Min läslista

Din läslista är tom.

17
Delningar
Lägg i läslista
Fysisk aktivitet / Hälsa

Vasaloppet – en guldgruva för svensk träningsforskning

10 Feb 2022
Text: Martina Svensson, Ulf Hållmarker, Stefan James, Tomas Deierborg

Söndagen den 19 mars år 1922 genomfördes det första Vasaloppet. Sedan dess har över en och en halv miljon människor kört loppet. Men skidspåren i Dalarna är mer än en fest för folkhälsan. Deltagarna har bidragit till ny kunskap om hälsovinsterna med en fysiskt aktiv livsstil, fynd som gett internationellt eko.

I år firar Vasaloppet 100 år. De nio milen mellan Sälen och Mora utgör platsen för ett av världens största motionslopp och lockar årligen långväga besökare till trakten. Bakom vistelsen ligger många timmars förberedelser inför den fysiska prövningen som väntar. Och det är just här forskningen tar sitt avstamp, för sällan samlas så många individer med en fysiskt aktiv livsstil i en och samma arena.

Läs också:

Såg potentialen

Mellan åren 1989-2010 deltog närapå 200 000 svenskar i loppet. Ulf Hållmarker, dåvarande chefsläkare och ordförande för Vasaloppet, såg tidigt potentialen. Tillsammans med kardiologiprofessorn Stefan James vid Uppsala universitet påbörjades ett digert uppbyggnadsarbete. Med hjälp av befolkningsregistret lät de matcha dessa individer med ett stort antal personer med samma ålder, kön och länstillhörighet i Sverige (se faktaruta). Vasaloppsregistret föddes. Sammantaget finns här data från nästan 700 000 svenskar.

Mer om Vasaloppsregistret

Vasaloppsregistret utgör en grund för epidemiologiska undersökningar där man kan jämföra risken att drabbas av en viss sjukdom hos en grupp som har en fysiskt aktiv livsstil (Vasaloppsåkare) med en liknande grupp som inte är lika fysiskt aktiva (övrig befolkning). På så sätt kan man se hur en fysiskt aktiv livsstil påverkar risken att insjukna.

Registret innehåller data från nästan 200 000 individer som deltagit i något av loppen under vasaloppsveckan mellan åren 1989-2010. Medelåldern vid starttillfället var 36 år, 62 procent var män och 38 procent kvinnor. Denna grupp har jämförts med en kontrollgrupp som valts ut för att vara så lik som möjligt, till exempel genom att ha samma kön och ålder samt vara bosatt i samma region. Alla personer (både skidåkare och kontroller) med tidigare allvarliga diagnoser (t ex depression, cancer, hjärt- och lungsjukdom, mm) har exkluderats. Vid urvalet togs ingen hänsyn till socioekonomiska faktorer.

Ursprungligen matchades en kontrollperson för varje gång en skidåkare deltog, vilket resulterade i närapå 500 000 kontrollpersoner som inte deltagit i loppet. I ett senare skede reducerades dessa till att bara omfatta ca 200 000 kontrollpersoner, en för varje skidåkare, oavsett hur många gånger skidåkaren deltagit i Vasaloppet.

Uppföljning av sjukdomsdiagnoser har gjorts under en period av max 21 år (fram till 2010).

Till detta register har sedan diagnoser inhämtas från vårt nationella patientregister under upp till 21 år efter det att personen i fråga kört loppet. På så vis har forskarna under lång tid kunnat följa hur skidåkarnas fysiskt aktiva livsstil påverkar risken att insjukna i olika sjukdomar. Skillnaderna mellan de fysiskt aktiva skidåkarna och den mer stillasittande övriga befolkningen var häpnadsväckande, vilket framgår av tabellen nedan. (1-10).

Påverkar hjärtat och hjärnan

Med Stefan James kompetens inom kardiologi föll det sig naturligt att börja studera hur risken för hjärt-kärlsjukdom skiljde sig åt mellan de båda grupperna. Bland Vasaloppsåkarna var risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom halverad jämfört med övriga befolkningen (5). En viktig bakgrundsorsak till hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, något som var klart ovanligare bland vasaloppsåkarna (5). Sedan tidigare är det känt att förmaksflimmer är lika vanligt bland manliga skidåkare och den övriga manliga befolkningen. Men registret visade att åkarna trots detta hade en lägre risk för stroke (6). Så även om man har förmaksflimmer finns det inte skäl att avstå från träning. Och än fanns det mer att upptäcka.

Ett samarbete med de experimentella hjärnforskarna Tomas Deierborg och Martina Svensson vid Lunds universitet visade att en fysiskt aktiv livsstil även gynnar hjärnhälsan och det mentala på en anmärkningsvärd nivå. Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av depression och ångest (7, 8), minskad risk att utveckla vaskulär demens (9) och insjuknande i Parkinsons sjukdom fördröjdes (11), för att nämna några av fördelarna. Skillnaderna var dessutom oberoende av kön, ålder eller utbildningsnivå. Dessa fynd nådde snart internationell press, där såväl CNN (12) som The New York Times (13) rapporterat om hälsoeffekter hos dessa svenska skidåkare.

Tabell 1: Vasaloppsåkarnas hälsofördelar.

*Tjocktarmscancer, postmenopausal bröstcancer, njurcancer, livmodercancer liksom cancer i gallblåsan, bukspottkörteln och matstrupen anses vara relaterade till livsstil. Till livsstilsfaktorer räknas t.ex. fysisk aktivitet, rökning och kostvanor.

Tränar mer och har bättre kondition

De som deltar i Vasaloppet får sina åktider registrerade. Resultaten kan användas för att studera den fysiska prestationsförmågan (hur snabbt de genomförde loppet), vilket visat sig spela roll för risken att utveckla vissa sjukdomar. Snabbare manliga åkare löpte till exempel större risk att senare utveckla förmaksflimmer (6). Skillnader mellan könen fanns också för kopplingen mellan prestationsförmågan och risken att drabbas av depression och ångestsjukdom. Här tyder data från Vasaloppsregistret på att män kan gynnas av en snäppet högre intensitet av fysisk aktivitet jämfört med den som är optimal för kvinnor för att förebygga psykisk ohälsa (7, 8).

Andra populära artiklar:

Nivåerna av fysisk aktivitet är inte det enda som särskiljer deltagarna i Vasaloppet från den övriga befolkningen. Till exempel har enkätundersökningar visat att de har en bättre kosthållning och röker mindre än genomsnittet (14). Enkätundersökningarna har dock visat att den stora skillnaden mellan skidåkarna och övriga befolkningen är just vanorna för fysisk aktivitet i vardagen, där en majoritet av åkarna tränar minst fyra timmar i veckan (15). Lägg därtill att Vasaloppsåkare i genomsnitt har en avsevärt bättre kondition än befolkningen i övrigt (10). Den stora skillnaden mellan de två grupperna är alltså den fysiska aktiviteten och konditionsnivån.

Register med stor potential

Hjärtstopp väcker mycket uppmärksamhet vid motionslopp. Hittills har 34 män drabbats under Vasaloppet och medelåldern för dessa är 60 år. Ofta är detta en komplikation till en hjärtinfarkt. Ur ett folkhälsoperspektiv överstiger dock nyttan med fysisk träning riskerna med råge, hjärtstopp drabbar endast ca 2 av 100 000 åkare (16). Kunskapen om dessa händelser har medfört en hög beredskap. Numera finns många hjärtstartare vid Vasaloppsarenan. Hittills har hjärt-lungräddning räddat livet på en tredjedel av de drabbade.

Vad framtiden levererar från detta register återstår att se. Potentialen är fortsatt stor, mycket tack vare den generösa kultur av tillgänglig anonymiserad data vi kan ta del av i Sverige. Vasaloppsregistret är en guldgruva för svensk träningsforskning. Fortfarande hyser detta register ännu okända guldkorn som väntar på att analyseras.

Referenser

1. Stattin K, Hallmarker U, Arnlov J, James S, Michaelsson K, Byberg L. Decreased Hip, Lower Leg, and Humeral Fractures but Increased Forearm Fractures in Highly Active Individuals. J Bone Miner Res. 2018;33(10):1842-50.
2. Ahl M, Avdic U, Strandberg MC, Chugh D, Andersson E, Hallmarker U, et al. Physical Activity Reduces Epilepsy Incidence: a Retrospective Cohort Study in Swedish Cross-Country Skiers and an Experimental Study in Seizure-Prone Synapsin II Knockout Mice. Sports Med Open. 2019;5(1):52.
3. Andersen K, Hallmarker U, James S, Sundstrom J. Long-Distance Skiing and Incidence of Hypertension: A Cohort Study of 206 889 Participants in a Long-Distance Cross-Country Skiing Event. Circulation. 2020;141(9):743-50.
4. Hallmarker U, James S, Michaelsson K, Arnlov J, Sandin F, Holmberg L. Cancer incidence in participants in a long-distance ski race (Vasaloppet, Sweden) compared to the background population. Eur J Cancer. 2015;51(4):558-68.
5. Hallmarker U, Lindback J, Michaelsson K, Arnlov J, Asberg S, Wester P, et al. Survival and incidence of cardiovascular diseases in participants in a long-distance ski race (Vasaloppet, Sweden) compared with the background population. Eur Heart J Qual Care Clin Outcomes. 2018;4(2):91-7.
6. Svedberg N, Sundstrom J, James S, Hallmarker U, Hambraeus K, Andersen K. Long-Term Incidence of Atrial Fibrillation and Stroke Among Cross-Country Skiers. Circulation. 2019;140(11):910-20.
7. Svensson M, Brundin L, Erhardt S, Madaj Z, Hallmarker U, James S, et al. Long distance ski racing is associated with lower long-term incidence of depression in a population based, large-scale study. Psychiatry Res. 2019;281:112546.
8. Svensson M, Brundin L, Erhardt S, Hallmarker U, James S, Deierborg T. Physical Activity Is Associated With Lower Long-Term Incidence of Anxiety in a Population-Based, Large-Scale Study. Front Psychiatry. 2021;12:714014.
9. Hansson O, Svensson M, Gustavsson AM, Andersson E, Yang Y, Nagga K, et al. Midlife physical activity is associated with lower incidence of vascular dementia but not Alzheimer’s disease. Alzheimers Res Ther. 2019;11(1):87.
10. Hallmarker U, Michaelsson K, Arnlov J, Hellberg D, Lagerqvist B, Lindback J, et al. Risk of recurrent ischaemic events after myocardial infarction in long-distance ski race participants. Eur J Prev Cardiol. 2016;23(3):282-90.
11. Olsson TT, Svensson M, Hallmarker U, James S, Deierborg T. Delayed Clinical Manifestation of Parkinson’s Disease Among Physically Active: Do Participants in a Long-Distance Ski Race Have a Motor Reserve? J Parkinsons Dis. 2019.
12. https://edition.cnn.com/2021/09/15/health/skiing-benefits-anxiety-study-wellness/index.html
13. https://www.nytimes.com/2022/01/12/well/move/exercise-anxiety.html?referringSource=articleShare
14. Carlsson S, Olsson L, Farahmand BY, Hallmarker U, Ahlbom A. [Skiers in the long-distance ski race invest in their health]. Lakartidningen. 2007;104(9):670-1.
15. Farahmand BY, Ahlbom A, Ekblom O, Ekblom B, Hallmarker U, Aronson D, et al. Mortality amongst participants in Vasaloppet: a classical long-distance ski race in Sweden. J Intern Med. 2003;253(3):276-83.
16. Hallmarker U, Michaelsson K, Arnlov J, James S. Cardiac arrest in a long-distance ski race (Vasaloppet) in Sweden. J Am Coll Cardiol. 2012;60(15):1431-2.

Forskare

Stefan James
professor i kardiologi
Uppsala Universitet
Martina Svensson
biträdande forskare
Experimental Neuroinflammation Laboratory, Lunds universitet
Tomas Deierborg
professor
Neuroinflammation, Lunds universitet
Ulf Hållmarker
Läkare
Medicinkliniken Mora lasarett

1 kommentar

  1. Urban James 10 February 2022 / 17:05 2022-02-10 / 17:05

    Mycket viktig information. Lycka med fortsatt arbete och kommunikation.

Läs mer om:

Fysisk aktivitet
hjärnhälsa
Längdskidåkning

Artikelflöde

Nyhetsbrevswidget (undersidor)

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Kontakta oss

Utges av

link

Idrottsforskning.se ges ut av Centrum för idrottsforskning

08-120 537 00 (vxl)
cif@gih.se