Vart du riktar ditt fokus när du utför en rörelse kan tyckas mindre viktigt. Men forskning visar att det har stor betydelse för såväl prestationsförmågan som träningseffekten
Med ett så kallat internt fokus riktas uppmärksamheten mot musklerna eller relevanta kroppsdelar för den rörelse eller aktivitet som ska utföras. Vid en knäböj kan ett internt fokus innebära att du fokuserar på att sträcka på knäna eller att spänna lårmusklerna.
Med ett externt fokus riktas i stället uppmärksamheten mot omgivningen eller målet med den rörelse eller aktivitet som ska utföras. Vid en knäböj skulle du kunna fokusera på att trycka ifrån mot golvet så kraftfullt du kan eller att du ska lyfta skivstången så snabbt som möjligt.
Var du riktar ditt uppmärksamhetsfokus har betydelse för såväl prestationsförmågan som träningseffekten. Huruvida man har ett internt eller externt fokus har bland annat visat sig påverka pricksäkerhet, koordination, balans, muskeltillväxt och styrka (1–4). Ett externt fokus verkar i de flesta fallen förbättra prestationsförmågan och är mer effektivt om du vill lära dig en ny övning (1). Här följer en genomgång av forskningen på området.
Läs också:
Främjar självorganisering
Att ett externt fokus förbättrar prestationen har förklarats genom constrained action hypothesis (1). Hypotesen beskriver hur ett internt fokus kan vara negativt då individen endast riktar uppmärksamheten mot en komponent av rörelsen som ska utföras. Trots att rörelsen är beroende av att flera muskler och leder samarbetar.
En effektiv rörelse sker genom en så kallad självorganisering där kroppen koordineras utan att individen aktivt måste fokusera på att justera enskilda delar av rörelsen. Utifrån constrained action hypothesis kan ett internt fokus störa självorganiseringen, vilket medför att rörelsen sker med viss fördröjning, blir långsammare eller mer okoordinerad alternativt sker med mindre precision. Till skillnad från ett internt fokus, som medför att rörelsen aktivt kontrolleras av individen, utnyttjar ett externt fokus omedvetna eller automatiska processer som främjar självorganiseringen.
Med ett externt fokus utförs rörelsen utan att någon bidragande komponent ”glöms bort”. Vilket i sin tur bidrar till ett bättre samarbete mellan de bidragande komponenterna. Därtill skulle ett externt fokus kunna resultera i en mer effektiv aktivering och koordinering av musklerna samt en minskad upplevd ansträngning (5–7). Tillsammans skulle dessa faktorer kunna förklara varför ett externt fokus ofta förbättrar prestationsförmågan.
Koordination och motoriska färdigheter
Flertalet studier har jämfört effekten av ett internt och externt fokus avseende olika koordination och motoriska färdigheter. Till exempel att hålla balansen eller träffsäkerheten vid olika kast. Studierna har visat att instruktionerna har en betydande inverkan på prestation och inlärning (1,8). Bland annat har det visat sig att golfare som instrueras att fokusera på svingen av klubban (externt fokus) har större träffsäkerhet än golfare som instrueras att fokusera på armarnas rörelser (internt fokus).
Därtill har flertalet studier visat att pilkastare samt basket- och volleybollspelare får en större träffsäkerhet när de instrueras att ha ett externt fokus. Det verkar till exempel vara bättre att rikta uppmärksamheten mot pilens eller bollens förväntade bana jämfört med att fokusera på den kroppsdel som ska utföra rörelsen.
Andra populära artiklar:
Fördelarna med ett externt fokus har även uppmärksammats inom skadeprevention och rehabilitering (9). En studie utförd på manliga college-idrottare visade att ett skadeförebyggande träningsprogram med externt fokus gav bättre effekt avseende styrka, knäkontroll och hoppförmåga jämfört med samma program med internt fokus (10). Vidare visade en systematisk översikt från 2015 att neuromuskulär träning har bättre effekt på motorisk kontroll och prestation när övningarna instrueras med ett externt jämfört med internt fokus (2).
Styrka
Vissa studier har visat att personer som styrketränar med ett externt fokus får större styrkeökning än personer som har ett internt fokus (11). Andra studier har däremot inte kunnat påvisat sådana skillnader (4). För att bringa klarhet i frågan sammanställdes forskningen i en systematisk översikt med metaanalys (3) som syftade till att undersöka:
1. Hur styrkan påverkas i det akuta skedet av ett internt och externt fokus?
2. Hur styrkan påverkas på sikt beroende på om styrketräningen utförts med ett internt eller externt fokus?
Internt fokus för muskeltillväxt
För att få musklerna att växa maximalt verkar det vara bättre att fokusera på muskeln du vill ska växa. Kroppsbyggare har länge förespråkat betydelsen av att fokusera på kontakten i musklerna när man styrketränar för att musklerna ska växa maximalt (13). På senare år har det visat sig att kroppsbyggarna haft rätt.
Studier har visat att det är möjligt att öka muskelaktiveringen genom att fokusera på muskelns arbete när man styrketränar. Till exempel har man sett att ett fokus på muskeln kan öka aktiveringen av ryggmuskulaturen vid latsdrag (14) och bröstmuskulaturen vid armhävningar (15). Att musklerna aktiveras mer skulle kunna innebära en större muskeltillväxt på sikt.
Det finns en studie som jämfört effekten av ett externt och internt fokus påverkar muskeltillväxten på sikt (4). Hälften av deltagarna styrketränade med ett externt fokus utifrån instruktionen ”get the weight up!”. Den andra hälften instruerades att använda ett inre fokus med instruktionen ”squeeze the muscle!”.
Efter åtta veckors styrketräning visade det sig att deltagarna som fokuserat på kontakten i musklerna fick störst muskeltillväxt av biceps. Det var däremot inga signifikanta skillnader mellan grupperna avseende muskeltillväxten i framsida lår.
Det kan tilläggas att vi främst kan påverka muskelaktiveringen vid styrketräning med lättare vikter (16). Med tyngre vikter måste alla muskler aktiveras nära på maximalt, vilket medför att det finns mindre utrymme att påverka hur mycket olika muskler aktiveras.
Sju studier undersökte den akuta effekten på styrkan när deltagarna hade ett externt eller internt fokus. Övningarna som utfördes var knäböj, marklyft, isometric mid-thigh pull, greppstyrka och isometrisk armbågsflexion. Metaanalysen visade att styrkan förbättrades när deltagarna hade ett externt fokus.
Tre studier undersökte hur styrkan påverkades av styrketräning under sex till tolv veckor där deltagarna haft ett internt eller externt fokus. Styrkan utvärderades med knäböj, marklyft samt isometrisk styrka i knäextensorerna och armbågsflexorerna. Två studier påvisade en trend mot att ett externt fokus gav större styrkeökning, medan en studie inte påvisade någon större skillnad mellan internt och externt fokus. När forskarna bara analyserade styrkan i underkroppsövningar talade däremot samtliga studier för att ett externt fokus var att föredra.
Metaanalysen bygger vidare på tidigare forskning som visat att ett externt fokus förbättrar balansen, spänsten och prestationen vid andra idrottsspecifika aktioner (1). Att ett externt fokus endast gav en större styrkeökning i underkroppsstyrkan skulle kunna förklaras av vilka övningar som testades. Det har nämligen föreslagits att ett externt fokus framför allt är gynnsamt vid utförande av komplexa rörelser som involverar flera muskelgrupper och leder (12).
Sammantaget
I dagsläget talar forskningen sammantaget för att ett externt fokus är att föredra framför internt fokus när syftet är att prestera eller lära sig motoriska färdigheter. Det betyder dock inte att ett externt fokus alltid är bättre än ett internt fokus.
Ibland kan det passa bättre och vara lättare att ta till sig en instruktion med internt fokus. Bland annat har individens erfarenhet och preferenser visat sig påverka effekten av ett externt och internt fokus (17). Det finns därför anledning att, åtminstone till viss del, anpassa instruktionerna utifrån individ och situation.
Exempel på övningsinstruktioner med internt och externt fokus | ||
Övning | Internt fokus | Externt fokus |
Knäböj | Från bottenläget spänner du lårmusklerna maximalt samtidigt som du sträcker på knäna. | Från bottenläget trycker du ifrån mot golvet så kraftfullt du kan och lyfter stången så snabbt som möjligt. |
Hantelcurls | Spänn biceps så mycket du kan när du lyfter hanteln. | Lyft hanteln så snabbt du kan. |
Balansträning på balansplatta | Håll balansen genom att stabilisera kroppen. | Håll balansen genom att stabilisera balansplattan. |
Enbensknäböj | Stå på ett ben och böj långsamt ditt knä medan du håller knät över foten. | Stå på ett ben och nå långsamt mot konen (som ställts upp framför individen) med knät medan du böjer på knät. |
Horisontella hopp | Hoppa så långt du kan. Under hoppet sträcker fram hälarna så långt fram du kan. | Tryck ifrån golvet så kraftfullt som möjligt. Försök hoppa över linjen (individanpassade linjer kan markeras på golvet). |
Referenser
1. Wulf G. Attentional focus and motor learning: a review of 15 years. International Review of Sport and Exercise Psychology. 01 september 2013;6(1):77–104.
2. Benjaminse A, Welling W, Otten B, Gokeler A. Novel methods of instruction in ACL injury prevention programs, a systematic review. Phys Ther Sport. maj 2015;16(2):176–86.
3. Grgic J, Mikulic I, Mikulic P. Acute and Long-Term Effects of Attentional Focus Strategies on Muscular Strength: A Meta-Analysis. Sports. november 2021;9(11):153.
4. Schoenfeld BJ, Vigotsky A, Contreras B, Golden S, Alto A, Larson R, m.fl. Differential effects of attentional focus strategies during long-term resistance training. Eur J Sport Sci. juni 2018;18(5):705–12.
5. Kuhn Y-A, Keller M, Lauber B, Taube W. Surround inhibition can instantly be modulated by changing the attentional focus. Sci Rep. 18 januari 2018;8(1):1085.
6. Wiseman S, Alizadeh S, Halperin I, Lahouti B, Snow NJ, Power KE, m.fl. Neuromuscular Mechanisms Underlying Changes in Force Production during an Attentional Focus Task. Brain Sci. 07 januari 2020;10(1):E33.
7. Taylor L. The impact of attentional focus cueing within a training intervention on back squat and deadlift performance in team sport athletes – CORE [Internet]. [Twickenham, UK]: St Mary’s University; 2017 [citerad 15 november 2021]. Tillgänglig vid: https://core.ac.uk/display/96702151?utm_source=pdf&utm_medium=banner&utm_campaign=pdf-decoration-v1
8. Wulf G, Shea C, Lewthwaite R. Motor skill learning and performance: a review of influential factors. Med Educ. januari 2010;44(1):75–84.
9. Gokeler A, Neuhaus D, Benjaminse A, Grooms DR, Baumeister J. Principles of Motor Learning to Support Neuroplasticity After ACL Injury: Implications for Optimizing Performance and Reducing Risk of Second ACL Injury. Sports Med. juni 2019;49(6):853–65.
10. Ghanati HA, Letafatkar A, Almonroeder TG, Rabiei P. Examining the Influence of Attentional Focus on the Effects of a Neuromuscular Training Program in Male Athletes. The Journal of Strength & Conditioning Research [Internet]. 19 juni 2020 [citerad 29 juni 2020];Publish Ahead of Print. Tillgänglig vid: https://journals.lww.com/nsca-jscr/Abstract/9000/Examining_the_Influence_of_Attentional_Focus_on.94348.aspx
11. Nadzalan A. The effects of resistance training with different focus attention on muscular strength: Application to teaching methods in physical con. IJITEE. 2019(8):16–9.
12. Wulf G. Attentional focus and motor learning: A review of 10 years of research. Bewegung Train [Internet]. 2007 [citerad 15 november 2021];2007. Tillgänglig vid: https://www.semanticscholar.org/paper/ATTENTIONAL-FOCUS-AND-MOTOR-LEARNING%3A-A-REVIEW-OF-Wulf/a9e8f8e69efbfe375d89cf0ff035e3b4f6d4d95f
13. Schoenfeld BJ, Contreras B. Attentional Focus for Maximizing Muscle Development: The Mind-Muscle Connection. Strength & Conditioning Journal. februari 2016;38(1):27–9.
14. Snyder BJ, Leech JR. Voluntary increase in latissimus dorsi muscle activity during the lat pull-down following expert instruction. J Strength Cond Res. november 2009;23(8):2204–9.
15. Calatayud J, Vinstrup J, Jakobsen MD, Sundstrup E, Colado JC, Andersen LL. Mind-muscle connection training principle: influence of muscle strength and training experience during a pushing movement. Eur J Appl Physiol. juli 2017;117(7):1445–52.
16. Calatayud J, Vinstrup J, Jakobsen MD, Sundstrup E, Brandt M, Jay K, m.fl. Importance of mind-muscle connection during progressive resistance training. Eur J Appl Physiol. mars 2016;116(3):527–33.
17. Maurer H, Munzert J. Influence of attentional focus on skilled motor performance: performance decrement under unfamiliar focus conditions. Hum Mov Sci. augusti 2013;32(4):730–40.