OS växer så det knakar. Medaljchanserna haglar. Innebär det att vi kan förvänta oss fler svenska framgångar?

Aldrig tidigare har det funnits så många grenar på OS-programmet som i Tokyo 2020. Hela 33 nya lades till de tidigare cirka 300. En historisk ökning.

I ett enda svep fanns helt plötsligt ett hundratal nya medaljer att tävla om – totalt 2 401 stycken. Rekord även det givetvis.

Nya sporter ska attrahera unga

Orsaken till de senaste årens medaljinflation är Internationella Olympiska Kommitténs (IOK) önskan om fler sporter av mer ungdomlig karaktär på programmet. Därför tävlas det i både klättring, skateboard, surfning och breaking (breakdance) i sommarens spel i Paris.

Sedan 1950-talet har antalet grenar mer än fördubblats. Men inte utan kritik, konstaterar idrottshistorikern Leif Yttergren.

– Länge har det diskuterats om att OS blivit för stort. Därför har IOK infört en del regleringar. Deltagarna får till exempel inte stanna kvar under hela OS. Det får tävla och sedan sticka hem. Och antalet ledare är begränsade, säger han.

Kommersiell gräddfil

Sett över en längre tid har expansionen varit ganska naturlig, enligt Leif Yttergren.

– Det enkla svaret är att det tillkommit många helt nya sporter genom åren. När spridningen väl nått tillräckligt många delar av världen uppfyllde de kriterierna för att upptas i OS-familjen.

Det som hänt under senare år har mer affärsmässiga förklaringar. Gemensamt för de allra färskaste OS-grenarna är att de är kommersiellt gångbara.

– Idrotter kopplade till en sportindustri har fått en gräddfil. En gren som till exempel grekisk-romersk brottning hade inte kommit med om den varit ny i dag.

Vanskligt att jämföra då och nu

Med utvecklingen i åtanke, hur ska man då se på svenska idrottares insatser i dag och tidigare i historien? Hur står sig Sveriges nio medaljer i Tokyo 2020 mot de åtta vi tog i samma stad 1964? Då med bara hälften så många grenar – 163 stycken.

Det är väldigt svårt att göra jämförelser, konstaterar Leif Yttergren.

– Men jag tror att det är svårare att ta OS-medalj i dag. Även om grenarna är fler har konkurrensen ökat något enormt. Antalet elitidrottare är så många fler. Se bara på utvecklingen i Kina och hela Afrika. Sedan finns det undantag. I vissa grenar har konkurrensen blivit sämre genom åren.

Små grenar gynnar Sverige?

Nyligen presenterade Centrum för idrottsforskning (CIF) en omfattande studie om konkurrenskraften i svensk elitidrott. Johan R Norberg är professor och ansvarig utredare.

Också han passar sig för historiska jämförelser. I stället pekar han på svensk idrotts styrkor och svagheter när det gäller att ta medaljer.

– Vi är av tradition väldigt framgångsrika i små idrotter med svagare kommersiellt stöd. Sverige är lite grand kvar i den situation som rådde före andra världskriget, då idrott i huvudsak var något som utvecklades i föreningar utan särskilt mycket ekonomisk hjälp, säger han.

I dag pratas det om en global kapprustning. Allt fler länder satsar allt större resurser för att ta fler medaljer. I den riskerar Sverige att halka efter, enligt CIF:s studie.

– I idrotter där det satsas mycket internationellt får Sverige en konkurrensnackdel av det saknas samma ekonomiska stöd här, säger Johan R Norberg.

I Los Angeles 2028 ser sommar-OS ut att växa ytterligare. Nya är cricket, flaggfotboll, lacrosse, squash, baseball och softball. Återstår att se hur det påverkar Sveriges chanser.

Andra populära artiklar: