Vägen tillbaka är lång efter en främre korsbandsskada. Hög motivation är en central egenskap hos de kvinnliga fotbollsspelare som lyckas återvända efter en operation. Samtidigt ökar sannolikheten för en ny korsbandsoperation hos unga personer, som snabbt vill tillbaka till idrotter med hög belastning för knäna.
En främre korsbandsskada är en allvarlig knäskada. Det uppskattas att det sker cirka 7 000 främre korsbandsskador per år i Sverige och av dem opereras ungefär hälften. I fotboll har kvinnor 2-4 gånger högre risk att drabbas jämfört med män.1
Nästan hälften lägger av
Efter en främre korsbandsoperation är det vanligt att spelaren har målet att bli så frisk att hen kan spela igen. I en studie på elitfotbollsspelare, som inkluderade både män och kvinnor, var 94 procent tillbaka i matchspel 10-12 månader efter operationen.2 Om man ser till alla spelnivåer är det ungefär hälften av kvinnliga fotbollsspelare som återgår till fotbollsspel efter en främre korsbandsoperation, män i något högre utsträckning.3,4 Risken att drabbas av en ny främre korsbandsskada i samma eller i det andra knät är också stor vid återgång till idrotter med hög belastning på knäleden.
Många olika faktorer, fysiska likväl som psykologiska och personlighetsrelaterade, tycks inverka på om idrottaren återgår till fotboll efter operationen.4,5 Det finns i dag begränsad information om vad det är för faktorer som har betydelse för om kvinnliga fotbollsspelare med ett främre korsbandsopererat knä återgår till fotboll eller inte. Därför har vi undersökt saken närmare.
Sammanfattning
- Hög motivation är viktigt för att återgå till fotboll efter en främre korsbandsoperation.
- Väl tillbaka hade spelarna en liknande knäfunktion som knäfriska spelare.
- Men många hade sidoskillnader mellan vänster och höger ben och rörelseasymmetrier (även spelare utan opererat knä). Det kan öka risken för en ny knäskada, enligt tidigare studier.
- Skynda långsamt. Andelen som genomgår ytterligare en operation är högre bland unga som önskar en snabb återgång till idrotter med hög belastning på knäleden, t.ex. fotboll.
- Personer som skadat korsbanden i båda knäna rapporterade sämre knäfunktion och knärelaterad livskvalitet jämfört med dem som endast har ett opererat knä.
Vi studerade om det finns några samband mellan återgång till spel och faktorer relaterade till spelaren, eller om sambanden snarare finns i den främre korsbandsskadans natur. I studien ingick kvinnliga fotbollsspelare i åldern 16-25 år som genomgått en främre korsbandsoperation.
Två faktorer visade ett signifikant samband med återgång till spel: kort tid (inom ett år) mellan skadan och operationen samt hög motivation. Det är därmed viktigt att vara medveten om motivationens betydelse för återgång till fotboll och att fråga om patientens motivation under rehabiliteringen.
Från våra data kan vi inte uttala oss om det är den tidiga operationen i sig som ökar möjligheten att återgå till fotboll. Eller om resultatet speglar att tidiga operationer ofta sker i en utvald grupp av spelare på hög nivå, ivriga och motiverade att återgå till fotboll.
Få klarade funktionstesterna
Hur ser då knäfunktionen ut när spelarna med ett främre korsbandsopererat knä återgår till fotboll? Detta utvärderade vi med hjälp av ett batteri tester: ett balanstest och fem olika hopptester – enbenshopp, femhoppstest, sidhopp, fallhopstest och upphopp med knäuppdragningar. Fallhoppstestet och upphopp med knäuppdragningar videofilmades för att bedöma rörelsemönstret.
Resultatet visade att knäfunktionen inte skiljde sig i någon större utsträckning mellan fotbollsspelande kvinnor med och utan ett korsbandsopererat knä. I de olika funktionstesterna hade 9-49 procent av spelarna resultat som klassades som icke godkända. Det var framför allt i de mer krävande testerna såsom sidledshopp och upphopp med knäuppdragningar som spelarna hade nedsatta resultat. Endast en femtedel klassades som godkända i samtliga tester.
Många hade ett så kallat valgusmönster i knäleden (knät faller inåt i förhållande till höft- och fotled). Samma utfall sågs i båda grupperna. Rörelseasymmetrier och stor valgusrörelse har i tidigare studier visat samband med en ökad risk för att ådra sig en första och andra främre korsbandsskada.6,7 Emellertid visade en nyligen publicerad studie på handboll- och fotbollsspelare på elitnivå, att stor valgusrörelse endast visade samband med risk för främre korsbandsskada hos de spelare som tidigare genomgått en främre korsbandsoperation. Inte hos tidigare oskadade spelare.8
Ny operation vanligare bland unga
Många patienter som ådrar sig en andra främre korsbandsskada genomgår ytterligare en operation. Vi undersökte vilka faktorer som ökar sannolikheten för att det ska hända. I studien ingick närmare 21 000 patienter registrerade i Svenska korsbandsregistret, som genomgick en främre korsbandsoperation mellan januari 2005 och februari 2013.
Resultatet visar att faktorer som ökar sannolikheten för att genomgå en ytterligare främre korsbandsoperation (i något av sina knän) är:
- Låg ålder (patienter under 16 år löpte fyra gånger högre risk jämfört med dem över 35 år).
- Kort tid mellan skada och operation (2-3 gånger högre risk vid operation inom 0-90 dagar jämfört med mer än 365 dagar).
- Att första skadan skedde vid fotbollsspel.
Detta tyder på att de som genomgår en andra främre korsbandsoperation i stor utsträckning är unga patienter, som kämpat för att snabbt komma tillbaka till en krävande idrott efter den första operationen.
Ny avhandling
Läs mer i Anne Fältströms avhandling One Anterior Cruciate Ligament injury is enough! – Focus on female football players.
En ny operation betyder att patienten har ådragit sig en ny främre korsbandsskada och åter valt att operera sig. Man får då beakta att det kan vara som så att det framför allt är unga, aktiva patienter som erbjuds en ny operation, medan äldre personer som motionerar på lägre nivå kan bli rekommenderade icke operativ behandling av sitt knä.
Genom Svenska korsbandsregistret har vi tyvärr inte möjligheten att fånga alla som ådragit sig en ny främre korsbandsskada, då dessa inte registreras i registret om de inte genomgår en ny operation. Andelen nya främre korsbandsskador är alltså högre än andelen nya operationer.
Dubbla skador ger stora problem
Hur mår då de personer som ådrar sig inte bara en främre korsbandsskada utan ytterligare en i det andra tidigare friska knät?
Forskning visar att personer som genomgår en ny operation i ett tidigare korsbandsopererat knä skattar sämre i patientrapporterade utvärderingar av knäfunktion och livskvalitet. Däremot saknades forskning om hur patienter med korsbandsskador i båda knäna mår.
Vi utvärderade därför 66 personer (47 procent kvinnor) med främre korsbandsskador i båda knäna hur de upplevde sin knäfunktion, livskvalitet och aktivitetsnivå. Över 90 procent hade ådragit sig sina skador i samband med idrottsaktivitet. Medelåldern för männen var 32 år och för kvinnorna 26 år. Kvinnorna var också yngre när de ådrog sig sin första skada, 19 år jämfört med männens 25 år. Uppföljningstiden var i medeltal åtta år från första skadan och fyra år från andra skadan. Dessa 66 patienter jämfördes sedan med 182 patienter (42 procent kvinnor) med endast ett opererat knä.
Personer med främre korsbandsskador i båda knäna rapporterade nedsatt knäfunktion, livskvalitet och aktivitetsnivå jämfört med personer med ett korsbandsopererat knä. Andelen som återgick till en tidigare utövad idrottsaktivitet efter två korsbandsskador var också lägre. Däremot rapporterade patienter med skador i båda knäna att de hade en hög aktivitetsnivå före både den första och andra skadan, vilket kan vara en anledning till att de ådrog sig en ytterligare främre korsbandsskada.
Obs!
Denna artikel är några år gammal. Det kan finnas nyare forskning i ämnet. Använd gärna vår sökfunktion. På centrumforidrottsforskning.se finns även en översikt av de studier CIF finansierar.
Referenser
- Waldén M. m.fl. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2011. 19:3-10.
- Waldén M. m.fl. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2011. 19:11-9.
- Brophy RH. m.fl. Am J Sports Med. 2012. 40:2517-22.
- Sandon A. m.fl. Knee Surg Sports Traumatol Arthrosc. 2015. Sep;23(9):2514-21.
- Tjong VK. m.fl. Am J Sports Med. 2014. 42:336-42.
- Paterno MV. m.fl. Am J Sports Med. 2010. Oct;38(10):1968-78.
- Hewett TE. m.fl. Am J Sports Med. 2005. Apr;33(4):492-501.
- Krosshaug T. m.fl. Am J Sports Med. 2016. 44:874-83.