthållighetsträningen bestått av löpning.12

Effekt på styrka

Inte heller när det gäller utvecklingen av styrka har uthållighetsträning någon negativ inverkan, förutsatt att uthållighetspassen inte överstiger tre i veckan.5,8,10 Om istället träningsfrekvensen är högre (4-6 träningspass i veckan) visar dock forskningen att uthållighetsträning kan ha negativ inverkan på styrkeutvecklingen, speciellt om träningsperioden är lång.12,13

I den numera klassiska studien av Hickson från 1980 sågs nämligen ingen negativ inverkan på styrkeutvecklingen efter de första sju veckorna av kombinerad styrke- och uthållighetsträning.13 Däremot observerades en platå för styrkeutvecklingen efter åtta veckor. Från och med den nionde veckan noterades till och med en tillbakagång.

Värt att notera från denna studie är att träningsvolymen var extrem (fem styrkepass á 30-40 minuter och sex uthållighetspass á 40 minuter). Den negativa styrkeutvecklingen kan därför troligen förklaras med att deltagarna blev övertränade.

Effekt på explosivitet

De flesta studier visar alltså att utvecklingen av hypertrofi och styrka inte påverkas negativt då de kombineras med uthållighetsträning. När det gäller explosivitet är situationen dock en helt annan. Forskningen visar tydligt att explosivitet är en variabel som ofta påverkas negativt av uthållighetsträning.5,6,9,14

I den tidigare nämnda studien där man såg en tydlig hypertrofiökning efter kombinationsträning mätte man även styrka och explosivitet.5 Styrkan ökade likvärdigt mellan grupperna men den explosiva förmågan ökade enbart i den renodlade styrkegruppen. Skillnaden observerades alltså trots att kombinationsgruppen hade en likvärdig styrkeutveckling samt större hypertrofiökning än styrkegruppen.

Cykling det bästa valet

I en så kallad metaanalys från år 2012 vägde forskare samman resultaten från 21 vetenskapliga studier om kombinationsträning.15 Som en del i detta arbete jämfördes effekterna av löpning respektive cykling på hypertrofi, styrka och explosivitet.

Resultatet tyder på att kombinationen cykling och styrketräning är mer gynnsamt för utvecklingen av hypertrofi och styrka än kombinationen löpning och styrketräning. Detta verkar framför allt vara sant om uthållighetspassen är många och långa. Att löpning kan ha en negativ inverkan tros bero på den tydligt excentriska fasen vid varje fotisättning, vilken orsakar ett större slitage på muskelfibrerna.

Längd, intensitet och frekvens

Fram till dagens datum finns det väldigt lite utforskat kring hur variablerna längd och intensitet i uthållighetsträningen påverkar utvecklingen av styrka. För att täcka en del av denna kunskapslucka genomfördes under hösten 2014 en träningsstudie på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Det huvudsakliga syftet var att undersöka effekterna av två olika typer av uthållighetsträning på styrkeutvecklingen.16

I studien ingick 16 manliga försökspersoner där samtliga hade en gedigen träningsbakgrund och dessutom god vana att utföra styrkeövningen knäböj med fri skivstång. Försökspersonerna delades in i två olika grupper där den ena gruppen kombinerade tunga knäböj (3-6 set á 2-5 repetitioner) med så kallade Tabata-intervaller på cykel (20 sekunders arbete med 10 sekunders vila mellan varje ansträngning). Den andra gruppen kombinerade tunga knäböj med kontinuerlig, medelintensiv cykelträning (40-80 minuter på cirka 70 procent av VO2max). Träningen genomfördes tre gånger i veckan, först styrka och direkt därefter uthållighet.

Resultatet visade att båda grupperna hade en likvärdig styrkeutveckling i knäböj (cirka 10 procent). Det verkar således inte vara av betydelse för styrkeutvecklingen om uthållighetsträningen är lång och medelintensiv eller kort och högintensiv.

Det fanns ingen kontrollgrupp i studien som enbart tränade styrka. Det går därför inte att uttala sig om huruvida kombinationsträningen var bättre eller sämre än renodlad styrketräning. Styrkeökningen på lite drygt tio procent efter sex veckors träning ligger dock väl i linje med resultat från renodlade styrkestudier på vältränade försökspersoner.17 Det är därför troligt att uthållighetsträningen upp till tre gånger i veckan inte motverkar styrkeutvecklingen hos vältränade personer.

En grundläggande förutsättning för goda träningsresultat är en bra fysisk, psykisk och social återhämtning mellan passen för att undvika överträning. Det tycks vara det allra viktigaste för att ett kombinationsprogram av styrke- och uthållighetsträning ska bli framgångsrikt. Om uthållighetsträningen begränsas till max tre pass per vecka samt om längden inte överstiger cirka 60 minuter per pass finns det inga belägg för att det skulle motverka utvecklingen av hypertrofi och styrka.

Under kortare perioder kan träningsfrekvensen till och med skruvas upp betydligt mer utan någon större risk för negativa effekter. Hur mycket träning en individ kan tillgodogöra sig är dock högst individuellt, varför ett kombinationsprogram som är optimalt för en person inte nödvändigtvis behöver vara det för en annan.

Viktigt att poängtera är att träningsresponsen är specifik för de muskler som tränas. Den muskulatur som inte är involverad i uthållighetsträningen får ingen negativ styrkeutveckling.12 Man kan alltså till exempel träna fler än tre pass löpning i veckan utan att riskera att tappa styrkan i bänkpress.

Uppdelning och ordningsföljd

Gör det någon skillnad om styrke- och uthållighetspassen bedrivs på olika dagar, samma dag eller till och med i samma pass? Och om de sker i samma pass, vilken ordningsföljd är då att föredra?

Det finns studier som visar att kombinerad styrke- och uthållighetsträning som utförs under ett och samma pass kan hindra styrkeutvecklingen, jämfört med om träningen är uppdelad på olika pass och dagar.4 Samtidigt finns nyare studier som visar att styrkan inte påverkas negativt för den som tränar styrka och uthållighet under samma pass.18 Entydigt är dock att hypertrofiutvecklingen är oberoende av om träningen utförs på samma eller olika träningspass.

Ordningsföljden av styrke- och uthållighetsträningen inom samma pass verkar inte ha någon betydelse för utvecklingen av styrka och hypertrofi.9,18,19 Däremot finns det indikationer på att explosiviteten hämmas mer om uthållighetsträningen genomförs direkt före styrketräningen jämfört med omvänd ordning.18,20 En trolig förklaring till detta är att uthållighetsträningen försämrar prestationen och kvalitén på styrketräningspasset.

Sammanfattande träningsråd

Sammanfattningsvis kan man med säkerhet säga är att explosiviteten påverkas negativt av kombinationsträning. Är du till exempel en 100-meterslöpare eller tyngdlyftare, där explosiviteten är totalt avgörande, bör uthållighetsträningen minimeras. I övrigt kan kombinationsträning ge mycket goda effekter om den utförs på ett genomtänkt sätt. Det gäller för såväl tävlingsidrottare som motionärer.

Inom tävlingsidrotten är det viktigt att ha koll på den aktuella idrottens kravprofil samt i vilken period av den årliga träningsplaneringen man befinner sig. Inom idrotter där explosivitet är viktig men där det även finns ett tydligt krav på aerob förmåga, som till exempel ishockey och handboll, bör man periodvis begränsa mängden uthållighetsträning. Detta kan till exempel gälla i slutet av en förberedelseperiod, då fokus i träningen ofta ligger på utveckling av grenspecifik explosivitet.

Däremot går det utmärkt att kombinera uthållighetsträning med tung styrketräning tidigare i förberedelseperioden, då fokus är att utveckla aerob effekt (VO2max), hypertrofi och styrka. För att vara helt på den säkra sidan bör dock inte antalet uthållighetspass överstiga tre per vecka under längre perioder, speciellt inte om det är fråga om löpning. Cykel är att föredra framför löpning om idrottens kravprofil tillåter det.

Enligt studien som nyligen genomfördes på GIH tycks uthållighetsträningens längd och intensitet vara av liten betydelse för utvecklingen av maximal styrka.16 Men eftersom högintensiv intervallträning har visat sig vara en mycket tidseffektiv träningsform, är den att föredra inom flera idrotter framför den mer tidskrävande låg- och medelintensiva uthållighetsträningen. På så vis frigörs mer tid till att utveckla andra fysiska delkapaciteter och moment, till exempel tekniska och taktiska färdigheter, som är av stor vikt för lagidrottare.

Den här artikeln har förhoppningsvis visat att kombinationsträning fungerar utmärkt att applicera för de allra flesta och att oron för uthållighetsträningens negativa effekter på muskeltillväxt och styrka många gånger är överdriven. Dessutom blir träningen roligare och mer hållbar på sikt eftersom en varierad träning förebygger överbelastningsskador samt är bättre för hälsan.

Referenser

  1. Aagaard, P. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2010. 21(6):298-307.
  2. Paavolainen, L. m.fl. J Appl Physiol. 1999. 86(5):1527-33.
  3. Psilander, N. m.fl. Scand J Med Sci Sports. 2014.
  4. Sale, D.G. m.fl. J Appl Physiol. 1990. 68(1):260-70.
  5. Mikkola, J. m.fl. Int J Sports Med. 2012. 33(9):702-10.
  6. Hakkinen, K. m.fl. Eur J Appl Physiol. 2003. 89(1):42-52.
  7. de Souza, E.O. m.fl. Int J Sports Med. 2013. 34(3):207-13.
  8. McCarthy, J.P. m.fl. Med Sci Sports Exerc. 2002. 34(3):511-9.
  9. Chtara, M. m.fl. J Strength Cond Res. 2008. 22(4):1037-45.
  10. Bell, G.J. m.fl. Int J Sports Med. 1991. 12(4):384-90.
  11. Lundberg, T.R. m.fl. J Appl Physiol. 2013. 114(1):81-9.
  12. Kraemer, W.J. m.fl. J Appl Physiol. 1995. 78(3):976-89.
  13. Hickson, R.C. Eur J Appl Physiol Occup Physiol. 1980. 45(2-3):255-63.
  14. Dudley, G.A. m.fl. J Appl Physiol. 1985. 59(5):1446-51.
  15. Wilson, J.M. m.fl. J Strength Cond Res. 2012. 26(8):2293-307.
  16. Petré, H. & Löfving, P. Diss GIH. 2014.
  17. Kraemer, W.J. m.fl. Med Sci Sports Exerc. 2002. 34(2):364- 80.
  18. Eklund, D. m.fl. Int J Sports Med. 2015. 36(2):120-9.
  19. Davitt, P.M. m.fl. J Strength Cond Res. 2014. 28(7):1937-45.
  20. Bell, G.J. m.fl. Can J Sport Sci. 1988. 13(4):214-9.

Forskare

Henrik Petré
Student
Gymnastik- och idrottshögskolan
Niklas Psilander
Medicine doktor inriktning fysiologi
Gymnastik- och idrottshögskolan
Pontus Löfving
Student
Gymnastik- och idrottshögskolan

Läs mer om:

konditionsträning
Niklas Psilander
Styrketräning

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se