World Cup i Kanada inleder en het hockeyhöst. Redan nu talar mycket för att hjärnskakningar blir vanliga även den här säsongen. Förvånande nog drabbas kvinnor i ännu högre grad än män, visar ett nyligen påbörjat forskningsprojekt från GIH.
Ishockeysäsongen har knappt börjat och redan har man kunnat läsa om spelare som drabbats av hjärnskakningar. I en träningsmatch mot Björklöven skulle Skellefteås Joakim Lindström tackla en motståndare, men hamnade fel och föll istället med huvudet före i isen. Resultatet – hjärnskakning. Philip Holm, ny för året i Växjö Lakers, drabbades av samma öde efter en smäll mot huvudet i en Champions League match mot tjeckiska Mlada Boleslav.
Det har lett till att hjälmtillverkarna inte utvecklar och testar för sneda islag, där huvudet utsätts för rotationsvåld.
Att det skett en dramatisk ökning av antalet hjärnskakningar inom svensk ishockey sedan mitten av 1980-talet har forskaren Mascha Paulsen från Luleå tekniska högskola tidigare visat i sin avhandling. Av statistiken framgår att det i dag inträffar cirka 140 hjärnskakningar per 1 000 matcher. Drygt 20 procent av alla spelare i herrarnas högsta serie SHL har någon gång drabbats. Detta trots att SHL infört längre avstängningar för huvudtacklingar.
Ännu vanligare i damhockey
Doktorand Malin Åman vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm har studerat skadepanoramat i 35 olika idrotter, däribland ishockey. Materialet baseras på alla skador som anmälts till idrottens försäkringsbolag Folksam.
I en ännu opublicerad fortsättningsstudie har hon därefter analyserat skadelokalisation och skadetyp i sju av de undersökta idrotterna. Resultaten visar bland annat att förekomsten av hjärnskakningar (antal per 1 000 spelare och år) är högre i ishockey jämfört med andra lagbollspel som handboll, fotboll och innebandy.
– Vi ser att antalet hjärnskakningar inom ishockeyn har ökat över tid (år 2006-2012), hos både kvinnliga och manliga spelare. Förekomsten är något högre hos kvinnor än hos män och den har också ökat mer bland kvinnor sedan 2008. Av det totala antalet ishockeyskador i studien står hjärnskakningarna för elva procent bland kvinnorna och fem procent bland männen, säger Malin Åman vars forskartjänst finansieras av Folksam och GIH gemensamt.
Att en högre andel kvinnor än män drabbas förvånar säkert många. Inte minst med tanke på att tacklingar är förbjudna inom damishockeyn.
– Ja, men även i vissa andra idrotter, och i trafiken, uppvisar kvinnor en högre andel hjärnskakningar. Exakt vad som ligger bakom den statistiken är inte klarlagt. Men de flesta hjärnskakningar uppkommer genom indirekt våld exempelvis genom fall och krockar. Och inom damhockeyn finns det ju kontakt mellan spelarna ändå, även om det inte är i form av tacklingar.
Problem i fler sporter
Allvarligare hjärnskakningar kan först och främst leda till hälsoproblem för den drabbade. Men det går inte heller att blunda för att det även finns en ekonomisk aspekt på problemet.
– För oss är det SHL och hockeyallsvenskan som står för de högsta kostnaderna när det gäller hjärnskakningar. Spelarna där har så pass höga löner och vi har ett försäkringsskydd som även täcker in eventuella lönebortfall. För samhället kan det innebära höga kostnader när folk tvingas vara borta en längre tid från sina arbeten – eller i värsta fall inte klarar av att komma tillbaka överhuvudtaget, säger Folksams idrottschef Lars-Inge Svensson.
Men det är långtifrån enbart i ishockey som man har problem med hjärnskakningar. Det är en skada som återfinns i samtliga lagbollspel – inte minst i handboll som har den näst högsta förekomsten efter ishockey – visar Malin Åmans forskning. Andra sporter med mer eller mindre höga inslag av hjärnskakningar är cykel, alpin skidåkning och ridsport. I ridsport gäller det i synnerhet för fälttävlan.
– I ridsport kan farten vara hög och det finns en risk för såväl fall som krosskador, exempelvis när andra ekipage faller över ryttaren. Så där finns egentligen tre tydliga riskfaktorer där många andra idrotter kanske bara har två eller en. Ridsportförbundet har en försäkring som övergår till oss först vid årsskiftet. Men när det gäller olycksfall utanför den licensierade tävlingsridsporten ser vi att det var 14 procent av de inträffade hjärnskakningarna som ledde till någon grad av medicinsk invaliditet, säger Lars-Inge Svensson.
Hjälmarna har brister
De tre idrotterna ridsport, cykel och alpin skidåkning har det gemensamt att utövarna bär – eller åtminstone borde – bära hjälm. Att använda hjälm är en given åtgärd för att minska risken för huvudskador i olika sammanhang. Vetenskapliga studier visar på riskminskningar på upp till 60 procent.
– Från trafikforskningen vet vi att åtta procent av alla hjärnskakningar leder till långvariga besvär. Det kan låta som en ganska låg siffra, men med tanke på hur många individer det ändå rör sig om så är det en av de skador som vi anser det allra viktigast att förebygga. Skadas hjärnan så innebär det ofta en stor påverkan på individens vardagsliv. Därför har vi också drivit på för att branschen ska ta fram bättre hjälmar, säger docent Helena Stigson som är forskare på Folksam.
Folksam har själva genomfört flera större tester av hjälmar för ridsport, cykel och alpin skidåkning. Den korta sammanfattningen av rapporterna lyder att samtliga undersökta hjälmar kan bli bättre, trots att de är godkända enligt den så kallade CE-standarden.
– Testerna i dag mäter endast värden för raka islag. Det har lett till att hjälmtillverkarna inte utvecklar och testar för sneda islag, där huvudet utsätts för rotationsvåld. Vi har därför jobbat länge för att få till stånd en ändring i lagstiftningen. Vi vet nämligen i dag att det är när hjärnan roterar snabbt som de allvarligaste hjärnskakningarna uppkommer, säger Helena Stigson.
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.