Att behålla en skadefri spelartrupp är en viktig pusselbit för att Sverige ska nå framgång i sommarens fotbolls-EM. Under turneringen kommer det att ställas tuffa krav på det medicinska teamet och ett bra samarbete med tränarteamet blir avgörande.
Ett övertygande kvalspel innebär att vi kan följa det svenska herrlandslagets framfart i sommarens EM-slutspel.
Utöver de 26 spelare som Janne Andersson kommer att ta ut i sin EM-trupp kommer den svenska EM-delegationen bestå av ett stort antal experter från olika områden. I detta så kallade ”laget-bakom-laget” hittar vi tränare, massörer, kockar och det medicinska teamet.
Det finns ett tydligt samband mellan antalet skador som ett lag drabbas av och hur laget presterar.
Det arbete som görs av det medicinska teamet och övriga personer i ”laget-bakom-laget” kan få stor betydelse för herrlandslagets resultat under EM. Forskningsresultat visar nämligen att det finns ett tydligt samband mellan antalet skador som ett lag drabbas av och hur bra laget presterar.
Fakta: Uefa Elite Club Injury Study (ECIS)
Vår forskargrupp, Football Research Group, har sedan 2001 ansvarat för genomförandet av Uefa Elite Club Injury Study (ECIS), en studie som initierats och huvudfinansierats av Uefa. I denna studie samarbetar vi med flera av Europas främsta fotbollsklubbar för att kartlägga de skador som lagen drabbas av och för att analysera riskfaktorer som bidrar till dessa skador.
Efter snart 20 års studier är det tydligt att skador tyvärr är en del av vardagen inom professionell fotboll. En professionell fotbollsspelare kan förvänta sig att drabbas av två skador varje säsong och att ett lag har i genomsnitt mer än tio procent av sina spelare frånvarande på grund av skada (3).
Våra studier har också visat att det inträffar fler skador i samband med matcher i europeiska mästerskap jämfört med vad det gör i klubblagsmatcher (4). Matchincidensen i EM-turneringen i Österrike och Schweiz 2008 var till exempel 41,6 skador/1000 timmar matchspel vilket kan jämföras med ECIS där matchincidensen har varit 25,5 skador/1000 timmar matchspel.
Tabell 1. Medlemmar i Football Research Group, December 2019 | ||
Medlem | Titel | Arbetsort |
Jan Ekstrand | MD, PhD | Linköping, Sverige |
Markus Waldén | MD, PhD | Hässleholm, Sverige |
Martin Hägglund | PT, PhD | Linköping, Sverige |
Jón Karlsson | MD, PhD | Göteborg, Sverige |
Anna Nordström | MD, PhD | Umeå, Sverige |
Magnus Forssblad | MD, PhD | Stockholm, Sverige |
Matilda Lundblad | MD, PhD | Göteborg, Sverige |
Pieter D’Hooghe | MD, PhD | Doha, Qatar |
Håkan Bengtssona | PT, PhD | Falkenberg, Sverige |
Alan McCall | PhD | London, Storbritannien |
Grégory Dupont | PhD | Clairfontaine, Frankrike |
Clare Ardern | PT, PhD | Stockholm, Sverige |
Armin Sprecob | PhD | Göteborg, Sverige |
Michel D’Hooghe | MD | Brygge, Belgien |
Michael Davison | MBA | London, Storbritannien |
Johann Windt | PhD student | Vancouver, Kanada |
Anna Halléna | PTI, MSc student | Linköping, Sverige |
Henrik Hedevikb | MSc | Linköping, Sverige |
Jonas Werner | MD | Norrköping, Sverige |
a Datakontrollant
b Statistiker MSc Master of Science, PhD Doctor of Philosophy, PT Physical Therapist, MD Medical Doctor, MBA Master of Business Administration, PTI Physical Training Instructor |
Lag som under en säsong har haft en stor andel av sin trupp tillgänglig för att spela matcher slutar till exempel generellt sett högre upp i tabellen jämfört med lag som har haft en större skadefrånvaro (1). Lag som får en spelare skadad under en match har större sannolikhet att förlora matchen (2).
Att minska risken för skador är alltså en viktig pusselbit för att Sverige ska nå framgång i sommarens fotbolls-EM.
Faktorer som ökar skaderisken
Vår forskargrupp, Football Research Group, har sedan 2001 ansvarat för genomförandet av Uefa Elite Club Injury Study (ECIS). I denna studie samarbetar vi med flera av Europas främsta fotbollsklubbar för att kartlägga de skador som lagen drabbas av och för att analysera riskfaktorer som bidrar till dessa skador.
Forskningen har visat att följande faktorer tydligt ökar risken för skador hos fotbollsspelare.
1. Matchspel
Den enskilt största riskfaktorn för skada inom professionell fotboll är matchspel. Risken för att skadas i samband med matchspel är ungefär sju gånger så stor som på träning (3).
2. Tätt matchintervall
Hög belastning är en av de riskfaktorer som har fått absolut mest uppmärksamhet under senare år, i mediebevakning såväl som i vetenskapliga publikationer. En spelare har en ökad risk att drabbas av skador, framförallt muskelskador, om de spelar en ny match inom fem dagar från föregående match (4,5). Det behöver alltså gå minst sex dagar mellan matcherna för att spelare ska återhämta sig fullständigt och därmed undvika den ökade skaderisk som ett för kort matchintervall innebär.
3. Högintensiva och viktiga matcher
Skaderisken tycks öka ytterligare i samband med viktiga matcher, exempelvis är sannolikheten att skadas större i en Champions League-match jämfört med en match i en inhemsk cup (2). Det inträffar också dubbelt så många skador i samband med matcher i europeiska mästerskap jämfört med vad det gör i klubblagsmatcher (6). En tänkbar förklaring till denna skillnad är en högre intensitet i samband med dessa viktiga matcher. En annan förklaring kan vara att lagen inför viktiga matcher är beredda att ta större risker och till exempel låta spelare med mindre skador delta i matchen.
4. Tidigare skador
Flertalet studier har visat att tidigare skador innebär en markant ökad skaderisk för professionella fotbollsspelare, dels genom en ökad risk för återfallsskada, dels genom att öka risken för andra slags skador (7,8,9). Femton procent av alla skador på högsta elitnivå räknas som återfallsskador (7).
5. Återkomst från skada
Risken för en spelare att skada sig i sin första match efter en skadefrånvaro är nästan dubbelt så stor som den generella skaderisken i professionella fotbollsmatcher. Risken för en spelare att skada sig i samband med sin första match efter skadefrånvaro minskar med varje träningspass som spelaren genomför efter återgång i träning (10).
Hög skaderisk under ett EM
Givet ovanstående riskfaktorer är det tydligt att ett EM-slutspel kommer innebära en stor skaderisk för spelarna. I EM kommer alla matcher vara högintensiva, och i många fall direkt avgörande, och spelas under en relativt kort tidsperiod.
Det täta matchintervallet under EM-turneringen ger inte tillräcklig vila för fullständig återhämtning. De tre gruppspelsmatcherna kommer att spelas med bara fyra till fem dagars mellanrum. Mönstret är detsamma i ett eventuellt slutspel.
Under EM är tiden för träning begränsad och eftersom matcherna är så viktiga kan det hos spelare finnas en vilja att delta i matchspel snabbt efter skada eller spela trots skadekänning. Även ledare kan vilja ”chansa” med spelare som i vanliga fall hade getts mer tid för rehabilitering.
Behöver fatta svåra beslut
Under ett EM-slutspel kommer således det medicinska teamet och ”laget-bakom-laget” behöva ta hänsyn till att spelarna utsätts för en speciell situation där skaderisken ökar markant.
”Laget-bakom-laget” behöver förbereda sig för att på bästa sätt försöka optimera spelares återhämtning mellan matcher. Man måste även förbereda sig på att spela en match med spelare som fortfarande är negativt påverkade från föregående match.
Viktiga matcher inom en relativt kort tidsperiod kan också innebära att det medicinska teamet tvingas fatta svåra beslut gällande spelare som är på väg att återgå till matchspel efter en skada. Det är rimligt att tro att pressen att tillåta spelare som nyligen har varit skadade att delta i turneringens matcher kommer att vara stor, inte minst från spelarna själva som kanske upplever sin karriärs enda chans att delta i ett EM-slutspel, vilket ytterligare kommer att försvåra beslutsfattandet.
Viktigt med samarbete och positivt arbetsklimat
Men det är inte bara det medicinska teamet som har betydelse för ett lags skadesituation. Studier visar att även tränarteamet har stor betydelse för den medicinska situationen i ett lag.
Inom europeisk klubbfotboll har vår forskning visat att huvudtränarens ledarskapsstil har betydelse för lagets skadebelastning med mindre skadefrånvaro i de klubbar där lagets tränare upplevdes som uppmuntrande och där tränaren visade tilltro till och stimulerade samarbete inom ”laget-bakom-laget” (11).
Ett välfungerande lag-bakom-laget med ett positivt arbetsklimat som bidrar till ett gott samarbete och kommunikation mellan olika delar kan alltså ha stor betydelse för lagets medicinska situation och därmed, i förlängningen, lagets framgångar på planen. Detta blir en viktig utmaning för Janne Andersson och de övriga i ”laget-bakom-laget” i förberedelserna inför och under EM.
Referenser
- Hägglund M + m.fl. Br J Sports Med 2013;47:738-42.
- Bengtsson H + m.fl. Am J Sports Med 2013;41:1505-10.
- Ekstrand J + m.fl. Br J Sports Med 2013;47:732-7.
- Bengtsson H + m.fl. Br J Sports Med 2013;47:743-7.
- Bengtsson H + m.fl. Br J Sports Med 2018;52:1116-1122.
- Hägglund M + m.fl. Br J Sports Med 2009;43:483-9.
- Hägglund M + m.fl.? Br J Sports Med 2016;50:751-8.
- Nordström A + m.fl. Br J Sports Med 2014;48:1447-50.
- Waldén M + m.fl. Br J Sports Med 2006;40:158-62.
- Bengtsson H + m.fl. Br J Sports Med 2019 doi: 10.1136/bjsports-2019-100666.
- Ekstrand J + m.fl. Br J Sports Med. 2018 Apr;52(8):527-531.